Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
Ett dåligt system. — Til det unge Norden, (poem). — Om folkhögskolan.
och medborgerliga rättigheter som man-
nen.
Detta är för mig kvinnofrågans egent-
liga mål, och för att uppnå detta kan
man nog arbeta utan att tröttna, äfven
om frågan för den ytlige betraktaren, re-
dan synes vara »utsliten» eller »oförbrän-
nelig>.
Eva Wigström (Ave).
Helsingborg 1 juli 1886.
Til ”det unge Norden”!
(Digt af PP. A. Knag-Aursnaes.)
(Je Norden, grublende du sidder
= nu på Skrenten af »de höje Fjelde»,
du, som optil lyse Höjfjeldsvidder
Folket skulde löfte ved dets Valde!
Hvorfor lar du Folket uden Förer,
hvorfor gå med luvslidt Munkekappe,
når”du ej til Munkeslexgten hörer? —
Kristne selv sin Kristendom bör lappe!
Synes Fremskridtsflokken dig for liden
til at före Kampen frem til Sejer,
til at vise Dybet mellem Tro og Viden,
Tviler du på Kraften, som du ejer?
Bort med Kutten, löft til Strid dit Banner,
lod dem fylke sig, som fylkes ville!
Thi til Kamp mod salvede Tyranner
Tusinder sig i Geled vil stille!
— — Så kan Presten fra sit Altar lyse
dig i Ban, sålenge som han lyster —
du ser Tankefrihedshzere hjelmkladt lyse
under Vardeblus på dine Kyster!
Om folkhögskolan.
Af C. O, Arcadius.
land de många stridsämnen, som i
våra dagar äro uppe, intaga skolfrå-
gorna ett framstående rum; och det helt
naturligt, enär de ideella sträfvandena till
största delen måste syfta på framtiden,
| hvilkens representant ungdomen är. Alt
| eftersom förhoppningarna och önsknin-
garna rörande framtiden peka åt olika
håll, skifta åsigterna rörande såväl mål
som medel för ungdomens uppfostran.
Somliga mena, att skolväsendet måste allt
från början ordnas olika för olika folk-
klasser (och kön), andra tro, att den grund-
| val för bildning, som skall läggas under
den yngre åldern, måste vara gemensam
| för hela folket, under det att skiljaktig-
heterna inträda först senare, då utbildnin-
gen för speciella lefnadskall börjar. Nå-
| gra skolmän anse den formella bildningen,
| tanketukten, utvecklingen af förmågan
att snabbt och redigt uppfatta företeel-
serna och med lätthet gifva uttryck för
uppfattningen af dem, vara det väsendt-
liga, andra tycka endast det vara värdt
att meddela åt ungdomen, som har ome-
delbart gagn +t. ex. katekes (!) för det
eviga lifvet, slöjd för det timliga.
Ofverdrifterna såväl åt det ena som
| andra hållet bortskäras dock allt mer, ju
mer det vetenskapliga studiet af pedago-
I giken går framåt, och det nära samman-
| hanget mellan denna vetenskap och psy-
kologien genomskådas. Man är väl så-
lunda numera tämligen ense om, att barn-
domens kunskapsbehof är ett annat än
ungdomens, att ett läroämnes värde beror
af dess innehåll och icke af dess formella
"beskaffenhet allenast, samt att känslorna
i högre grad än kunskaperna bestämma
I en människas karaktär.
Skola åter åsigterna omsättas i hand-
ling genom inrättande af motsvarande lä-
roanstalter, så synes det skola draga ut
| i oändlighet, förnämligast emedan vi eu-
ropeer alltid skola lita till den trögt ar-
betande »statsmaskinen», då någon för-
bättring skall genomföras, samt emedan
vi svenskar naturligtvis först mäste se,
huru tyskarne bära sig åt, innan vi våga
| gripa oss an med någon förändring i skol-
väsendet.
Vi ega dock sedan nära 20 år tillbaka
i vårt land genom enskildt initiativ till-
komma läroinrättningar, som i mångt och
mycket skulle förtjäna att mera än hit-
tills uppmärksammas, isynnerhet med hän-
syn till principerna, af dem, som arbeta
för förbättringar i uppfostringsväsendet.
| Öfverskriften på denna uppsats angifver,
latt jag menar de s. k. folkhögskolorna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
