Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
Om folkhögskolan.
högskola, i spetsen för hvilken ännu står
en af dess grundläggare Ole Arvesen,
samt Seljord i Telemarken, vid hvilken
samundervisning för »gutter och jenter»
på senare åren ärinförd, och utvidgad un-
dervisning efter föredömet från Askov
lemnas. Denna skola ledes af den äfven
i Sverige kände politikern och folktala-
ren, stortingsmannen V. Ullman.
I Sverige grundades de första folkhög-
skolorna 1868. Det var behofvet af ut-
vidgade medborgerliga kunskaper, som
efter de nya kommunallagarnes och den
nya riksdagsordningens antagande föran-
ledde behof af ett nytt slags läroanstaller
för den jordbrukande befolkningen. Då
man såg sig om efter förebilder, träffade
man de danska folkhögskolorna och fann
snart, huru förträffliga de till sin idé voro
och huru väl de lämpade sig för det än-
damål, som i Sverige företrädesvis afsågs.
De första svenska folkhögskolorna upp-
rättades genom af enskilde personer stif-
tade frivilliga föreningar och lyckades från
början vinna understöd och sympati hos
kommunerna, landstingen och staten.
Numera är det stora flertalet af dessa sko-
lor för sitt ekonomiska bestånd beroende
af anslagen från landstingen och staten.
Elevafgifterna spela icke på långt när den
roll som vid de danska skolorna, emedan
de äro jämförelsevis låga 30—50 kr. för
en hel kurs.
De svenska skolorna uppbäras därför
"ej till den grad af föreståndarnes person-
ligheter som grannlandens, hvilket för-
hållande medfört både sina fördelar och
olägenheter. Då vårt mera praktiskt an-
lagda folk ej så lätt gripes af hänförelse
för en idé, skulle troligen de fördomar
och farhågor, som allt nytt röner,
här blifvit omöjliga att öfvervinna och
saken kväfts i sin födsel, om den från
början anlagts på samma sätt som i Dan-
mark och Norge. Icke häller funnos här
samma förutsättningar, som af det nyvak-
nade nationella och politiska lifvet gåf-
vos där. ÅA andra fidan innebär våra
skolors ställning den faran, att de kunna
stelna i ett ensidigt kunskapsmeddelande
utan att fästa tillbörlig hänsyn till sko-
lans väckande och uppfostrande ändamål.
Det kan icke nekas, att några af de
svenska folkhögskolorna icke tillräckligt
uppmärksammat denna uppgift, men det |
motstånd, som de rönt från vissa håll,
och den beröring, hvari de alltjämt stått
med hvarandra och med grannlandens
skolor af samma slag, har alltmer för de
svenske folkhögskolelärarne klargjort både
mål och medel.
För närvarande finnas i Sverige 25
folkhögskolor, af hvilka 14 äro afsedda
blott för män, och 11 utom vinterkursen
för män hafva en sommarkurs för kvin-
nor. Den manliga lärokursen genomgås
på ungefär 6 månader, men man ser med
tillfredsställelse, att lärjungarne genomgå
två kurser. Vid 7 skolor är tillfälle be-
redt för de återvändande eleverna att er-
hålla utvidgad undervisning, särskildt i
jordbrukslära. Den kvinliga lärokursen
genomgås på 3 månader. Detårliga elev-
antalet vid alla skolorna är 6—700.
Om de män och kvinnor, som genom-
gått folkhögskolan, kan man i allmänhet
| säga, att de vunnit ett ökadt intresse och
’en ökad duglighet såväl för sitt lefnads-
kall som för sina medborgerliga och mänsk-
| liga plikter och att de erhållit en grund-
| val, på hvilken de kunna bygga en sann
| lifsutveckling till fromma för sig själfva
I och till gagn för fäderneslandet;
| Om de svenska folkhöghögskolorna
| fortsätta att arbeta sig fram i den rikt-
| ning, som från början för dem angifvits,
och i hvilken de i allmänhet hittills fort-
gått, finnas alla skäl att hoppas, att de-
ras insats i den svenska folkbildningens
utveckling skall blifva fruktbärande och
att de kunna komma att utöfva inverkan
i en sund riktning äfven på andra skolor.
Det är deras betydelse i detta hänseende,
| som jag med denna ofullständiga upp-
sats velat påpeka.
Den som önskar ytterligare upplysnin-
gar i frågan, hänvisas till norrmannen
Kristoffer Bruuns bok »Folkelige Grund-
tanker» (2 uppl. Kristiania 1878, pris 2
kr.) samt till svenske folkhögskoleföre-
ståndarens, d:r L. Holmströms, 1 Nordisk
tidskrift 1886 intagna skrift »Om den
| nordiska folkhögskolan, dess uppkomst,
idé och verksamhet »
|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
