Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Framåt. i
inskränkt till vissa lärotimmar, enär de
senare vistas nära nog hela dagen i skol-
lokalen samt lärare och lärjungar söka
så långt som möjligt lefva tillsammans
ett familjelif. I Danmark och Norge är
det regel, men förekommer mera sällan i
Sverige, att alla lärjungarne bo på sko-
lan och spisa tillsammans med lärarne
och deras familjer.
En redogörelse för folkhögskolornas
utveckling i de nordiska landen torde
kunna gifva någon föreställning om re-
sultatet af deras verksamhet.
Stöten till dessa skolors upprättande
kom från N. T. S. Grundtvig i Dan-
mark. Hans yrkande på en för alla med-
borgare gemensam, fosterländsk bildning
på och genom modersmålet mynnade ut
i planen om ett »folkligt universitet»,
hvilket han först tänkte sig gemensamt
för hela Norden och förlagdt till Göte-
borg. Sedermera inskränkte Grundtvig
planen till Danmark och lyckades vinna
konung Kristian VIII:s bifall till upprät-
tandet af en med statsmedel underhållen,
för detta land afsedd högskola i Sorö.
Hvarken den ena eller den andra af dessa
planer har kommit till utförande. I stäl-
let tog Grundtvigs idé form i evt flertal af
fria folkhögskolor, som upprättades och
egdes af enskilde män. Den första sko-
lan af detta slag upprättades af pro-
fessorn i Kiel, Kristian Flor, i KRöd-
ding i Nordslesvig 1844 och följdes snart
af flere öfveralt i Danmark. Det var dock
egentligen först efter det olyckliga krigets
slut 1864, som behofvet af en folklig på-
nyttfödelse framkallade folkhögskolor i
större antal. För närvarande äro de öf-
ver 70 till antalet, och i dem mottaga
årligen omkring 3,000 män och 1,500
kvinnor en påverkan, om hvilkens djupt
gående beskaffenhet vänner och motstån-
daro äro ense, Vid somliga skolor är
elevantalet mycket stort. Vallekilde hög-
skola på Själland är den största med
3—400 elever årligen. Vid skolan i Askov,
som upprättades 1865 nära invid den nya
riksgränsen i Jylland, är tillfälle beredt
åt personer, som förut genomgått en van-
lig folkhögskolekurs, att fortsätta och ut-
vidga sina studier i olika riktningar. I
förbindelse med detta »folkliga universi-
tet; kunna nämnas sådane män som före-
ståndaren, den bekaunte skriftställaren och
| talaren Ludvig Schröder samt den äfven
j utom Danmark välkände matematikern
; och fysikern Paul la Cour.
| — De flesta af de danska folkhögskolor-
na ledas af män, som tillhöra den grundt-
vigianska riktningen. Den fasta tro på
kristendomen såsom lif, ej blott lära, som
utmärker grundtvigianerna och som gör,
att de tro på en mänsklig och folklig pånytt-
födelse likaväl som på en religiös, gifver
deras skolverksamhet en särskild karak-
tär. Det är väckelse mera än kunskaps-
meddelande, som afses: »väckelse af alla
de höga anlag och krafter, som slumra
hos hvarje människa, emedan hon är ska-
pad efter Guds beläte och därför utrustad
med långt rikare och större krafter än
dem, med hvilka vi slå oss fram till le-
kamlig bärgning.» Likväl hafva dedan-
ska folkhögskolorna i en senare tid alt
mera sökt meddela fasta kunskaper utan
att därmed upphöra med sin väckande verk-
samhet. Det motstånd, hvarmed folkhög-
skolorna i Danmark mötts från högernssida,
härflyter hufvudsakhgen från antagandet.
att de skulle vara partiskolor, tjänande
till att utbreda vänsterpolitik. Fastän be-
skyllningen i det stora hela är orättvis
och politisk agitation ej förekommit i sko-
lan, är uppkomsten af en sådan föreställ-
ning lätt förklarlig af den naturliga omstän-
digheten, att det varit endast den folk-
liga sidans vänner, som haft nog stark
tro och kärlek till folket att vilja arbeta
på en upplysning, helt och hållet hvilan-
de på folklig grundval.
Från Danmark öfverflyttades folkhög-
skolan till Norge 1864 afnågra män, till-
börande den grundtvigianska riktningen.
Skolan möttes här af mycket motstånd
dels från pietismen, somräddes föralltvärlds-
ligt vetande och mänskligt sträfvande,
dels från presterskapet och ämbetsmän-
nen, som fruktade utbredning af grundt-
vigianism och frisinnade tänkesätt. Folk-
I högskolan i Norge har på grundlag af
| det nyväckta intresset för fosterlandets
ärorika forntid och nuvarande offentliga
I lif uppburits af ledarnes:personliga be-
| gåfning nit och hänförelse. Skolornas
| antal är för närvarande 12. De mest
| framstående äro skolan på Vonheim i
| Gudbrandsdalen, som ledes af den be-
| kante skriftställaren Kristoffer Bruun, och
Sagatun vid Hamar, Norges äldsta folk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
