Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
Literatur. — Brev til »Framåt> (Köbenhavn.)
Men dessa båda typer äro undantag i
författarens galleri. Hvad han är, inte är
han intresselös, tvärtom i bland allt för våld-
sam i att kasta fram sina idéer. Men då
det är värma och bjerta i åsigterna, så
må vi väl tåla att de komma litet burdus,
att de inte alltid hinna torka sig om fötterna,
innan de stiga in och gå oss in på lifvet.
Mot statskyrkan och hvad till den hörer,
är författaren hätsk. »Stenar i stället för
bröd» heter skizzen om gudstjensten i sta-
dens kyrka. Det är inte någon tam bit,
dess innehåll motsvarar dess titel. En annan
skizz heter »Lycka». Der är det lektorns
fru, som ser sig bedragen på hvad hon trott
och tillbedt, och som till sist finner frid och
lycka och ro hos läsarne i bönehuset.
Historien om folkpredikanten, som små-
ningom halkar in i öfverklassen, torde ej vara
osann.
Saxons bok synes mig allt igenom vara
ett rop på frihet, fribet för individualiteten
att utveckla sig, för kraften att få verka.
Han är långt ifrån ensam i detta sträfvande,
som ju är betecknande för samtidens hela
literatur, han är en ropandes röst, skarp och
hård, men ej saknande veka tonfail. Han är
en af dem, som vilja egna sig åt de djupa
ledens sak, som tror på sitt värf och vill
gagna. Först när de materiella intressena
blifvit tillgodosedda, kan den stora massan
af folket tänka på att höja sig i andligt af-
seende. Låt oss således gå ett steg i sen-
der och först sträfva till att låta alla lefva
och all kraft få utvecklas i största möjliga
grad! Det är som sagdt många arbetare på
detta område. Glädjande, helt wvisst. Ty
någon frukt skall väl detta rastlösa och sträf-
samma arbete bära,
Passepartout.
oo
Brev til "Framåt".
Köbenhavn d. 3 aug. 1886.
OD
MWyred at lese om den store lock-owt i
Göteborg i farverfaget og derved
at se, at der nu også i Sverig er bleven
en socialistisk bevegelse, tenkte jeg, at
det muligen kunde interessere »Framåts»
lesere at höre, hvorledes danske kvinder
stiller sig till arbejderspörgsmålet.
I
|
Her i Köbenhavn har nu alle arbej-
derne virket som et samlet parti i 14—
15 år, og det er ikke lidet de har ud-
rettet.
Man föler her tydelig, at arbejderne
er et lag i samfundet, der ikke för har
| veret oppe: thider er store krefter i dem.
|
|
|
|
|
Der findes en törst og modtagelighed for
al sund oplysning, som altid hos dem,
der ikke för har havt del i kulturlivet.
Som eksempel herpå kan anföres, at
da studentersamfundet i vinter böd dem
fri aftenundervisning, meldte der sig her
i byen 3,000 arbejdere.
Deres blad, »Social-Demokraten>, er et
af de bedst redigerede blade her; det vid-
ner om en intelligens og grundighed,
som må forbause, da de fleste medarbej-
dere af bladet er tidligere arbejdere, til
hvilke förere partiet selvfölgelig har mest
tillid. Bladet teiler i öjeblikket 22,000
| abonnenter, og man forteller, at arbej-
deren heller vil undvere brödet end sit
blad, da det giver ham det, der er be-
dre — visheden om hans menneskeret —
og styrker hans tro og håb på at vinde
sin borgerlige rettighed i lighed med det
övrige folk.
Kvinden er iblandt arbejderne som i
de övrige lag meget tilbage — dog har
det vist sig nu i den förste kvindelige
strike et glaedeligt varsel for, at måske
I netop med kvindesagen löses arbejder-
spörgsmålet bedst.
I anledning af striken (veverskernes)
| havde endel damer af »kvindelig frem-
I
skridts-forening» indbudt til et möde for
at stötte de kvindelige strikende, da sa-
gen jo berörte kvindesagen. Også vi ar-
bejder for lige lön for kvinden som for
manden for samme arbejde.
Det var et godt möde, thi forsamlin-
gens sympati var så ganske på arbejder-
nes side, ikke således, at det var fat-
tige, der skulde have almisse, men sö-
stre, der skulde stöttes i deres beretti-
gede krav.
Det blev af de indbydende damer
| serlig fremhevet den store uret imod
arbejdern, at hans tid og kraft går til
erhvervet, uden at der mnogensinde lev-
| nes mennesket lejlighed til frivilligt ar-
| bejde og samliv i hjemmet. Allerede fra
I
14 års alderen skal arbejderns börn skaffe
| sit erhvev, og for det må han eller hun
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
