Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
Literatur. — Om efterklangs- och indignationsliteraturen i Sverige.
ne Slutningsscene med, at Karl erklerer ikke
at kunne tage Barnet til sig, thi det er umnu-
ligt. Anna bestemmer sig da til selv at tage
Barnet til sig og, hvis ikke Onkel Göran paa
Landet vil tage imod dem, at sörge for det
med sine Hznders Arbeide, thi hos Moderen
vil hun ikke ve&re, da hun ikke vil forstaa
hende. Da Broöderen forundret spörger, hvor-
for Jun ialverden tager Barnet til sig, naar
ikke Karl vil det, svarer hun: Hordi jeg el-
sker ham! Omendskjönt Bedömmelsen af Man-
dens og Kvindens Forsyndelse mod Sedlig-
hedsloven ’ vistnok er et af de Spörgsmaal,
som Forfatterinden diskuterer med Interesse
i sit Stykke og for at faa en skarpere Be-
dömmelse af Mandens Synd, saa forekommer
det mig dog ikke som Hovedmotivet: Dette,
synes mig, ligger i det ene Ord: Kjerlighed,
som Forfatterinden har givet sit Stykke til
”Fitel. Hun mener, at Beveggrunden til alle
ens Handlinger skal vere Kjerlighed, og, naar
saa mange Handlinger ere slette, saa er Grun-
den at söge i en almindelig Mangel paa den-
ne Egenskab. For rigtig at pointere dette,
har Forfattarinden kun udstyret en eneste
Person i Stykket, den varmtfölende Anna,
med denne Egenskab, medens de andre ere
mere eller mindre Egoister, representerende de
forskjellige Klasser inden dette Totalbegreb.
Det er den egte Kjerlighed, som skal gjöre,
at en Mand ikke kan gaa hen og styrte en
elsket Kvinde »i den dybeste Elendighed,» og
i ethvert Fald har man begaaet et Feiltrin,
saa er det en Nidingsdaad at forlade den
stakkels Kvinde, staar man end aldrig saa |
höit paa den sociale Stige. Endvidere er det
den rigtige Faderkjzerlighed, som skal gjöre,
at en Fader aldrig kan forlade sit Barn,
Men det er jo et uegte Barn, siger Karl.
Nei det er intet uegte, det er dit levende
Billede, men det er du, som er en uegte Fa-
der, svarer Anna, og Forfatterinden viser der-
ved tydeligt sit Standpunkt i denne Sag. Og
den rigtige Hustrukjierlighed er endvidere re-
presenteret i Anna, der af Kjerlighed til sin
Forlovede, til sin tilkomne Mand, tager hans
Barn til sig. »Hvorfor?» spörger Broderen.
»Fordi jeg elsker ham!» Det er denne Kjaer- |
lighed alene, mener Anna, som giver hende
Kraft til at foretage et saadant Skridt. Det
kunde vere meget mere at skrive om dette
Stykke, det faar imidlertid vare nok, jeg kan
kun anbefale det paa det varmeste til Theat-
rene, Susjettet er dramatiseret med saamegen
Tallent, Replikkerne falder i Reglen saa let
| og godt og Bygningen er idet hele taget saa
| foldkommen, at det sammen med den fortref-
felige Handling bör vare et Stykke, som hvil-
ket som helst "Theater kan opföre paa Re-
pertoiret, Publikums ’Tilslutning kan vistun-
der Forudsetning af et tilfredsstillende Spil
paaregnes paa Forhaand, »Kärlek» har den
Egenskab, at det ogsaa ved Gjennemlesning
gjör et meget behageligt Indtryk. Det skul-
de glede mig, om disse Linjer kunne bidra-
ge til, at Bärgtoras Kärlek blev omfatitet med
mere Interesse.
Ulrik A. P.: Christiansen.
Kristiania i augusti 1886.
— Öe
Om efterklangs- och indigna-
tionsliteraturen i Sverige.
| ajbsen har mycket på sitt samvete; — hade
(& han bara ett ögonblick kunnat ana, att
| hans käcka Nora skulle bli moder till en
| sådan härskara af moraliskt förfördelade och
undertryckta damer, så tror jag, att han till
hvad pris som helst låtit henne stanna i sitt
»Dukkehjem2> och dras med mannen, så godt
hon kunnat. Dernäst är det Otto Benzon,
som får bära ansvaret. Håren skulle resa
sig på hans hufvud, om han visste, hvilka
följder hans muntra »Skandale» har dragit
öfver den teaterbesökande Stockholmspubliken.
Afton efter afton vackla ett par stackars för-
förda offer öfver tiljorna i »Nyan» och »Dra-
matiskan», och eländiga manspersoner med
erotiska tendenser och ohjelpligt förmörkade
moralbegrepp stukas till jorden under paten-
terade slutrepliker. Ja, är der i Danmark
någon högerman, som har lust att taga en
riktigt raffinerad hämd öfver utfallen i »Pro-
visorisk», så skall han bara stappla upp för
| herr Benzon alla fru Agrells dramer — en-
akts, tvåakts och treakts — plus fru Bertel-
sons »Efterspel» och Bärgtoras »Kärlek —
och kan han tvingas att läsa igenom dem,
följa sin egen Karen genom alla namnförän-
dringar och förvandlingar ända in i tredje
| och fjerde led, tills hon blir färglös och -af-
| bleknad som en skugga, så tror jag nog den
kvicke skämtaren skall känna sig grundligt
’ ångerfull och ohygglig till mods,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
