- Project Runeberg -  Framåt (Göteborg) / 1. årgång. 1886 /
19:13

(1886-1889)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Framåt.

13

stunder sluta våra ögon, och der allt är |
natt.

TE

Den innerliga sammanställningen hos
3ourget af diktaren och vetenskapsman-
nen ger, i förening med den lugna klar-
heten i hans naturel, prägeln åt hans
kompositionsmetod, hans stil, hans karak-
tärsteckning.

Hans noveller göra intrycket af psy!
kologiska afhandlingar i diktningeus form.
De konstatera en dold naturlag eller ett
moraliskt tidslyte genom att skildra en
konflikt ur lifvet. Under den skenbara
lösheten döljer sig en sträng och ädel
kompositionsstil. Det är någonting på
samma gång luftigt och fast i dess stora ;
linjer, något af den antika arkitektoni-
kens renhet och ro, Bourget är på samma
gång minutiös i sina analyser som brö-
derna Goncourt och episkt jemn i sin
berättelse som -Turgenjeff. Analyserna
spränga icke framställningen... De forma
sig i den så naturligt som kristaller i en
kemisk lösning. Diktverket blir en lef-
vande organism, hvari det psykologiska
problemet är hjertat; hvarje det minsta
kärl i denna organism är fyldt med blo-
det från detta hjerta.

En skriftställares stil är enligt Bour- |
gets mening utirycket för och liksom
sammandraget af hela hans sedvanliga
sätt att tänka och känna, och att upp-

I bete.

I och

|
täcka sin stil, det är belt enkelt att ha |
mod att anteckna själsrörelserna i sitt |
eget jag. Retoriska och estetiska fakta
äro alltid psykologiska och sensibilitets-
fakta. Ett sätt att skrifva är ett sätt alt
känna, och hvarje rörelse i formen mot-
svaras af en rörelse i hjertat. Det är,
emedan menniskans inre undergår en
skiftning, som uttrycket å sin sida under-
går en skiftning. Att tänka är detsam-
ma som att invärtes uttala en fras, och
tankens egenskaper utgöra egenskaperna |
hos denna invärtes fras. Att skrifva
denna fras med alla dess egenskaper, så
att tankens hela tysta arbete göres fatt-
bart och liksom konkret, det är, menar
Bourget, den uppgift som hvarje äkta
diktare föresätter sig. Emedan ordet och
tanken eger väsensgemenskap och emedan |

| målning

tänka är tala, fins det i hvarje ord i ord-
boken sammandraget af ett stort hjernar-
Somliga ord representera en fin
sensibilitet, andra en brutal. Somliga äro
af börd, andra ofrälse.

Bourget betraktar på detta sätt orden
som lefvande varelser med hvar sin egen-
domliga karaktär och nyanserade stäm-
ning; äfven häri röjes denna disposition
i hans väsen, genom hvilken allt omfor-

| mas till kropp, till något fysiskt och lef-
| vande.

Och emedan hvarje sats, som
Bourget format, just smyger sig utefter
hans tankes minsta veckningar, liksom
en stram sidendrägt kring en kvinnokropp,
och blir så att säga en afgjutning i gips
kring denna abstrakta tankeoperation,
samt emedan vidare tankarne få näring
och lif från hans individuella sensibilitet
och ända in i sina subtilaste skiftningar

| formas af denna seusibilitet, liksom hjer-

tat drifver det närande blodet in i de fi
naste åderkärlen och genom detta blod
sätter hjenearbetet i gång, — derför fin-
ner man Bourgets hela väsen i hans stil,
SR vi se blodkärlen under vår egen
hud.

Denna stil är ett fint och säreget ut-
bildadt verktyg i såväl diktarens som ve-
tenskapsmannens hand. Den böjer sig
smidigt efter de mångfaldigt skiljaktiga
ändamål, till hvilka den användes. Bour-
get behandlar detta verktyg med en
samma lätthet, vare sig det gäller
en strict, oafbrutet fortlöpande framställ-
ning al idéserier, en juste, allsidig skild-
ring af bruska störningar i nervsystemet
eller springande öfvergångar och omkast-
ningar i känslolifvet, en i detalj utförd
af en menniskofigur, ett natur-
sceneri, en situation eller en interiör.

Den har något af akvarelli sig, denna
stil; något af senhöstsol, något af ocea-
nens ändlösa vidder, något af en stjern-
strödd vinternattshimmels storslagna ro.
Den har en dekadanstidens säregna sorgsna
skönhet. Den eger den morbida skärhe-
ten i den lungsigtiges hy, den spirituali-
serade, varma dödsglansen i hans öga.
Den är som en matthvit hud, inunder
hvilken skymtar det sjukligt blåaktiga
ådernätet.

Ingenstädes framträder Bourgets indi-
vidualitet så fullständig, så helgjuten och
afrundad som i hans kvinnotyper. Man

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:53:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framatgbg/1886/0393.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free