Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
En fråga till Dansk Kvindesamfund». — Till Redaktionen af framåt!
Att svinga ’sig upp till. arbetsledare förbjuder
henne hennes i allmänhet passiva natur;
DPerföre, ärade systrar i tidskrifterna» Framåt>
och »Dagny> m. fly betänken att I; om; eura
teorier praktiskt skulle utföras, skulle stänga
vägen såväl för lider egen som för mannens kä-
raste förhoppning, nämligen bildandet af ett eget
hem. På samma gång I förfäkten lika lön med
mannen för lika arbete, bören I ej glömma att
eftersträfva att, då I knyten hymens band
Båra män får sin arbetslön tillökt med den
I såsom ogifta haden att uppbära, i annat fall
torde det egna hemmet blifva ett nödens och ar-
modets hem. Det är ju Eder mans pligt att
sörja för. Edert och barnens uppehälle m. m.;
och detta torde han ej kunna, då 1; genom
uppskrufvandet af Edra anspråk, bidragen till
förminskandet af hans arbetslön. Nöjen Eder
heller med lägre lön än han, vare sig I delen
arbetet med honom vid kontorspulpeten eller an-
norstiides, och afsägen Eder en del onyttigt och
öfver höfvan dyrbart bjefs och ständiga mode
ombyten. Att på kommunistiskt och socialistiskt
vis ondgöras på en och annan slösande penning-
forste, som är klädd i yppig drägt och lefver
kräseliga, är lika kortsynt och tanklöst af kvin-
na som af man. Tänk, om han lefde indraget
och tarfligt samt skrinlage sina skatter, det vore
för flertalet ännu värre! I förra fallet omsätter
han blott sin rikedom d. v.s. utdelar i småportio-
ner åt arbetarne. De njutningar, han härigenom
förskaffar sig, kan blott åfunden harmas öfver.
Au revoir
Bror.
”En fråga till Dansk KYin-
desamfund”.
TN
Te är signaturen Vir. i den danska tid-
ningen »Politiken», som har ordet:
»Hvarför anstränger sig icke Dansk Kvinde-
samfund med att hos kvinnorna väcka intresse
för normaldrägten?
Hvarföre anordnar icke föreningen ett offent:
ligt kvinnomöte, der den låter utställa modeller
af normaldrägten, och har någon sakkunnig till
att påvisa den nuvarande drägtens skadlighet
för helsan och den nya drägtens företräden både
i trefnad och ändamålsenlighet?
Många kvinnor känna besvärligheterna af de-
ras nuvarande drägt, men våga icke af hänsyn
till det sköna att öfverge den.
Om dessa kvinnor finge se, huru vackra nor-
maldrägterna kanna vara, skulle de lätt kunna
vinnas för saken.
Jag har ett intryck af, att Dansk Kvin-
desamfund och kvinnosakens förkämpari det hela
taget verka alltför teoretiskt. De bevisa härs och
tvärs orättvisan i kvinnans ställning — och det
är nog bra, — men de göra samtidigt härmed
|
|
ofantligt litet för att hjelpa kvinnorna framåt i
alla sådana fall, der det endast beror af kvinnor-
nas egen brist på mod, ätt de stå tillbaka.
Detta skadar kvinnösaken. Så länge nian ser
kvinnorna försumma reformer, hvilka det står i
deras egen makt att genomdrifva, så länge kan
ingen få riktig tillit till allvaret i kvinnornas
åtrå efter framåtskridande, de må nu komma
med så många teoretiska argnmenter som helst.
Frågan om: klädedrägten ävmycket vigtig; och
i den behöfva kvinnorna inga andra att rådföra
sig med än sig sjelfva.
Männen ha för längesedan bortkastat peruk-
tidens löjligheter, fastän de egentligen voro niera
opraktiska än. egentligen helsoskadliga. Men
kvinnorna trotsa fortfarande i sin klädedrägt
bekvämlighetens och helsans tvingande kvaf.
Kvinnorna ha icke rättighet att vänta, att de-
rås’ rop om vrält till arbete skall verka särdeles
väckande, då de icke tänka på att skaffa sig en
drägt, hvilken tillåter: dem att arbeta.
En allmännare utbredning af normaldrägten
skulle åstadkomma mera godt än många piller».
Önskeligt vore, att ofvanstående kunde
verka fördelaktigt på svenska kvinnor, så att
de +t. ex. med mera intresse praktiskt om-
fattade reformföreningens af den kvinliga klä-
dedrägten i Stockholm vackra sträfvanden.
Som bekant, höllos två gångor i våras
här i. Göteborg föredrag i frågan af en af
Göteborgs kvinnoförenings medlemmar, med
förevisande af såväl klädespersedlar som
planucher, utan att det rönte något vidare in-
tresse från kvinnornas sida.
Men alldenstund saken är af verklig vigt,
år man hoppas,ratt kvinnoföreningen ånye
försöker att intressera den kvinliga allmän-
heten för densamma.
För: alla: inom handtverksyrken arbetande
kvinnor borde normal- eller reformdrägten
I vara sjelfskrifyen.
Red:n.
(Insändt.)
till Redaktionen af Framåt!
Då Ni tillåtit en pseudonym. >Stella Cleve,
att med det mest ogenerade föryridande: at san:
| ningen helt käckt påstå i sin artikel om >»Efter:
’ klangs- och Indignationsliteraturen i Sverige»,
att fru Agrells, dramer, »enakts, tvåakts, och tre-
akts», äro imitationer af Benzons >En skandale>,
anhåller en af Edra i anmälan omnämda med-
arbetare, som ej önskar bidraga till en kvinno-
tidskrift, som utan protest intager en sådan upp-
sats som den förenämnda, att få upplysa, att det
enda drama i den: antydda genren, som af fru
Agrell offentliggjorts efter »En skandale», är >En:
sam» — och. torde ingen med någon kännedom
’ om denna författarinnas föregående arbeten och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
