Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 ; En bröllopsdag
— Literatur.
»Kanske någon stund före maten, om
hon vill.»
När barnen få sin vilja fram... Hur
går det då med herr reformatorns stränga
uttalanden mot dansen?»
»Allting kan adlas.»
»Det blir väl dansen efter maten, som
blir adlandet?»
»Det blir ingen dans efter maten, hör du.»
»Aro ni öfverens om det?»
»Ja, jag har sagt henne, att det är skad-
ligt att dausa på maten, och det måtte väl
vara nog. För öfrigt är Magda af läkare
förbjuden att dansa, ty hon har ondt i en fot.»
»Och du tror, att detta skall vara nog?»
»Ja, det får du ursäkta mig, att jag gör»,
sade Rikard litet gladare och steg upp för
att gå och kläda sig.
Och så möttes brud och brudgum. Hon
hade bränt håret smaklöst, så att det stod
högt i vädret. Han ville inte säga något
mer än att hon borde litet klämma ner det,
Men det framkallade endast en nervöst otålig,
afvärjande rörelse från henne.
Hon hade en gul, åtsnörpt klädning med
kort lif, så att underkjolarne stucko fram.
Han hade gett henne en svart klädning och
flere gånger talat om, huru värdig och bra
hon skulle ta sig ut i den på sin bröllops-
dag. Och nu kom hon i en — balklädning,
och denna klädning hade hon köpt för de
surt förvärfvade pängar han skickat henne,
och som hon sagt sig ha användt »till nyt-
tiga saker för vårt hem.»
Och så dansade de, och han höll ett litet
föredrag, särskildt afsedt för henne. Då gick
hon ut i ett rum bredvid till en hop pratande
mostrar och ungdomar.
Förvaltaren nickade.
Och så afåts supén, och så vardt det dans ef-
teråt. Och hon deltog friskt däri. Hon glömde
både sin mans hälsoregel, sin sjuka fot och det
nya hem,
längta efter så mycket, att hon inte gaf sig
någon ro, förr än bröllopet vardt slut.
Rikard stod ensam ute i tamburen och
såg på, såg på med beklämdt hjärta.
Förvaltaren kom.
»Dnu står och ser enkel ut, tror jag»,
sade han, »Sån’t läder ska’ sådan smörja
hal Det är, ta mig fan, inte mer än rätt, att
folk får näsbränna, när de ha den förbannade
| oförskämdheten att pretangdera på, utt kvin-
| folk skola kunna bli människor, och att man
| skall kunna bli lycklig med dem.»
Literatur.
| Clara Tschudi. Kvindebevcegelsen, dens
Udvikling oj nuverende Standpunkt. Kri-
stiania. Alb. Cammermeyers Forlag 1885.
2
Nb är OL Tschudi i detta arbete blir kvin-
SN norörelsens historieskrifvarinna, är hon
ett uttryck för den allmänna känslan af, att
något är vunnet, att kvinnoemancipationen
har fått, så att säga, fast mark under fötterna.
Hon blir genom detta sitt arbete en tolk af
det glada, lugna medvetandet hos nutidens
kvinna, som för en stund håller inne på sin
färd och vänder blicken bakåt för att öfver-
skåda de vunna segrarne. Det är en af dessa
naturliga hvilopunkter i allt, som växer och
lefver, ett slags samlande af sig sjelf för ny
ansats, en revidering af resurserna för vidare
framåtskridande.
Och så är då genom denna bok möjlig-
| gjordt för Skandinaviens kvinnor och män
att kunna följa denna rörelse; från dess upp-
komst till den plats den nu intager.
Man vore frestad kalla denna historik ett
kronologiskt register, så koncentrerad är den,
så nästan blott ett benrangel af data och fakta.
Men de små antydningar, som gifvas här och
FÅ
som han trodde, att hon skulle
der, en och annan kort biografi öfver någon
framstående kvinna, ett och annat yttrande,
som fälts i striden för kvinnans frigörelse,
| äro nog att låta mellan raderna glänsa de
befriande tankar, som fört saken framåt, och
låta läsaren få ett begrepp om det sjelfför-
sakande, ärliga arbete, som presterats, en
aning om det haf af hån, hvari man sökt
förkväfva denna frågas första lifsyttringar.
Allt erkännande måste skänkas den sam-
vetsgranna flit, med hvilken förf. egnat sig
åt sin uppgift, och att hon ej lemnat någon
möda ospard för att på ort och ställe i de
| respektiva länderna uppsamla allt, som kunde
lända till utredning af det ämne hon föresatt.
sig att behandla. |
| T bokens första afdelning lemnas 1 korta.
| drag en öfversigt af kvinnorörelsens utveck-’
ling i de flesta Enropas länder och i Ame-
| rika,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
