Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Framåt.
39
När och Fjärran.
Göteborgs kvinnoförening.
På ett sammanträde inom föreningen, mot slu-
tet af året, diskuterades kvinnans förvärfsställning.
Följande resolution fattades:
De vid sammanträdet närvarande medlem-
marne ogilla på det allvarligaste det nu rådande
systemet att betala samma arbete lägre, då det ut-
föres af kvinnan, än då det utföres af mannen, eme-
dan detta system är icke blott en orättvisa mot in-
dividen, utan ock grunden till många sociala miss-
förhållanden, exempelvis ett fortsatt nedtryckande
af arbetslönen för såväl män som kvinnor.
För ernående af förbättrade ekonomiska vilkor
för den arbetande kvinnan förorda de närvarande:
1. att ekonomiskt oberoende kvinnor, som söka
vinstgifvande arbete, ej så begagna denna sin
oberoende ställning, att de, genom att nöja sig
med allt för låg arbetslön, bidraga till arbets-
lönernas nedtryckande.
2, att de arbetande kvinnorna sammansluta
sig i yrkes- eller fackföreningar för att sam-
råda om vidtagande af åtgärder dels för vin-
nande af större yrkesskicklighet, dels för ernå-
ende af en förbättrad ställning i öfrigt;
3. att alla verksamhetsområden må stå öppna
för kvinnan, till minskande af den nu rådande
trängseln inom de områden, till hvilka hon för
närvarande eger tillträde.
Hvad norska kvinnor säga om Kristian Krohgs
beslaglagda bok Albertine.
Dagbladet: Man har beslaglagt den i blygsam-
samhetens namn! Hvems blygsamhet är dot man
vill skydda? De oanständiga menniskorna ha vil
inte så mycken blygsamhet att förlora, och det må-
ste vara en ovanligt oanständig menniska hos hvil-
ken denna bok kan väcka flera oädla än ädla tankar.
Hvad skola vi göra? Jag tycker, att om något
som detta får utan vidare passera, så blir det lik-
som något simpelt, lumpet och hycklande med oss
allesamman, med alla oss, som äro tvungna att vara
medborgare i den norska staton.
(Gina Krog.)
Vi som fått ett så förvändt samvete, att vi
tycka att ansvaret för all synd och eländighet faller
tillbaka på alla oss lyckligare lottade, som icke
kunna, sluta ögonen för allt eländet, vi äro tack-
samma för en sådan bok som »Albertine», hvilken
med ott slag kommer att anskaffa flera arbetaro till
det reformationsverk, hvilket kan tyckas så hopp-
löst, men till hvilket vi måste ge vår skärf, om
vårt samyete icke skall plåga oss.
Hur verkar då »Albertine»? Retar den någons
nerver, lockar den till Sö OR synd? Den alstrar
medlidande med de olyckliga, ett medlidande så
djupt och starkt, att den käns som en fysisk smärta.
Och smärta drifver till handling, och den skall drifva
oss till arbete på att rifva ned den bygnad, som
»Albertine» har skjutit bresch i, den motbjudande
bygnad, som kallas den legaliserade prostitutionen.
Och allt är framstäldt så nyktert och enkelt,
utan minsta öfverdrift. Men bokens konstnärliga
värde har ändå minsta betydelsen: det bästa är det
rika varma hjertelag för de olvckliga, som uppen-
barar sig i den — något, som alldeles icke förvånar
hos G. A. Krohgs son.
Hvarföre skulle då den boken beslagläggas?
Det fordras svar på den frågan.
(Ragna Nielsen).
»Studentsamfundet; i Köpenhamn lägger till
sin storartade aftonundervisning och rättsliga hjelp
för arbetare äfven den verksamheten, att utge strö-
skrifter, hvilkas innehåll hemtas från naturveten-
skapens, samhällslärans och historiens områden.
Det är med önskan att sprida upplysning och
kunskap i allt vidare och vidare kretsar och med
särskildt fästadt afseende vid den nundre bemedlade
arbetare- och jordbrukareklassen, man börjat ut-
gifvandet af nämda skrifter.
Priset på hvarje broschyr är så lågt som 10 å
20 öre.
En kommité är tillsatt, hvilken uppmanar hyar och
en, som intresserar sig för saken, att bidraga med
de nödvändiga penningemedlen genom att teckna sig
för bidrag, antingen en gång för alla, eller också för
I kr. om året, eller 25 öre i månaden.
Kommitén består af följande medlemmar: V. M.
Amdrup, kand. jur.; H. Höjffding, prof. vid universi-
tetet; E. Meyer, fullmäktig i Nationalb.; N. Neer-
gaard, kand. mag, och polit.; E. Petersen, kand.
polyt.; NM. Petersen, kaud. jur.; V. Pingel, dr fil.,
folketingsman ; M. Rubin, kontorchef; H. Trier, folke-
tingsman; A. Ulrik, läkare; DL. Zeuthen, overrets-
sagförer.
+ +
+
Deanske folketingsmannen, hr Fredrik Bajer äv
den som har ordet i Nr. 35 al danska studentsam-
fundets småskrifter. Han talar här om krigs före-
byggande medels skiljedomstol, och det vore önskligt
att alla för fredssaken intresserade kunde komma i
tillfälle att läsa hans uppsats. Bland annat får man
veta att från 1792 till 1870 har kriget i Buropa och
Amerika dödat minst 14,000,000 soldater och kostat
1.000.000,000,000 franes (tusen milliarder francs, 1
francs = 72 öre), att genomsnittsåldern i hvilken
soldaterna mistat lifvet är 26 år, att Armstrongs
fabrik i England årligen använder 4,000 arbetare att
göra kanoner och gevär, och att Krupps i Tyskland
i medeltal aflevererar 42 kanoner i veckan. Bevis
på den hastighet hvarmed förstörelseapparaterna fa-
briceras. Dessa uppgifter iäro af én fransk riksdags-
man, Gaillard, tillhörande yttersta venstern. Han
talade år 1883 mot en ny bevillning på 9 millioner
francs till fortsättningen af Frankrikes fiendskap mot
Kina, och han var den förste franske riksdagsman,
hvilken hade mod att föreslå, att stridigheterna skulle
afgöras genom skiljedomstol.
Att han härför möttes af flertalets hån och
löje, är gifvet. Ja, det gick till och med så långt,
att han afbruten af rop, hvisslingar och bankningar
efter en half timmas förlopp måtte lemna talar-
stolen och lomna platsen åt centrum, mellanpartiet,
hvilket, med dylika medel vann en föga afundsvärd
seger.
; Men den 9I sept. 1884, på fredskongressen i
Genf, fick Gaillard, upprättelse, der han af de för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
