Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
När och Fjärran.
samlade helsades med det lifligaste bifall och höll
ett intressant föredrag >om rättvisan folken emellan».
Utom den redan nämda uppsatsen har hr Ba-
jer äfven utgifviten liten skrift på tyska under rubriken
»Den tyska Nord-Östersjö- Kanalen. (Bedömd från
fredsvänlig synpunkt.)» Den lilla skriften innehåller
följande: Det är allmändt kändt att Tyskland egent-
ligen af militiäriska och strategiska orsaker anlägger
den dyra Nord-Östersjö-Kanalen. Denne skall sam-
manbinda Kieler-krigshamnen med Elbes utlopp,
hvarigenom en tysk östersjöflotta hastigt och säkert
skulle kunna sammandrabba (i Vilhelmshafen), un-
der det att sambandet nu leder öfver till Jylands
nordligaste spets vid Skagen.
vilka slutsatser kunna dragas häraf, i hiän-
delse af krig mellan Tyskland och en af stormak-
terna, inom eller utom Östersjön?
Tysklands fiende skall der det är möjligt söka
afspärra kanalen, denna nya vigtiga strategiska linie,
ty derigenom skulle de tyska krigskrafterna till
sjös betydligt försvagas.
Men hur skulle det kunna låta sig göra?
Icke söderifrån, ty derifrån har man skydd
af den tyska landhären; äfven vester och österifrån
vore tillochmed Englands, Frankrikes och Rysslands
förenade angrepp knappast svåra att motstå, eme-
dan Tysklands fienders krafter vore splittrade, då de
tyska deremot förblefve samlade, och följaktligen
kunde som man på militärspråket uttrycker sig, ope-
rera på den inre linien — En stor fördel! Men i
norr är Nord-Östersjö-Kanalens Achilleshäl;
Kunde man neutralisera landet norrifrån ka-
nalen så vunne Tyskland ett skydd derigenom: Men
en sådan nentralisation ”vöré endast i det fallet af
värde, om bon äfven garanterade alla andra lands
intressen. Tyskarne kunna icke begära att det öf-
riga Europa skall vara garanti för Tysklaud, om
blott Tyskland skulle dra nyttan deraf.
För att Europa skulle kunna förmås till on
stadigvarande garanti, måste omkringliggande län-
ders intressen vara desamma. Med andra ord, det
kan endast bli tal om neutralisation af det icke ty-
ska landet norr om kanalen.
Om en dylik neutralisering skulle vara i alla
makters verkliga intresse. skall här undersökas. Att
en dylik neutralisering vore i Tysklands intresse är
redan bevisadt, ty komme densamma till stånd, be-
höfde ’Tyskland icke frukta något abgrepp från nor-
den, utan kunde använda sina trupper på annat
håll. Men så länge Danmark icke har neutraliserat
sig, skola i händelse af krig, Tysklands fiender upp-
fordra detsamma till ett gemensamt förbund. Tysk-
land skulle möjligen försöka förekomma dem, och
halfön Jylland blefve då den punkt, kring hvilken
alla stridiga intressen koncentrerade sig. Derföre
ligger det i alla makternas intresse, att icke någon
at dem blir herre till denna punkt, utan att det
blir en mindres tillhörighet, hvilken i och för sig
icke är stark nog att sätta de andra makterna i
fara, men ändå stark nog att försvara den garanto-
rade: neutraliteten så länge, att dess förbundsmalkter
hunnit komma till hjelp.
Då Tyskland synbarligen skulle blifva den makt,
hvilken komme att dra största nyttan häraf, kunde
den frågan lätt uppkastas: hyarföre ingår icke Tysk-
land ett varakttgt förbund med Danmark? Af flera
orsaker »nejs. För Tyskland äv ett neutraliseradt
Danmark nyttigare än ett icke neutraliseradt, ty i
förstnämda fall utgör det som gränsland ett skydd.
Åfven fran Danmarks sida måste ett dylikt förslag
afslås; ett sådant förbund kunde lätt nedsätta Dan-
mark till en vasallstats rang. Såsom sjelfständig
stat deremot kan Danmark alltid mottaga Tysklands
hjelp, då det är fråga om gemensamma intressen.
Och slutligen måste nämda förbund äfven förnekas
ur allmänt-europeisk synpunkt.
Danmark och de två andra makterna; hvilka
omsluta. Östersjön, Sverge och Norge, hafva genom
sitt geografiska läge gemensamma intressen. Den
samtidiga neutraliseringen af de tro små skandina-
viska staterna vore också den europeiska politikens
sanna fördel. Att vidare utveckla detta här, skulle
leda för längt. (Jemför med de offentliga besluten
på kongressen i Bern den 6 Aug. 1884).
Här har blott afsetts att bevisa att med Nord-
Östersjö-Kanalens anläggning blir nödvändigheten af
Danmarks neutralisering ännu större och mera -på-
trängande in förut, samt att det med en dylik allt-
jemt fortfarande säkerhet, vore i Tysklands synner-
liga intresse.
seDer Franuenfeind’" (Kvinnohataren) är titeln
på en månadsskrift, hvilken i december 1886 bör-
jat utgifvas i Wien af Ferdinand Gross. "Tidskrif-
ten vill motarbeta »den öfyerdrifna kvinnodyrkan»,
som på senare tider kommit på modet:
Bland de bidragande i första häftet mirkas
August Strindberg, med em novell ur »Giftas» i öf-
versättning, och Max Nordau. Don sist nämde har
dock med skäl, ingen smak för tidskriftens bistra
titel, som han finner oegentlig och mot hvilken han
derföre protesterar.
teSanningsklääré af Christer Swahn, utkommer
inom kort i dansk. öfversättning, värkstäld af litera-
tör Pedersen i Aarhus.
stOrdé, samme förf. novellsamling, kommer
snart att utgifvas i tysk öfversättning af fröken
Rose Albrecht.
—
>»FRAMÅT» utkommer den 1 och 15
i hvarje månad. Prenumeration kan ske
hos hrr bokhandlare och genom postverket.
Pris: Kr. 3: 50 för år, postarvode 35 öre.
Lösnummer: 25- öre. Annonspris: Kr, 20
för hel sida. Del af sida betingar motsva-
rande del af pris. Annonser mottagas å
>» Framåts»> annonsbyrå, Kungsgatan 60,
alla hvardagar kl. 5—6 e. m.
I redaktionsangelägenheter hänvände
man sig till Frkn Alma Åkermark, 2:dra
Långgatan 40, Göteborg (träffas tisdag och
fredag 1—2 e. m;)
” Göteborg, Wald. Zachrissons: Boktryckeri, 1887.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
