Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERA.
GÖTEBORGS KVINLIGA
ASEIDSK RITAS
UTGIFVEN AF
| VIC
(ÅT
DISKUSSIONS-FÖRENING.
Sar q
| Döm ingen onöra. PHKGSFIIIKSATT
Fri talan.
voses
| Tas RAA Genom skäl och sele bildas öfvertygelser.
EN
( AS
SeESeSTST
Ansvarig utgifvare och
redaktör
Alma Åkermark.
| 15 Mars.
Pris: Kr 3,50 pr år,
Andra årgången,
1887.
UWnionsfrågan från norsk sunpmnkt,
Al St
Aretander.
(AT förf. själf öfverflyttad på svenska.)
LT
Den 23 $ i Eidsvoldsgrundlagen af den
17 maj 1814 hade följande lydelse: >»Det
statsråd, som förestår departementet för ut-
rikesärenden, bör hafva ett eget protokoll,
hvaruti anföras de ärenden, som äro af sådan
natur, att de icke böra föreläggas i samladt
statsråd. För öfrigt gälla i detta tillfälle
samma (ansvarighets) bestämmelser, som i $
32 (nuvarande $ 30) faststälda äro.»
Enligt Eidsvoldsgrundlagen voro sålunda
äfven de s. k. »ministeriella målen» underka-
stade full ansvarighet, Denna $ utgick dock
i revisionen af den 4 nov., emedan den stor-
tingskomité, som underhandlade med de sven-
ske kommissarierna, uttryckligen anmärkte,
att den numera var öfverflödig. Den revi-
derade grundlagens $ 38 (riksaktens $ 5) in-
nehöll nämligen stadgande om de tvänne ri-
kenas alla gemensamma ärenden : att de skulle
förhandlas i svenskt (norskt) statsråd, hvarest
3 medlemmar af det norska (svenska) stats-
rådet hade säte och stämma; alltså i sam-
mansatt statsråd, hvarjämte de norska stats-
råden voro pligtiga att inhämta den öfriga
norska regeringens betänkande, om tiden detta
medgaf. För att undvika hvarje missförstånd
voro till och med dessa gemensamma iren-
den (krig och fred, truppsamlingar, förbund
och beskickningar) uppräknade i lagens $ 26
(riksaktens $ 47"), hvarest man tillförsäkrat
krigsfrågan, såsom den enda egentligen uni-
onella, den mest noggranna förberedande be-
handling.
Af denna orsak blefvo ej häller de »mi-
nisteriella målen> uttryckligen nämda i riks-
akten, utan i händelse af interimsregering.
Riksakten af 31/, och 6/g 1815 grund-
lade en »personalunion» mellan Norge och
Sverige med gemensam kung och försvars-
förbund. Unionen består i kungens person;
men: denna är icke »unionel» i den mening,
att han är norsk-svensk, utan norsk och
svensk; m. a. 0. personen, och icke ämbetet,
är gemensam. På samma sätt är det ge-
mensamma statsrådet icke unionelt, d. v. 8.
norskt-svenskt utan sammansatt eller norskt
och svenskt. Det är den frivilliga sämjan
och icke den tvungna statsenheten, som är
föreningens grundpelare. = Riksakten tillför-
säkrade därför i principen båda rikena fullt
>) Se: Duncker:
s. 4—5; Nils Höjer:
om revision af författningsakton
Norges storting I s. 179.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
