- Project Runeberg -  Framåt (Göteborg) / 2. årgången. 1887 /
203

(1886-1889)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Framål.

fru Edgren, den &

Det vaares.

(Afsunget ved »dansk Kvindesamfunds» fest for

25 Maj 1887 i Kjöbenhavn.)

Som af hvert Vintermörke,
der brister frem en Vaar,

saa af de Tider strenge

vil stige lyse Aar;

saa sandt som der er Kreefter,
den brydes vil, den Mur,

der stenger Menneskelivet

fra stor og sand Natur!

De kom og gik saa tunge,
vort Jordlivs Tusind-aar,
smaa, svage Sjele skabte
de Tiders Trollekaar

blandt Mand og blandt Kvinder.

Fra khlummer Fiengselslutft
nu lenges vi saa svåert
efter Vaarens Lys og Duft!

Saa lenges nu vi Kvinder!
Vi vinde vil vort Land,
vor souveraine Menskeret
vid Siden af hver Mand —-
thi Adam engang overtog
det hele, glad i Hu,

mens Eva blev lidt arvelös.
lidt hjernlös helt til nu!

Forvist vil nye Tider

os bringe nye Kaar, :

det er de friske Krefter,

som af med Sejren gaar.

Til hver en frejdig Kjemper

for Livets store Sag,

vi bringer Takkens Hilsen

for hver en Stridens Dag.
Alvilde Prydsx.

Några tankar om vår kvinnouppfostran.

Af
Eva Wigström (Axe).

im man gifver något närmare akt på
det system, hvilket tämligen allmänt
NES följes vid vår moderna kvinnonpp-
föstriän, så se vi snart, att däet till stör
del hvilar på förutsättningar, åsigter och för-
domar, härstammande från en tid, då det ej
föll någon in att betrakta kvinnan som en
sjelfständig och med mannen jembördig va-
relse.

Det kan ej heller gerna vara annorlunda.
Krafvet på könens likställighet är jemförelse-
vis allt för nytt för att kunna hafva föran-
ledt en utveckling, som förmått frigöra oss
från äldre tiders åsigter om kvinnans upp-
fostran. Men vi hafva deremot, dels på spill-
rorna af denna kvinnobildning, dels på ett
skolväsende, afsedt uteslutande för mankönet,
uppfört en ofantlig öfverbyggnad, med en
mängd utsprång och sirater, hvilka lika litet
tillfredsställa skönhetssinnet, som det prakti-
ska lifvets behof.

Knappast mer än en mansålder är för-
fluten, sedan man allmänt hyllade den åsig-
ten, att kvinnan ej förmådde tillegna sig nå-

gra grundligare kunskaper, och att det i det

hel var både onyttigt och skadligt att låta
en flicka egna något af sin tid till allvarliga
studier, Men såsom en prydnad för mannens
hem och en fägnad för hans sinnen borde
flickan ega en del talanger, samt lära sig
franska för att få borgarrätt i den fina verl-
den. Det stora antal kvinnor, som ej hade
tillträde till denna verld, erhöll icke under-
visning i annat än läsning och med knapp
nöd skrifning, ty man ansåg denna senare konst
farlig för flickans sedlighet, emedan den satte
henne i stånd att skrifva sådana farliga do-
kument, som kallas kärleksbref. Hvad hon
deremot grundligt fick lära, var kroppsarbete
och husliga sysslor.

Starka, begåfvade andar bröto sig ut ur
sitt andliga fängelse och visade genom sina
gerningar ohållbarheten af de gamla åsigterna
om kvinnans själs underlägsenhet, och kraf-
vet på kunskap wäxte sig starkt. Och så,
innan en del andra fördomar rörande kvin-
nans inre väsende blifvit undanröjda, skyn-
dade man sig med feberaktig hast att få flick-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:53:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framatgbg/1887/0253.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free