Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Framåt.
bevis, att det är så. - De sista årtiondenas
utveckling är fabelaktigt snabb. Vår historie-
skrifvare Geijer, som hade en så öppen blick
för historiska förhållanden, fälde det pessi-
mistiska yttrandet, alt han icke trodde, att
folket någonsin skulle kunna lära mer än
skrifva och läsa samt inhemta nödtorftig
kristerndomskunskap. — Hur har icke verklig-
heten slagit honom på fingrarna? Bäst der-
för att icke yttra sig så tvärsäkert!
Genom. sin kritik af Nordau har förf.
inlagt mycken förtjenst genom att påpeka
felslut och - öfverdrifter, som han gör sig
skyldig till; men hon har icke lyckats vara
sin föresats trogen; hon har varit orättvis.
Hon tycker icke om hans skrifsätt. Och det
är något så äkta kvinligt i det sätt, hvarpå
hennes ovilja kommer till orda. Hvarför kal-
lar hon honom pessimist oupphörligen? Hvad
menas med pessimist och optimist? Om
en person tror, att hans egna ideal nu
eller mycket snart kunna förverkligas, så bör
väl han kallas optimist, under det att den
som tror, att det efter hans mening goda
håller på att förkväfvas och dödas, bör näm-
nas pessimist.
Man får det intryck, att förl. stämplar
Nordau som pessimist, derför att han icke
har samma ideal som hon, och det är ju me-
ningslöst. Nordan yttrar sig ungefär på följande
sätt: hela samhället hvilar på lögner, men
allmänhelen är nu så genomträngd al den nya
sanningens makt, att detnya, nobla samhälls-
skicket snart skall fulllärdigt resa sig. Spen-
cer säger: »Vi lefva på hallsanningar, hvilka
småningom skola efterföljas af nya halfsan-
ningar, och allt hvad vi kunna prestera är
endast halfsanningar, ty den sanna verklig-
heten, den kunna vi i vår uppfattning endast
småningom närma oss, Jag frågar härvid
icke: »hvem har rätt?» utan: »hvem är mest
optimistisk?»
Det är endast på en punkt, jag anser
det vara af nöden alt uppträda gent emot
Ek med afseende på hvad hon säger om
svenska författare. Det är shuklämmen sid.
158—159. Hon frågar först: hurudan är
Unga Sveriges ställning, till dagens brännande
frågor, då det bedömes enligt senaste yltrin-
gar af partiets mest begäfvade och impulsive
representant? Så får man då veta, att Strind-
berg på alla områden är omstörtningsman,
hvarefter utan vidare drages den slutsatsen:
hela det Unga Sverige vill omstörtning. Hvem
ger förf. lof att bedöma det Unga Sverige
efter Strindberg? Hon har dertill lika litet
rätt, som man har rätt att bedöma hela
kvinnorörelsen efter uttalanden af friherrinnan
Adlersparre. Förf. har så mycket mindre
skäl dertill, som i revyerna af 1885 och
1886, det enda organ, som stått till det
Unga Sveriges förfogande, de skarpaste uttal-
landen mot Strindberg finnas, äfven om å
andra sidan andra författare varit oförhindrade
att gifva luft åt sin beundran. Herr Gustaf
af Geijerstam skref en skarp artikel mot
Aug. Strindbergs sista del af »Giftas» i »Da-
gens Nyheter», i hvilken han just visade,
att den senare delen, som är polygamisk,
slår den förra, som är monogamisk, på mun-
nen. Men allt hvad från Unga Sveriges
sida framkommit af klar bestämd opposition
mot Strindberg, det har systematiskt tegats
ned — eller - förlöjligats. =
Eks sätt att gå tillväga är nästan för
vanligt och allmänt tillgripet för att behöfva
relateras. - Hon visar, att det Unga Sverige
har berömt. Strindberg och sagt, att han är
snillrik, ett omdöme, hvari hon för öfrigt
sjelf instämmer, men förtiger, att det så
många gånger har öppet förklarat sig hafva
olika åsigler med honom, oeh icke vilja
svara för hvad han skrifver. Hon har sjelf
visat, att hvad Strindberg säger i dag, mot
säger han i morgon, men hon låter ändå det
Unga Sverige svara för alltsummans. Trots
alla protester och kritiker mot Strindberg
från det Unga Sveriges sida är ett beun-
drande yttrande af herr Axel Lundegård henne
nog (sid. 112) alt säga: »beundran och sym-
pati för Strindberg tyckas inom det Unga
Sveriges läger vara i ständigt stigande.»
Skall man nu kunna tro, att den per-
sön, som gör sådana slutledningar på den
punkten, har ledts af ett allvarligt bemödande
+ T. ex. i Stockholms Dagblad, kvars recensent
om författaren till denna uppsats och Robinson,
hvilka kritiserat dem i 1885 års Revy, fäller det
yttrandet, att vi ,,hade spelt röfvare i första akten
och ville nu spela prester i den andra.’< Att ro-
censonten antingen icke kände till Robinsons före-
gåenden eller fann det bist att lätsa, som om han
icke gjorde det, det kan ju förlåtas honom, ty, att
döma efter hans uppsats, får man troligen icke hafva
för stora fordringar på hans literära kunskaper eller
moral, utan ansvaret faller på redaktionen, hvarest
herr Etnst Becknian då satt som redaktionssckrete-
rare, Det kunde icke varit honom eller redaktör
Möntan obekant, hvilken roll Robinson spelat i den
svenska kritiska literaturen, och det hade derför
varit deras pligt att icke låta en ,efter hvad de
sjelfva visste" fulllständigt grundlös smädelse inflyta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
