Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Framål. 57
3:dje häfte er så godt som helliget Byron,
hvis 100-årige födselsdag det var den 22
januar. Alfred Ipsen har skrevet hans bio-
grafi i et jävnt sprog. Sophus Clausen hyl-
der ham i et begeistret digt — der såvel i
kraft, som revolutionair tendens, har noget
byronskt ved sig. Endvidere er der en over-
sat afhandling af den realistiske, naturali-
stiske — den vest-europäiske dekadancens
digter, Algernon Oharles Swinburne, om
Byron som digter, hvori han kvikt og dri-
stigt påstår, at Byron aldeles manglede de
betingelser, som skaber den sande digter. »Han
skrev aldrig fra hjärtet, var fra först til sidst
en skyadroneur» 0. 1. -— »Moralsk Fölelse»
at Knud Ipsen er meget läsevärdig, og det
er gsglädeligt, at dette tredje häfte har for-
sögt at böde på, hvad man savnede i de
tvende förste.
ÅA. Bin.
[å TNA
(ORT
Bref från Dresden.
(Till Framåt.)
Rättighet för kvinnan till högre veten-
skaplig bildning och beklädande af lärda
yrken fick för några dagar sedan och — så
vidt jag vet — för första gången en förkämpe
i en lagstiftande församling i Tyskland. Vid
behandlingen af utgiftsposten för den offent-
liga undervisningen i Sachsen frågade landt-
dagsledamoten v. Vollmar, hurnvida ej Regerin-
gen vore sinnad taga i betraktande, om ej till
universitetet i Leipzig jämte andra landets
vetenskapliga läroanstalter äfven kvinnor
borde äga tillträde.
Betecknande för den reaktionära alla
framsteg fiendtliga stämning inom landtdagen,
— var det skratt och hån, som från högerns sida
mötte talarens första ord. Skrattet förstum-
mades dock, då talaren påvisade, hur i andra
civiliserade länder, Frankrike, Italien, Schweiz,
kvinnans rätt till vetenskaplig utbildning af
lag och sed erkändes, Ja, den så ofta hörda
invändningen, att kvinnans deltagande i veten-
skapliga studier vid universitetet strede mot
germanernas uppfattning af hvad som till-
hörde sann kvinlighet, kunde ej ens gälla —
ty hos alla germanska folk — med undantag
hos Tyskarna —- i England, Nordamerika,
Sverige, Norge, Danmark, Finland och det
tyska Schweiz, är kvinnans rätt till delaktig-
het al vetenskaplig odling ej blott theoretiskt
erkänd utan ock praktisk utförd.
Endast Tyskland motsätter sig hård-
nackadt hvarje steg i denna riktning, och det
oaktadt en stor del af befolkningen — syn-
nerligen den kvinliga — med värme om-
fattat en rättvisare uppfattning af statens
pligt mot sina medborgarinnor. Äfven flera
framstående lärde inom landet ha yttrat sig
för reformer på detta område — men allt
förgälfves. Många unga, tyska kvinnor, hvil-
kas lärdomsbegär ej mättats af »die höheren
Töchtersehulen», hafva ock lämnat sitt land
för att utrikes vinna den bildning och mog-
nad, fosterlandet vägrar dem.
Tal. framhöll alltså, hur det sannerligen
nu, då i andra länder lärdomsstolar bekläddes
af kvinnor, som voro en prydnad för den
bildningsanstalt, de tillhörde, det ej vore för
tidigt, om Tyskland ock insloge på rättvisans
väg och ändtligen började tillerkänna kvinnan
de rättigheter, det så länge undanhållit henne.
Ecklesiastikministern svarade på talarens
interpellation, att Regeringen stode och »san-
nolikt allt framgent komme att stå» på den
ståndpunkten, att kvinna ej må äga rätt att
besöka statens högre läroanstalter, då detta
»stridde mot tyska folkets åskådning om
kvinnans sedliga (!) och samhälleliga ställ-
ning».
Af kammarens 80 medlemmar fann inter-
pellationen genklang hos — «de 5 socialdemokra-
tiska ledamöterna. Icke, emedan deandra med-
lemmarna inom kammaren vore principielt och
till hvarje pris mot kvinnans högre intellek-
tuella utbildning; tvärtom råder såväl bland
dem som inom den bildade klassen öfver-
hufvud i Tyskland ganska mycken sympati
för kvinnans utbildande till läkare, men
denna sympati är af rent platonisk art. In-
gen vågar försöka förverkligandet af sin ön-
skan, ty reaktion på alla områden trycker
och förlamar sinnena, och man fruktar göra
sig misshaglig på högre ort och löjlig inför
spetsborgarna!
Endast arbetarepartiet i Tyskland har
haft mod att i kvinnofrågan, såsom i alla
andra frågor, öppet och utan förbehåll förfäkta
den nyare åskådningen. Arbetarne och deras
representanter äro de enda i Tyskland, som
vågat fordra kvinnans likställighet med man-
nen äfven på det politiska området, hvil-
ket i Tyskland af andra anses för nära van-
I vettigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
