- Project Runeberg -  Framåt (Göteborg) / 3. årg. 1888 /
84

(1886-1889)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

84 När och Fjärran.

Vid Reformförenivgens i Göteborg senast af-
hållna sammanträde diskuterades frågan: Bör kvin-
nan åtnjuta lika rättigheter med mannen i afseende
på politisk och kommumeal rösträtt och valbarhet?

Såsom skäl till ett nekande svar å frågan an-
fördes:

Samtidigt med den materiella utvecklingen följde
en tillbakagång af det poetiska i lifvet. Dettayttrade
sig i upphäfvandet. af de gränser, hvilka af gammalt
och på bibelns grund funnes mellan könen, och
hvarigenom hon går ifrån sitt kvinliga väsen, hvilket
i motsats till mannens är ljuft och harmoniskt; hon
verkar upplyftande genom sin skönhet, mildhet och
aningsförmåga, men dessa egenskaper tillförsäkra
henne ej framgång på det offentliga området.

Med utvidgade rättighet borde följa skyldigheter,
och dessa senare kan hon ej fullgöra, ty hon är
olämplig till rviksdags- och kommunalrådsledamot
samt till krigare. Denna art af verksamhet skulle
ej verka förädlande på henne, hvilket deremöt hen-
nes deltagande i välgörande och fromma stiftelser,
der hjertat få råda, skulle göra. Man hade ock att
befara, att om kvinnor finge deltaga i politiska
val, olika åsigter mellan man och hustru skulle göra
sig gällande.

Den ogifta kvinnans förnämsta sträfvande borde
gå ut på att skaffa sig en man, ty blefve hon gift,
skulle hon egna sig åt detta kall och ej bry sig om
politiken, hvilken är något absurdt för henne i all-
minhet. Deltagandet imöten och diskussioner skulle
göra. henne nervös.

Då kvinnan är mera konservativ än mannen,
skulle det konservativa elementet vinna i styrka,
genom kvinnans politiska rösträtt. Det liberala
partiet i England hade motsatt sig kvinnans inväl-
jande i parlamentet på den grund, att hon är för
obekant med de politiska förhållandena samt har
allt för inskränkt synkrets. Hon är derföre lämplig
inom det kommunala området, samt i hvad som
rör sjukvård och skolväsen. Det vore derföre önsk-
viärdt, om: hon på dessa områden finge med mannen
likstälda rättigheter, men ej på det politiska.

Å andra sidan framhölls,

att om det vore en sanning, att man och hustru
hade olika politiska åsigter, borde kon lika väl som han
hafva rätt att få sina representerade. Till hvarje men-
niskas naturliga rättighet hör rätten att deltaga i sta-
tens utveckling i den mån, hvar och en är lämplig.
Inga skäl förefinnas, som tala för, att kvinnan är der-
före mindre kvalificerad än mannen. Attkvinnans kal-
lelse vore att verka i hemmet borde ej utgöra ett hinder
för hennes medborgerliga arbete, Ar det en sanning,
att kvinnan vore mild, kärleksfull och fredsälskande,
vore detta blott ytterligare skäl för henne att få rätt
deltaga i lagstiftningen för att der göra dessa egen-
skaper gällande. Detta skulle ej göra henne okvinlig,
så vida man ej vill påstå, att allt hyad kvinnan före-
tager utom hemmet är »okvinligt» Kvinlighet är
dessutom ett ännu outredt begrepp. Förefunnes ej
heller skäl” frukta, det kvinnan skulle dragas från
husliga bestyr, ty för det första finnes en stor del
ogifta kvinnor, och för detandra har den gifta kvin-
ran 1 allmänhet hemmet så kärt, att hon ej försum-
mar det för politiken. Och om så vore, är det att
föredraga framför många af de anledningar, af hvilka
hemmet nu försummas, t. ex. besökande af lise-
möten. Lika litet föreligger bevis derför, att kvin-
nan är mindre lämplig än mannen för offentliga

värf. Vore svårt utstaka gränson för mannens och
kvinnans. olikhet på det intellektuella området. Pi
i framtiden vunnen erfarenhet får här bli afgörande.
Från rättvisans synpunkt kunde ej kvinnan nekas
politisk rösträtt. Englaud vore i denna fråga ingen
auktoritet, ej heller bibeln. Vi lefva ej nu i gamla
testamentets tid. Sedan dess har, glädjande nog,
framåtskridande egt rum.

IHvad kvinnans politiska omogenhet beträffar,
skall endast egandet och begagnandet af medborger-
liga rättigheter bibringa henne nödiga politiska in-
tressen och insigter.

I meningsutbytet deltogo sju talare, hvaraf en
uppträdde som motståndare till kvinnans politiska
och kommunala rösträtt och valbarhet, en för rättig-
het för kvinnan till kommunal rösträtt och valbarhet,
samt fem för kvinnans likställighet med mannen i
berörda hänseende,

Mötet. beslöt, att den uppstälda frågan skulle
med ja besvaras.

Kyrka invigd af en kvinna. Den protestan-
tisk-metodistiska församlingen i Canton, Kas., har
uppfört en vacker kyrka och inbjöd frkn Annie IL
Shaw att inviga densamma. De framstilde likaledes
den förfrågan till henne, huruvida hon kunde åväga-
bringa 500 dollar till betäckande af den skuld, hvari
kyrkan häftade. Frkn Shaw svarade, att hon icke
hade- någon erfarenhet i konsten att samla pengar,
men hon skulle göra, hvad hon kunde,

I öfverensstämmelse med detta löfte, började
hon sitt tal med den anmärkning, att hon icke skulle
gifva en vän en gåfva, som icke var betalt och tyckte
derföre, att församlingen hellre borde klarera de 500
dollar, innan de gåfve Gud kyrkan. Församlingen
betalade, hvarefter frkn Shaw invigde den.

FA

Till redaktionen insänd literatur, tid-
ningar och tidskrifter.

Le Devoir N:r 497. — Ia voix du Peuple
N:r 208. — The Woman’s Journal N:r 8. — Finsk
Tidskrift N:r 3. — Nylende’ 4—5 häfte. — Ny
Jord. 14 Dags Skrift for Literatur, Videnskab oc
Kunst. — Sedlighetsvännen N:r 4. — Idun N:r
11. — Hemviännen N:r 6. — Svensk Läraretidning
Nr 11—12. — Sanningsökaren N:r 3. — Tidning
för tridgårdsodlare N:r 2 & 3 innehåller bl. a:
»Framställning af dessertviner at åtskilliga fruktslag:

Böcker:
Karl af Valois. Tragisk skuespil på vers i
tre akter af Adolf Langsted. Brödr. Salmonsens forlag,

INNEHÅLLSFÖRTECKNING:

Alb. S=+: En tidens sjukdom i belysning al
tidens diktning. — Eva Wigström Dritved. —
Iilma "Strandberg: Några ord om »Bondfolks, af
Johan Lindström (Saxon). — Utdrag ur den katol-
ske prestens Felicité Robert de la Mennais arbete:
En troendes: ord. — Förbättrad tillgång till sjuk-
hjelp. — När och Fjärran.

Distribueras af WETTERGREN & KERBER, Göteborg.

Göteborg, Wald. Zachrissons Boktryckeri 1888.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Aug 5 15:21:36 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framatgbg/1888/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free