- Project Runeberg -  Framåt (Göteborg) / 3. årg. 1888 /
88

(1886-1889)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

88 Fn blick på svenska folkskolan med anledning af fru Eva Vigströms artikel i Göteb. H.-T.

ladt förtroende. En allmän sats är ju: af
frukten känner man trädet. Må vara. Det
fins dock en och annan mildrande omstän-
dighet, då folkskolan dömes till syndabock
för fel och brister hos vårt folk. Den rätt-
vise. granskaren väger inflytandet äfven häraf.
Med. anslutning till föregående tager jag mig
friheten framhålla några af dessa medver-
kande omständigheter.

Det är sjelfklart, att om en skola skall
kunna meddela någon bildning, måste den
bevistas, och att den, som ej ordentligt be-
gagnat undervisningen i en folkskola, ej kan
skrifva sin okunnighet på folkskolans konto.
Skolgången på landet har mångenstädes varit så
försummad, att man ännu för tio år sedan utan
svårighet kunde påträffa fjorton-femtonåringar,
som ej ens gjort bekantskap med den del af»skol-
mekaniken», som skolbänken utgör. Efter ett
eller två års konfirmationsundervisning ha de
ändå »sluppit fram», som de kallat att ha
blifvit konfirmerade, och härmed ha de tagit
farväl af böckerna. Strängare har skoltvån-
get ej tillämpats på vissa ställen på landet.

Dessa fall af total bortovaro från skolan
synas dock, glädjande att säga, ha blifvit
allt färre, en följd af bland annat, att allt
flera och flera af barnens målsmän äro före
detta folkskolelärjungar, hvilkas egen erfaren-
het manar dem att söka bereda sina barn
förmånen af en i möjligaste mån ordentlig
skolgång.

Att ha varit inskrifven i folkskolan, att
då och då ha varit der, är icke heller lik-
tydigt med att ha genomgått den samma.
Skolgången på landsbygden, synnerligast på
vissa trakter, har varit i hög grad ojemn. Att
påvisa alla orsakerna härtill medhinner jag
icke. Tänk blott på en på flera, långt från
hvarandra skilda stationer ambulerande skola.
De landsbygdens skolor äro temligen lätt räk-
nade, som haft alla eller ens de flesta sma
lärjungar åtta månader om året. Jag erin-
rar "härom, då fru V. särskildt talat om fruk-
terna af detta skoltvång och då helt natur-
ligt måste fästa afseende vid den förflutna
tiden. De större städernas folkskolor kunna
i allmänhet uppvisa ett gynsammare resultat
än landsbygdens. Orsaken härtill är till stör-
sta delen den jemnare skolgången. Skoltvån-
get är der ordentligt genomfördt, och högst
få af dem, som underkastats detsamma, se
deri någon olycka, tvärtom. Med utfärdandet
af 1842 års folkskolestadga blefvo ej alla

skolpligtiga barn satta i skolan åtta månader
af året. Långt derifrån.

Men äfven om barnens skolgång vore
ordentlig, skulle det väl vara orättvist mot
hemmen att frånkänna dessa sin betydelse
i förhållande till skolans verksamhet. Utom
det, att barnen tillbringa de första sju åren i
hemmet och derifrån medföra åtskilliga varak-
tiga intryck, dväljas de äfven, sedan deras
skolgång vidtagit, den mesta tiden under hem-
mets tillsyn, - Vi låta några små siffror tala.
4 månader af året ha barnen ferier; af en
veckas 168 timmar äro barnen i lyekliga

fall ungefär 30 i skolan, ungefär 138
i hemmet, på gatan eller annorstädes, Ar
icke denna tid tillräcklig för att rifva ned

rätt mycket, af hvad skolan uppbyggt? Alla
hem äro nu icke dåliga, men allt för många
äro dåliga uppfostrare, och i hemmens bhe-
skaffenhet ha många al skolans felslagna skör-
dar sin förklaring.

På senare tiden ha skollofskollonier upp-
stått i vårt land. Dessa äro på goda grun-
der måna om att draga barnen från såväl
gatlifvet. som det vanlottade eller förderfvade
hemmet. Fördelen häraf är redan bekräftad
af erfarenheten. Sämre lyckas skolan, då
det. gäller utrota oarter hos barnet, om detta
blott några få timmar der skyddas från de
onda exemplen och derpå åter utsättes för
deras ohelsosamma inflytelse:

Ännu finnas i vårt land skolor med 100,
ja 150 lärjungar, men med blott en lärare,
Och derom är jag viss, att många af dem
fru V. träffat här och der i bygderna, kunna
berätta, att de besökt skolor med bortåt ett
hundratal lärjungar, från nybörjaren i abe-
boken till konfirmanden. Huru en så starkt
befolkad skola skall reda sig utan en smula
»system»>, är svårt att förstå. Säkert är, att
det här ej duger tillämpa den dialogiska me-
tod, fru V. tycks förorda, att nemligen låta
barnen göra frågor kors och tvärs på läraren,
såsom man kan tillåta mera privatim.

Hade jag ej dermed lupit fara att kom-
ma in på det rent fackliga området, skulle

jag 1 detta sammanhang gerna velat skingra
| hang £ 8

den missuppfattningen, att till och med ett
barnantal af. 40 å 50 skulle vara för stort
för att med fördel kunna skötas af er lärare,
Härvidlag skall jag blott hänvisa till erfaren-
heten, huruvida det icke ådagalats, att de
barn, som åtnjutit offentlig undervisning äfven
i rätt störa klasser, varit fullt jemförliga i
kunskaper med dem, som fått enskild under-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:54:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framatgbg/1888/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free