- Project Runeberg -  Framåt (Göteborg) / 3. årg. 1888 /
211

(1886-1889)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Framåt:

:

211

kläm stort uppseende på alla håll, och saken
diskuterades ifrigt man och man emellan, länge
och väl, innan betänkandet upptogs till behand-
ling i stånden. Till en början intogos många
samskolevänner af oro, emedan de på förhand
anade den ogynsamma utgången. Skulle sa-
ken gå igenom, ja, då vore mycket vunnet,
men skulle den falla, fruktade man, att rege-
ringen möjligtvis deraf skulle taga stöd för
afslag af allt statsbidrag för samskola under
nästa treårsperiod. Emellertid har vår senat
i de senaste dagarne bifallit en begäran rörande
en af samskolorna i hufvudstaden och beviljat
ett byggnadslån på goda vilkor åt en annan;
två åtgärder, som väckt glädje och tillfreds-
ställelse hos hvarje vän af reformen.

Såsom man fruktat föll frågan emeller-
tid igenom vid landtdagen, tack vare vårt fyr-
kammarsystem. Den behandlades först i Bor-
gareståndet och klämmen godkändes der en-
hälligt. Lika lyckligt gick det i Ridderskapet
och Adeln, der den segrade med 42 röster
mot 10 och der varmt försvarades af flere
talare, bland andra af tvenne af vårt lands
förnämste läkare, professorerna Pippingskjöld
och friherre af Schulten samt universitetets
rektor, filosofie professorn Rein.

Presteståndet kände man för väl, för att
icke veta att förslaget der skulle förkastas, såsom
också skedde efter liflig debatt, der den ene
af representanterna för universitetet, professörn
friherre Palmén, i ett sakrikt andragande mo-
digt förde samskolans talan. Han visste myc-
ket väl, att han skulle förlora, men derpå tän-
ker en man icke, när han vill föra fram en
rättvis och god sak.

Nu låg afgörandet i bondeståndets hän-
der, men innan frågan kom upp der, uppstod
en ifrig polemik i saken i vårt lands mest
spridda tidning, Uosi Suometar. Motståndet
fördes i en mycket afgjord ton, och den sista
trumfen (mycket mystisk), att det vore farligt
för ungdom af olika kön att svettas på samma
skolbänk, spelades ut.

Att förslaget sedermera förföll i bonde-
slåndet, tror jag likväl icke härflöt från detta
argument, utan deraf, att frågan var för litet
förberedd för att gå igenom. Varmt försvar
saknade samskolesaken dock ingalunda heller
i detta stånd, bland andra försvarades den af
folkskalden Piäivärinta.

Ehuru frågan således i denna form och
för denna gång förfallit, måste man anse den-
sammas ställning i princip icke så ogynsam.
Dermed menar jag ej, alt motståndet skulle

|

| vara öfvervunnet, men detta motstånd ligger

icke numera så mycket i diskussionen, i den
allmänna meningen, angående sjelfva tanken.
Jag tror, alt äfven de män hos oss, hvilka
nu mest arbeta emot, ärö färdiga att låta
reformen hafva sin gång, när de se, alt den
verkligen kan genomföras. Det finska folket
är i det hela taget icke något så konservativt
folk. En af våra gamla stormän, sjelf radi-
kal motståndare till samuppfostran, har förun-
drad frågat, hvarföre just vårt lilla aflägsna
land skulle vara med och upptaga nya ideer,
när de stora kulturländerna icke vilja veta af
dem. Denne man glömde, att hans folk är
ett ungt folk, som har den unges begär att
arbeta sig framåt och eger den unges mod
alt upptaga nya medel till sin utveckling.
Men samuppfostringsidén har vunnit seger
först då, när den arbetat sig igenom mot-
ståndet, igenom svårigheterna. Icke det mot-
stånd, som uttalar sig i diskussionen om prin-
cipen, ty som jag redan sade, är detta mot-
stånd icke nu mera hos oss så farligt. Nej,
jag menar det motstånd, de svårigheter, som
under idéns förverkligande möta oss i form
af under. föregående bildningsskeden upptagna
åskådningar och vanor uti sätt och seder. Dessa
svårigheter, de möta oss hvarje dag i skolan,
såväl hos oss fullvuxna som hos eleverna,
Men vi må blott icke tro, att idén är oriktig
eller svag, derföre att vi mötas af motigheler
på vägen, Om vi uti förverkligandet miss-
lyckas i någon del, skola vi icke fälla modet

| för det, utan taga uti på nytt och göra arbetet
| bättre.»

(Forts.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:54:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framatgbg/1888/0211.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free