Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214
Den kvindelige ÄEre.
det, men da jeg ikke kunde naa mit Maal
for billigere Kjöb, saa czegtede jeg dig.» Jeg
synes nu ikke den Ytring burde veere videre
behagelig for en Hustru at höre. Et Zgte-
skab bör begrundes i andet end sandselig
Lidenskab, og er der ikke andet Grundlag at
bygge paa, burde Kvinden, hvis hun var höj-
sindet og rettenkende, hellere trickke sig til-
bage fra ham end ophidse ham til en livs- |
varig Forbindelse, som maa blive ulykkelig.
Jeg skjönner ikke, at en saadan intrigant
Kvinde staar meget höjere i ethisk Henseende
end en Skjöge. Begge slaa de Kapital ud af
Kjzerligheden, saa Forskjellen mellem dem
bliver egentlig kun densamme, som existerer
mellem en Grosserer og en Detailhandler. Det
stakkels offentlige Fruentimmer maa ligesom
Detailhandleren möjsommelig puge sammen
Skilling efter Skilling, medens den andre lige-
som Grossereren med et Slag gjör en glim-
rende Forretning.
Naar Manden kommer saa vidt, at han
kan afkaste de nuvierende Fordommes Aag,
vil altsaa meget viere vundet ogsaa for ham.
De to Kjön ere af Naturen saa afheengige af
hinanden, at en Uretferdighed, som tilföjes
det ene Kjön, altid indirekte vil haevne sig
paa det Andet. De to Kjön trrenge til hin-
anden ogsaa for at naa den höieste aandelige
Udvikling, den Udvikling, som vor Tids store
og meeglige aandelige Bevegelse paa ethvert
Omraade bebuder, men for at kunne naa
den, er det absolut nödvendigt, at de ikke
betragte hinanden som to fjendtlige Magter,
saasom det nu til Dels er Tilfeldet, idet
Kvinderne paa Grund af Fordommenes Uret-
ferdighed for en stor Del betragte Minden
som en bSlags Ulve, som de i deres Egenskab
af Faar bör undgaa, og Mendene paa deres
Side betragte Kvinderne som et Bytte, hvilket
det er dem en behagelig Adspredelse at jage
efter. — Nej, de to Kjön maa lere at respek-
tere hinanden, at indrömme hinanden Retfcer-
dighed, ei blot overfor Lovens Domstol, men
ogsaa overfor Opinionens; först da kan der i
Sandhed viere Tale om saavel Mandens som
Kvindens sande Emancipation.
Literatur.
»La morale progressive» heter en ny lid-
skrift, som utgifves i Genf. Kända kvinnor och
män från England, Frankrike, Belgien och Italien
äro dess utgifvare och medarbetare. Tidskriftens
program lyder sålunda:
»I våra dagar väcker allt som rör kvinnofrå-
gan i hög grad allmänhetens uppmärksamhet. Be-
tydelsefulla reformer äro redan genomförda i flera
länder, förträffliga bidrag ha lemnats till frågans
lösning,
Men enligt vår mening har hittills den egent
liga hufvudfrågan för litet tagils under behandling.
Nästan all den orällvisa, kvinnorna beklaga
sig öfver, har sin rot i, alt könsförhållandena ute-
slutande anordnats i — som man trodde — man-
nens intresse;
Hura skola dessa förhållanden ordnas och
hvilka sociala konsekvenser skola uppstå, när det
skall tagas samma hänsyn till häde mannens och
kvinnans intressen?
Delta är hufvudproblemet. Efter vår mening
är det detta, som först må lösas, sedan skola alla
svårigheter reda ut sig al sig sjelfva.
På detta område kan man finna stoff till stu-
dier, hvilka äro af det största intresse, och hvilka
kunna blifva till gagn för utvecklingen. Hittills
hafva arbeten af denna beskaffenhet med svårig-
het kunnat finna. sin publik. De — för öfrigt
mycket nyttiga — tidskrifter, hvilka arbeta för
kvinnornas intressen, ha begränsat sin verksamhet
till alt väsendtligen omfalta deras borgerliga och
politiska rättigheter.
Vi tro derföre att utgifvandet af en tidskrift
som >Revue de morale progressive», är på sin
plats. Det område, som föreligger oss, är ofänt
ligt, men det är vär afsigt att taga upp det ena
spörsmålet efter det andra, för alt så småningom
kunna nå fram (ill lösningen deraf.
Det ämne vi först skola taga under behand-
ling, är prostitutionen; redan i flera år har ju
denna sak sysselsatt allmänheten.
Statens ingripande på detta område medels
sedlighetspolisen eller liknande anordningar, är ett
system, som icke med rättvisa kan bestå. I Eng-
land och elt par andra länder, har det också fått
sin dom, och det skall snart falla i flera andra
länder:
Vi vilja med all kraft arbela på att få denna
reform allmänt genomförd. På denna punkt är
vår ställning gilven.
Fakta ha visat oss, att der är ett samman-
hang mellan det omoraliska af institutionen och
de dåliga hygieniska resultaten. Ett dylikt undan-
tagssyslem är dessutom i och för sig afskyvärdt,
och man arbetar förgäfves, om man vill åstad-
komma allmän säkerhet genom att ställa en grupp
menniskor utanför lagen och utanför det borger-
liga samhället:
Men då vi vilja upphäfvandet af det nu rä-
dande systemet, då är det för att höja, för alt
frigöra kvinnan, icke för att låta henne under-
kastas nya, vilkorliga förordningar. För alt an-
gripa det onda, måste man taga dess orsaker med
i räkningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
