Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
226
Det nordiska kvinnosaksmötet i Köpenhamn 1888.
att det icke kan vara tal om tidig sjelfför-
sörjning för pojkarne. Men föräldrarne kunna
icke försörja alla barnen, och derföre ställes
den fordran till flickorna, att de skola för-
sörja sig sjelfva, så snart de äro konfirmerade.
De upplysningar, Brandes lemmnat, äro några
år gamla, men det har icke blifvit bättre se-
dan dess. Genom förfärdigandet af mode-
saker kan förtjenas 3—7 kr. i veckan under
7 å 8 månader om året. Hvitsömmad in-
bringar 5—6 kr., men ger icke arbete hela
året, skrädderisömnad inbringar 9—10 kr.
De bästa yrkesgrenarne äro handsksömnad,
vestsömnad och nåtling, men icke heller här-
för är inkomsten så stor, att den kan räcka
till ordentlig middag mer än 1 å 2 gånger i
veckan, för resten torrmat. Köpenhamns sta-
tistik visar, att genomsniltslönen är 1 kr. 37
öre om dagen. De manliga arbetarnes är för
samma arbete I kr. högre pr dag. Ackord-
arbete kan inbringa något mera: 9–12 kr. i
veckan eller 474 kr. om året. Om arbets-
tiden upplystes, att af 39 industriella yrkes-
grenar kräfdes inom 34 ellva limmars arbete,
inom de andra fordrades inemot 14 timmars
arbete. De kvinliga arbetarnes inom herr-
skrädderiet förtjenst är 90 öre om dagen.
De bättre lottade arbetarnes ställning falla
en lättast i ögonen, och derföre tror man icke,
att det är så illa som det är.
11!/;5 öre kan anses vara genomsnittslön
pr timma, :!/,; ha mera, de andra mindre.
Kappsömmerskorna kunna förtjena 6—7 kr. i
veckan, men icke året igenom. Tobaksarbetare
3—10 kr. i veckan, väfvare: 6-7 kr: i vec-
kan. De kvinliga arbetarne kunna icke föda
sig af sitt arbete; när de icke ha stöd i Hem-
met, måste de understödjas af kommunen.
Hr Knudsen slutade med att önska, alt en
internationel lagstiftning kunde ordna arbetar-
nes: ställning, så att der kunde blifva normal
arbetsdag. Det skulle: bältre likaställa arbets-
förhållandena.
D:e Knut Wicksell, frkn Anna Bugge
och lektor Heikel gålvo några korta upplys-
ningar om Sverige, Norge och Finland, der
det stod ändå sämre till för de kvinliga ar-
betarne än i Danmark.
Med det anförda som grundlag fortsattes
härefter diskussionen öfver de föreliggande frå-
gorna på mötesdagens eftermiddag och de två
derpå följande dagarne.
|
Buddhismen.
Iingelske biskopen d:r Tileomb, hvilken
TJ år 1884 gjorde ett besök i Sverige
SN och Norge i och för visiterandet af
engelska: episkopalförsamlingar, har från tryc-
ket utgifvit en ganska intressant och upply-
sande bok om »Buddhismen»:
»Some chapters on Buddhism, Past and
Presents. - By Bright Rev. J. H. Tileomb
D. D. First Bishop of Bangoun. (London
1883).
För någon tid sedan uppträdde i London
en hr lidward Arnold såsom försvarare af
Buddhismen uti en serie skaldestycken, för-
klarande prins Gautama’s lära för i hög grad
sublim, enär denna lära, enligt hr Arnolds
mening, innehåller en hel evighet af säkra
ovanskliga förhoppningar för hela mensklig-
heten; de odödliga beståndsdelarne af en gräns-
lös kärlek, och de orubbliga grundvalarne för
en aldrig vacklande tro på det godas seger
samt de mest oförbehållsamma uttalanden af
den menskliga friheten.
I här omförmälda arbete belraktar förfalta-
ren, biskop T., buddhismen mindre från den
poetiska sidan och uppträder som stridskämpe
emot buddhisternas religiösa åskådningssätt.
När förfaltaren medgifver, att ganska mycket
i denna religionslära är ädelt, så nedlägger
han på samma gång en kraftig gensaga emot
det påståendet, att kristendomen lånat åtskil-
ligt från buddhismen eller att densamma be-
finner sig i jemnhöjd med evangelium. Huf-
vudolikheterna emellan de båda religionssyste-
merna bestå deri, att, då kristendomen för-
kunnar, att det gifves en genom sig sjelf
exislerande personlig gud, ell ifrån verlden
åtskildt väsende, som skapade verldarne, så
lärer buddhismen, att ett sådant evigt väsende,
som uppehåller och styrer verlden, icke finnes
till, men att materien är evig, och alt hela
verldssystemet är ett periodiskt, successivt
förstörande och återuppbyggande. Enligt Buddha
finnes ingen själ. »Ego» eller »Jaget» är ett
tillstånd af illusion, som varar för en lid,
och den lekamliga tillvarelsen är föremål för
ett obegränsadt antal förändringar af existens
och en räcka af otaliga dödar eller öfvergån-
gar från en tillvarelseform till en annan.
Öfriga vigtiga olikheter bestå deri, ali
lycksaligheten är identisk med en evig af-
söndring i Nirvana, buddhisternas himmel,
samt att för den skull kroppen bör föraktas,
och att man bör afhålla sig från alla verlds-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
