Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Framåt.
207
liga göromål; att man är helt och bållet be-
roende af sig sjelf i och för framtida lyck-
salighet; att vedersakelsen hos Buddha endast
var timlig, jordisk; att i det religiösa lifvets
högsta form kärleken är utplånad, samt att
den nuvarande verkligheten någon dag skall
taga en ända. Till följd deraf, påstår biskop
T., att. buddhismen är sjelftillitens och sjelf
förtröstelsens: religion; kristendomen deremot
sjelfförsakelsens lära. Ju noggrannare man efter-
lefver Buddhas föreskrifter, desto högfärdigare |
blir man. Ju samvelsgrannare man efterföljer
Jesu lärdomar, desto ödmjukare och blyg-
sammare blir man. > Biskop FT. antager,
att de fleste kristna äro villiga erkänna san-
ningen och riktigheten i hans slutsatser; men
alt man dervid ändock bör besinna, att budd-
hismen långt före Kristi födelse var en reli-
glonslära, som ingaf vördnad, samt att de
öfverdrifter, som nu vanställa denna religion,
leda sin upprinnelse från ett olärdt och obil-
dadt presterskap. Prins Gautamas ursprung-
liga, oförfalskade lära utöfvar ännu ett vid-
sträckt inflytande, och, änskönt buddhismen
försvunnit från Indien, äro ändock spåren af
Buddhas läror outplånligen intryckta på den
moderna Brahminismen. - Hinduernas mest
egendomliga vanor och ordstrider äro uppen- |
barligen följder af den välgörande inflytelsen
af Buddhas föreskrifter.
”Äktenskaps- och sedlighetsfrågan
:. det Skandinaviska Norden.”
inder denna rubrik (20 oktober 1888) i
In 43 af »Das Magazin fär die Lit-
= teratur des In-und-Auslandes, Wochen-
schrift der Weltlitteratur,» hvilken upplefver
icke mindre än sin 57 årgång och utgifves i |
Dresden af Wolfgang Kirchbach, har sig- |
naturen Erich Holm, hvarunder döljer sig
en kvinlig författare, skrifvit en lång och
ganska uttömmande artikel om tidnings-, tid-
skrifts- och bokliteraturen i Norden.
Hon börjar sin artikel med det antagan-
det, att den skarpa striden mellan naturalism
| och idealism, som eger rum i vårt århundrade;
| dock slutligen skall lägga sig, och fienderna,
| försonade, förena sig, hvarigenom det af
| Ibsen förkunnade »tredje riket» blir det her-
| skande.
| Förf. påpekar, att äktenskaps- och sedlig-
| hetsfrågan på olika sätt upptagits och behand-
|| lats i de tre nordiska landen och framhåller
| med god urskiljning dessa olikheter:
| Med Björnsons »En handske» upplågar
den egentliga offentliga kampen, hvilken delar
| män och kvinnor i tvänne hopar — de synd-
fulla och de oskuldsfulla. Kvinnorna ila
in under Björnsons fana, och männen råka i
ett svårt trångmål. Det hela är icke utan
komik.
Många af Björnsons åsigter finner förf.
vackra och lärorika; »dock> — tillägger hon
— >»kan man här och hvar i Björnsons ut-
talanden icke värja sig för det intrycket, att
man hör en dressör, som talar om sin vilje-
lösa hjords race-förädling, medan man å an-
dra sidan vore frestad att likna bonom vid
en profet, som i en högre vishets namn talar
till menskligheten och förkunnar henne dess
bud».
Ibsens, Jonas Lies, Alexander Kiellands,
Hans Jiegers, Christian Kroghs, Arne Gar-
borgs, Strindbergs, Gustaf af Geijerstams,
Anne-Charlotte Edgrens och Alfhild Agrells
författareskap passerar särskild revy.
De nordiska tidskrifterna tillägger förf.
| mycket värde. Anser, att de måste ulöfva
ett icke ringa inflytande på den allmänna
opinionens ulveckling:
Af dessa nämnes: »Ur Dagens krönika»,
»Tilskueren», »Revue>, (årg. 1885 och 1886)
samt »Framåt» och »Dagny».. Om »Dagny»
säges, att den följer Björnsons fana och för
en förbillrad kamp mot den nya skolan och
mot den naturalistiska literaturen; om »Framåt»
att den är egnad det fria ordskiftet, att den
är liflig, rikhaltig och behandlar en mängd
lärorika och tilldragande ämnen, m. m.
Af tidningar namngifves blott en, »Poli-
tiken» (Köpenhamn), hvilken förf. finner ut-
märkt och tror, att den ej har många sina
likar i hennes eget land. »Politiken» om-
nämnes här med afseende på den mycket
uppseendeväckande sedlighetsstriden, hvilken
föregående år fördes i den danska pressen,
och under hvilken Georg Brandes och Björn-
son gåfvo hvarandra skarpa hugg. »Motstån-
det i åsigter urartade ofta till ett personligt.
Dock är det med sanningen förenligt atl säga,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
