Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Framåt.
237
till statsinstitution, liksom det legitima äkten-
skapet. Civilisationens äktenskap har hittills
icke varit och kan på grund af sitt innersta
(ekonomiska) väsen icke vara monogami —
som: man uti oerhördt hyckleri och själfbe-
drägeri utger det för att vara — utan det
är »prostitutions-familjeäktenskap». Den ci-
viliserade (på privategendom och paternal arfs-
följd) grundade »familjen» är ej och var aldrig
monogam eller »ren>, utan har städse pro-
stitutionen till sitt nödvändiga supplement.
Det låter synnerligen hårdt — för dem, som
äro lifligt öfvertygade om »familjens helighet»
— men det är en oundgänglig konsekvens säga,
att familjekvinnans (den legitima hustruns)
ställning icke är mindre »prostitution» än mä-
tressens eller den offentliga glädjeflickans. I
grunden är uti både den ena och den andra
kategorien äktenskapet ett köp (nödvändiggjordt
genom kvinnans ekonomiska osjelfständighet i |
det civiliserade samhället). Den legitima hu-
strun köpes på lifstid, mätressen på obestämd,
men merendels längre tid, glädjeflickan »per
gång». Hvad som ger den förstnämda hen-
nes höga sociala anseende, är den af henne
kräfda kyskheten och troheten, (hvilka i he-
lysningen af en asketisk religion måste taga
sig ut som stor dygd) vidare hennes trygga,
garanterade ekonomiska ställning samt hennes
egenskap af moder åt de »legitima» barnen.
Alt afgöra, om det är en mera brutal form
af prostitution sälja sig på lifstid eller för få
timmar, vill jag ej här söka utforska. — Man
skulle kanske mot det nu sagda vilja invända,
att med »hemgift» försedda eller eljes rika
kvinnor ju ofta »köpa» sina män, och att det
sålunda äfven finnes en »manlig prostitution».
Min mening härutinnan är, att »prostitueran-
det» alltid, från den sexuella sidan sedt, är
ömsesidigt. Men att; socialt sedt, kvinnokönet
är det prostituerade (till sin kropps säljande
tvungna) könet, emedan det är det i civilisa-
tionen socialekonomiskt inaktiva könet.
Detta - kolossala hyckleri, detta utpekande
såsom stor »osedlighet> af en institution),
hvars nödvändiga förutsättning (»familjen>)
samhället förklarar vara högsta »sedlighet» —
’) De civiliserade grekerna hade våra sedlighets-
ideer och vår äkltenskapsform, men (som de ej
hade en asketisk moral och biott en föga super-
naturalistisk religion) icke vårt hyckleri!
klarade rent ut hetärerna vara till för njutning
och umgänge samt familjekvinnorna för att föda
legitima. barn. Hur ofta hafva vi ej ljugit i oss
sjelfva, att vi hunnit utöfver dessa »brutala> ideer?!
De för- |
göra naturligtvis de civiliserade sedlighetside-
erna ytterst förvirrade, motsägelsefulla och
oklara. Vi hafva därför, då vi söka de ci-
viliserade människornas sedliga ideer, städse
att hålla oss till deras handlingar, ej till
deras lögnaktiga ord och åthäfvor.
Det är nu, till en början klart, att civilisa-
tionsäktenskapet, med de ofvan antydda, det-
samma utmärkande sedliga ideerna (askes för
familjekvinnor, men sexuell frihet för öfriga
kvinnor och alla män), kan i konsekvent ut-
veckling förefinnas blott hos de civiliserade
samhällenas egendomsegande klasser! Hos
våra egendomslösa, ur hand i mun samt i
regelmässigt återkommande inkomstlöshet lef-
vande lönarbetare, hos våra proletärer öfver
hufvud saknar det, på privategendom och pa-
ternal arfsföljd grundade äktenskapet och dess
sedlighetsideer grundval. Härtill kommer, att
kvinnans ekonomiska själfständighet upphör i
det moderna proletariatet: man och hustru
äro båda lönarbetare, äro af hvarandra eko-
nomiskt oafhängiga individer. = Civilisations-
äktenskapet och dess könsmoral tillhör (prin-
cipielt och generelt taget) uteslutande bourgeo-
isten; proletariatet har en annan äktenskaps-
form och könsmoral. — Här ha vi sålunda
kommit på spåren en faktor, som ytterligare
bidrar att göra vår tids kvinnor och sedlighets-
fråga förvecklad — och olöslig i fall man ej angri-
per den från rätta hållet: det socialekonomiska.
Hvilken är nu det moderna proletariatets äk-
tenskapsform och könsmoral? Iakttagelsen visar,
alt bådadera strängt motsvara dess ekonomi
| och samtidens kulturhistoriska utveckling.
Med afseende på förbudet af äktenskap mel-
lan individer af vissa nära förvandtskapsgra-
der, är proletariermoralen naturligtvis identisk
med bourgeoismoralen -— båda motsvara vår
kulturepok. - Däremot är proletariermoralen,
hvad ideerna om jämlikhet mellan könen be-
träffar, af väsentligt annan art än bourgeois-
moralen. Denna senare känner ej moralisk
likställighet mellan könen, eftersom kvinnans
ekonomiska afhängighet af mannen är civili-
sationens ?) grundval. Af de båda könens
ekonomiska jämlikhet i proletariatet följer med
samma nödvändighet, att den proletariska köns-
moralen är densamma för båda könen. TI det
moderna proletariatet upphör den, genom ci-
vilisationen skapade, tvåsidiga moralen.
?) Jag identifierar här »civilisation> och »hour-
geoisregime» — på hvilken grund: skall jag nedan
antyda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
