Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Framåt.
245
vill citera följande: »Vi måste lägga an på
större naturlighet i det allmänna umgänges-
lifvet, låta män och kvinnor oftare träffas, se
hvarandra under enklare hvardagsförhållanden,
än nu är fallet, då man hufvudsakligen sam-
manför ungdomen till balernas nöjen, dervid
allt för många skrankor, t. o. m. den an-
ständiga drägtens skranka, dem emellan ned-
rifves: För. min del hoppas jag förbättring
i sederna genom samuppfostran, när den rätt
utföres, och då uppfostrare af båda könen deri
deltaga; uti undervisningen bör på hvarje ut-
vecklings:stadium ingå det kvantum af kun-
skap om könslifvet, som är passande. »
Skall man afhandla dessa ämnen, så bör
det vara på ett sådant sätt, som i dessa före-
läsningar. De gå rakt på sak, utan alla om-
svep, men utan det sinnligt retande, som van-
ligen åtföljer dylika skildringar. Hela. vårt
lands befolkning bör vara professor Ribbing
tacksam för hans på den medicinska veten-
skapens forskningar stödda råd och lärdomar
i ett ämne, som man vanligen endast får höra
skvaller om, men som kanske är det vigti-
gaste både från hälsans och den menskliga
samlefnadens synpunkter.
NR
Men skall någonsin något godt uträttas, så
är det af vigt, att kvinnan får erfarna och
bildade personer, som hon kan hafva fullt
förtroende till, att rådgöra med. Säga hvad
man vill, kvinnan har i allmänhet icke nog
förtroende till de manlige läkarne. Innan något
verkligt skall kunna uträttas fordras, att vi
få tillräckligt qvinliga läkare. Men den saken
fordrar sitt eget kapitel.
15 SN IRRE a e
ESA
I nattrock och tofflor.
(Käseri.)
Filantropi och uniform.
fedäöskilstuna är en stad, som hittills för-
i nämligast vunnit ryktbarhet genom
sina stålvaror.
Men liksom Falun icke allenast är bekant
för sin koppargrufvas skul, utan ock genom
det sedliga tal, som landshöfding Treffenberg
där en gång höll till skolflickorna; liksom till
Paris’ verldsrykte nog ej minst skall bidraga,
att prins Eugen: därstädes på en teater satt
bredvid en , herre, som blef ihjälslagen af en
gaskrona, så kommer helt visst att till Eskils-
tunas framtida glans medvärka »en stor hän-
delse», som der egde rum i det nådens året
1888.
Den »störa» händelsen vär församlandet i
den nämnda staden och i det nämnda året
af en nykterhetskongress.
Alt »dryckjom» i denna Kongress” förhand-
lingar antagligen spela en lika stor roll, som
vid de flesta andra kongresser utom förhand-
lingarne, är visserligen rätt märkligt, det också,
men hör egentligen inte till saken.
Som: herrskapet vet, så vilja goodtemplarne
inte endast, att man skall vara nykter, utan
också. gärna, att man skall genom något yttre
tecken bringa annat folk till kännedom om
sin inre sedliga behärskningsförmåga.
Till den ändan hafva de bland annat upp-
funnit det: blå bandet.
Med fullt fog, tycker jag.
När de onyktre ha rättighet, att genom en
viss kulör på sina näsor eller genom vissa
»korstecken» låta all :verlden approximativt
uppskatta mängden af de dryckesvaror, de
| konsumerat, hvarför böra inte då goodtemp-
larne genom sitt oskyldiga märke få visa, att
de förmå »lägga band» på sig.
Efter hvad jag i min enfald inbillade mig,
lade ingen af Sveriges lagar eller någon sär-
skild kunglig förordning hinder i vägen för en
svensk medborgare att på detta sätt ge till-
känna sin ställning i nykterhetsfrågan.
Men kongressen i Eskilstuna, den visste
bättre besked, den.
Den hade reda på, att det bara var civile,
som få visa sig nyktre (genom yttre tecken,
välförståendes); men inte militären. D. v. s.
militär i uniform.
Men nykterhetskongressen förmenade, att mi-
litären genom dylikt hinder befunne sig i en
ogynsam undantagsställning gentemot rikets
öfrige innebyggare.
Och som den kände militärens ifriga önskan
att så litet som möjligt skilja sig från »fiskarne»,
så beslöt den alt i sin mån söka utjämna
detta missförhållande. Derför vände man sig
till chefen för landtförsvaret och till chefen
för sjöförsvaret och anbefalde saken med trygg-
het och hopp om framgång i deras händer.
Ty egentligen kunde man inte fundera ut,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
