Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 I nattrock
och tofflor.
på hvad skäl en så oskyldig anhållan skulle
afslås.
Det var nu fasligt dumt att inbilla sig, att
man > kunde med sitt vanliga bondförstånd så
der nolens volens klargöra den saken. Och
man borde väl ha insett, att ifall chefen för
landt- och dito för sjöförsvaret inte kunde
fundera ut betydligt kinkigare saker än andra
dödlige och finna en hel del skäl, som ingen
annan kommit att tänka på, så skulle de aldrig
ha uppnått sina höga ställninar. Derför borde
man inte ha blifvit förvånad öfver svaret som
kom. (Kanske blef man det inte heller.)
Det gick derpå ut, som man nyligen kunnat
läsa i bladen, att »bifall icke kunde lämnas
till den gjorda anhållan, enär till uniform icke
få bäras andra än af k. mit eller utländska
regeringar förlänade ordensdekorationer och
medaljer — eller andra utmärkelsetecken —
samt då en anhållan i likhet med den gjorda
äfven af andra föreningar med filantropiskt
syfte kunde framställas».
»I sanning», utropa väl nu goodtemplarne
och slå sig för pannan, »detta är vishetens
kärnal»
Och så är det i sjelfva verket:
Bestämmelsen har sin utomordentligt stora
betydelse, synnerligast om man ser den ur
diplomatisk synpunkt. |
Det kan nu inte nekas, att en militär kan |
ha ulsikt få en ryslig mängd ordnar, om man
också inte dagligdags ser dem öfversållade
deraf.
Här kan komma på besök kejsaren den
eller kungen den; man blir bland uppvakt-
ningen — vips en liten stjerna, eller än värre,
en stor.
Platserna på en t. o. m. rätt ansenlig mans
bröst kunna bli upptagna.
Tänk då, om det lilla blå bandet skulle |
sitta till hinders för en dekoration, förärad af |
»utländsk regering» — hvilken skriande olycka! |
På magen kunde man inte hänga den, och |
knappast —- midt emot.
Den utländska regeringen, förgrymmad öfver |
»skymfen», droge ögonblickligen in sitt sän-
|
debud, och hvad sedan kunde följa, det inser
man lätt.
Men äfven om detta inte skulle inträffa,
har man dock sagt ett ord i rättan tid genom
den. sista delen af utlåtandet: samt då en
anhållan i likhet med den gjorda äfoen
af andra föreningar med filantropiskt syfte
kunde framställas.»
Ja tänk!
Folk skulle ju då kanske komma att få se,
att våra militärer voro filantroper.
Bort det!
Här kunde »de nödlidandes vänner» göra
anspråk på att få hänga ett rödt band på en
stackars artillerist, där »den yttre missionens
att få placera ett gult; kanske komme säll-
skapet för svordomars afskaffande» med ett
hvitt, — och till sist —- o fasal »fredsför-
eningen» med ett grönt!
Det vore just snyggt. Och besinna — om
den arme artilleristen, när han betraktade allt
detta filantropiska påhäng, skulle känna sig
till den grad »moraliskt förpliktad» deraf, att
ban »bara för syns skull» tvekade att gå ut
och slå ihjäl sina medmenniskor.
Och tänk om flere följde hans exempel!
Himmel — då skulle vi ju aldrig ha ut-
sikt att få krig — och så behöfva vi kanske
hvarken ministrar för landt- eller sjöförsvaret.
År det kanske för denna »möjlighets> skull,
som den visa bestämmelsen tillkommit?
Hvem vet?
Ty: till alla menskliga gärningar är
egennyttan den innersta driffjädern.
AA. V=n.
Konkordia-Förbundets Årsmöte
den 14 April 1888.
Årsberättelse för år 1887.
Med är 1887 har Konkordia-Förbundets tredje
verksamhetsär lilländagått. Då förbundets uppgift
ännu en tid framåt hufvudsakligen bestlär i sam-
| landet af de tecknade årsbidragen, har Centralstly-
|| relsens främsta slräfvan riktats på ordnandet af
Förbundets ekonomiska angelägenheter och sam-
arbetet mellan Central- och Filialstyrelserna. Bland
åtgärder, som under det förflutna året genom Fili-
|| alstyrelsernas benägna försorg blifvit vidlagna, må
nämnas distributionen af medlemskort till samt-
liga medlemmar såsom allmänt samband och er-
inran om alt fortfarande verka för Förbundets syf
temål. För närmare ordnande af den årliga upp-
börden hafva tryckta kviltensböcker tillstälts Fili-
alerna. Inbetalningen af medlemsafgifterna har
|| delvis fortgålt på elt regelbundet sätt, och på de
flesta af de från Filialstyrelserna inkomna upp-
bördslistorna hafva äfven nya medlemmar anteck-
nat sig. För är 1887 uppgår medlemmarnes an-
tal till 2,395 personer, hvaraf 580 ständiga med-
lemmar och 1,691 ärligen betalande. Under året
hafva 96 medlemrihar bytt om vistelseort inom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
