Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 Till I’ramåts läsare.
Mera begära icke dess utgifvare.
Hade »Framåt» velat sälja sin själ; (sitt pro-
gram) kunde den sannolikt nu stått sig bättre.
Men det har den icke velat. Hellre än det,
ville den gå under.
Aldrig skall »Framåt» svika sin uppgift att
värna om den fria yttranderätten, då denna ej
urartar till personliga angrepp.
Nödvändigheten af att lära sig tåla höra
andras meningar än sina, egna, och att, ej med
yttre våld, fängsling, förföljelser i socialt af-
seende och dylikt — söka bekämpa, hvad man
ogillar eller föraktar, är tydlig för hvarje tän-
kande menniska, som tror på det godas seger
och ej af egoistiska eller andra skäl går de-
spotismens ärenden.
En oriktig och förkastlig verldsåskådning
undertryckes ej dermed, att yttre våld använ-
des, att hon utan vidare nedtystas. Det kan
förefalla såsom vore hon undertryckt, men —
ett, tu, tre dyker hon upp, der vi minst för-
moda det, ofta mycket kraftigare och farligare
än förut.
Utan att vi lära oss att på trons och öfver-
tygandets väg bekämpa villfarelser, utan att
vi tro på den fria yttranderättens förlösande
makt, är allt tal om frihet en löjlighet. Så
länge vi ej fatta detta — vi må nu kalla oss
frisinnade eller konservativa — förblifva vi
slafvar under allehanda fördomar.
Ja, måtte vi alla lära att högt akta det fria
ordet! Måtte vi med allvar värna om det!
Måtte vi aldrig glömma att det är allas rätt-
mätiga och gemensamma egendom!
Då kunna vi måhända motse en tid, då sam-
hället, befriadt från hycklare och awktoritets-
troende, kan draga en glädjens och lättnadens
suck.
; Tilläggsord.
Vi bedjw slutligen att få fästa våra läsares upp-
märksamhet på » Reformföreningen» häri staden.
Denna. förening har på ett af sina senaste mö-
ten antagit »Framåt» som sitt organ, och vi an-
hålla un på det varmaste om, att alla, i hela
Norden med henne likartade eller beslägtade
föreningar, rösträttsföreningar m. fl., måtte an-
sluta sig till Framåt för samarbete inom dess
spalter,
Vi framhålla äfven, att Göteborgs Kvinno-
förening fortfarande kommer att representeras
i »EFramåt», och varsla om — vi ha skäl för
det — att flera kvinnoföreningar i närmaste
framtiden komma att göra detsamma. Slutli-
gen vilja vi nämna, att Framåt hädanefter
ämnar sysselsättta sig med Göteborgs teater
och äfven med teatrarne i Stockholm. Hvad
Göteborgs teater beträffar, har den från olika
håll behandlats ytterst styfmoderligt. Vi skola
nu, i den mån det står i vår makt, söka sam-
arbeta med nämda teater till ernående af den
högre -ståndpunkt, hvilken den under ganska
stort tryck vill arbeta sig upp till.
Högaktningsfullt
Redaktionen.
Reformföreningens i Göteborg
afdelning.
Större politisk lifaktighet!
Friheten att i tal och skrift få yttra sina
åsigter samt rättigheten att genom sina valda
ombud deltaga i lagstiftningsarbetet och deri-
genom utöfva ett bestämmande inflytande på
sina öden och sin utveckling, anses höra till
ett folks dyrbaraste” egendom samt utgöra
grundvalen. för ett fritt samhällsskick. Att
ett fritt folk skall anse det i högsta grad
angeläget, att i fullaste utsträckning begagna
sig af dessa sina rättigheter är derföre sjelf-
fallet. Pgandet af frihet förutsätter frihetens
begagnande. Ty eljes är med friheten och
rättigheterna icke särdeles mycket bevändt.
Örtverhufvud låta frihet och auktoritetsvälde
icke förena sig. Och att tänka sig ett folk
med fritt, demokratiskt statsskick ställa sig
likgiltigt och främmande gent emot sina all-
männa angelägenheter och intresselöst öfver-
låta deras skötande åt ett fåtal, innebär något
verkligen absurdt.
Tyvärr måste hvarje iakttagare af vårt
politiska lif medge, att denna absurditet ibe-
tydlig grad är förverkligad hos oss. Ty vårt
land erbjuder det nästan vidunderliga skåde-
spelet af frie författningar och institutioner —
och t. o. m bland de friaste något folk eger
— gående hand i hand med en långt utvecklad
likgiltighet för de allmänna angelägenheterna.
I detta hänseende är Sverige också ensam-
stående och åtnjuter den tvifvelaktiga äran
att bland frie stater vara det politiskt lug-
naste landet. Ett lugn, som skarpt afbryter
mot den politiska lifaktigheten hos våra brö-
der och grannar: Norrmän och Danskar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
