Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
Levis uppfattning.
barnsliga omedvetenhet och sitt glada flicklynne,
fast hon redan är moder till en lång skol-
pojke och till en liten elfva, som är sin mo-
ders afbild.
Ja, det var en historia, som inte var någon
historia, en interiör, kanske ett undantag. Om
dessa två skildrades i en bok, hur lätt skulle
då inte författaren döma i målet! Men lifvet
är inte som böckerna, i lifvet medverka hun-
dra små faktorer, som i en bok skulle störa,
splittra intrycket. Och inkonsekvenser, sådana
.som lifvet bjuder på, tålas ej i romaner.
Jag tror föga på teorier hvarken från det
ena eller andra. partiet, Lifvet är mång fal-
digt, det låter ej inordna sig under regler.
Och hvad som är rätt ena gången, kan vara
orätt den andra.
» Historien är sann», tillade han, kastande
den sista cigaretten. »Fast jag naturligtvis
berättar den enligt min uppfattning ...»
Tankar om ljudmetoden.
Ins. frågade en folkskollärare: hvad är ljud-
metoden? och fick till svar: det är att bibringa
barnen begrepp om konsonanternas ljud. En
annan svarade: det är ett sätt att i god tid
vänja barnen vid att hålla i en bok utan att
lära sig något, och hafva de väl hunnit att
förnöta ett år med denna sysselsättning, så
må man vara beredd på, att minst ett år få
arbeta med dem innan de kunna fatta, att en
bok kan användas på ett förnuftigt sätt. En
annan ”svarade:. det är ett utmärkt bra sätt
att förslöa barnens förstånd och förnöta deras
tid, så att frukten af deras skolgång blifver
så ringa som möjligt. Hafva barnen under
"ett års tid haft tråkigt med konsonantljuden,
så är det lyckligt om de kunna på två år
lära sig att gissa till orden i bok utan att
stafva, något, som man numera icke får lära
dem. Hvarföre får man icke lära dem att
stafva och lägga ihop på vanligt sätt? -— Det
vet inspektorn och skolrådet vet det, men vi
- lärare veta det ej. Af alla dessa svar kunde
ins. icke blifva klok på hvad ljudmetoden
var och beslöt då att fråga en lärarinna ien
småskola. Hon svarade: det är ett alldeles
utmärkt bra sätt att undervisa de små, ty om
de kunna konsonanternas ljud riktigt så lära
de sig lätt (på ett par års tid?) att läsa
hvilka som helst ord utan att stafva. Och
det är ju alldeles förträffligt att slippa i från
det krånglet.
Af alla dessa svar blef frågaren icke ett
dugg klokare än förut och beslöt sig för att
i en småskola få reda på saken.
Och så besöktes en småskola.
Ins. blef vänligt anvisad en stol, en upp-
märksamhet som äfven visats i öfriga folk-
skolor. Efter att under en half timmes tid
hafva varit en tyst och uppmärksam åhörare
började det blifva klart, hvad ljudmetoden var.
Nå hvad är det då? frågar måhända läsaren.
Jo, det är tålmodigt fortsatta misslyckade
försök att frambringa omöjliga ljud. Treflig
sysselsättning! Och ändamålsenlig sen? Ja,
det är möjligt och till och med alldeles säkert,
att den är ändamålsenlig, men icke till att
bibringa barnen färdighet uti innanläsning.
Innan ljudmetoden började tillämpas på sätt
som nu sker, hörde ins. med nöje åtskilliga
gossar i folkskolans andra och tredje klasser
läsa innantill så väl, att det var en lust och
glädje att höra. I en skola var innanläsnin-
gen så uppdrifven, att en liten parvel på 8
år kunde offentligt uppträda som deklamaätor.
Kom nu och gör detta efter!
Den som uppfann ljudmetoden, hade helt visst
den åsigten, att några få timmars öfning der-
med skulle vara tillräcklig för att bibringa
barnen begrepp om konsonanternas inflytande
på vokalljuden, men på det sätt som under-
visningen nu drifves kan följden icke blifva
”annat än tidsförlust och håglöshet.
S. D—J.
Till Sveriges 900,000 omyndige
män!
Takt, takt, pass på takten,
den er mer an halve magten,
Faaer vi takt i nogen hundre
enda ingen vil det undre;
får vi takt i nogen tusen,
en og annen läner öre;
får vi takt i hundre tusen,
jo, den brusen vil de. höre!
Björnstjerne Björnsson.
Under de senare åren ha här och der i landet bil-
dats föreningar, hvilka satt som sitt mål att endast
kämpa för den sallmänna rösträtten. Östergötlands
Rösträttsförening är en af dessa och har haft en all-
deles ovanlig framgång. På grund af sistnämnda för-
hållande hafva till oss från alla delar af landet ingått
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
