Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ABOLITIONIST-RÖRELSEN.
99
våldsamhet. Det var kränkningen af sjelfva kärnpunkten i
saxer-nas idé om frihet.1’’
Från detta ögonblick stod han redo att strida för en
uppgift i lifvet. Det var icke blott det han ville, att möjliggöra
ett antislafverimöte i Boston; umed Guds hjelp," sade han,
"skall jag få hvarje man jag möter att tänka på slafveriet!"
Det fanns två riktningar i abolitionist-rörelsen. Den ena
var statsrättslig, teoretiserande, doktrinär. Södern påstod, att
författningen tillstadde slafveri, den statsrättsliga fraktionen
förnekade denna tolkning och menade, att denna fråga låg utom
författningen. I spetsen härför stod Charles Sumner. Wendel
Phillips och Garrison erkände riktigheten af Söderns tolkning,
men stämplade författningen såsom "ett kontrakt med döden,
ett förbund med helvetet". De önskade en radikal förändring
af "författningspergamentet", så att ingen slafhållare kunde finna
skydd på någon rad af dess paragrafer.
Wendel Phillips såg i striden mot Södern endast
civilisationens stora strid för idéer. Norden är det 19:de århundradet,
det tänker, det arbetar; Södern drömmer, det är det 13:de och
14:de århundradet, der är "baron och träl". Derför skulle
Nordens idéer öfverföras till Södern, äfven om Södern derigenom
ginge under, det Södern, som förhindrade hvar sjette man att
läsa bibeln, som satte den i fängelse, hvilken lärde en neger
att läsa, och utlofvade 5,000 dollars för William Garrisons hufvud
— detta Södern skulle tillintetgöras. Emot detta betydde
frågorna om centralisation och decentralisation, om de enskilda
staternas suveränitet och författningsbokstafvens okränkbarhet,
hvilka Söderns män satte främst, ingenting.
Wendel Phillips är naturligtvis hänsynslös, han är också
ensidig. Det är sagdt om honom, att han, i motsats till
Macchiavelli, endast ser forntiden i nutidens spegel. Han har alltid
med ifver studerat historien, men när han skall fälla en dorn,
dömer han efter den passion, som för ögonblicket uppfyller
honom., Fastän Washington äfven deruti var så mycket före
sin tid, att han önskade, att slafveriet kunde afskaffas i unionen,
och på sin dödsbädd frigaf sina egna slafvar, kallade Phillips
honom dock "den store slafhållaren" och satte honom under
Toussaint L’Ouverture, liksom Abraham Lincoln fick heta ."den
slafhunden från Illinois", derför att han icke nog hastigt gjorde
slafveriets afskaffande till sitt program.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
