Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - albugo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
albuʹgo (lat.) bot. vitrost en algsvamp).
alʹbum (lat.) minnesbok; bok för fotografi-,
frimärkssamlingar o. d.
albuʹmen fröäggvita; albumiʹn äggviteämne;
album(in)oiʹder olösta äggviteämnen i
organismen, ”stödjeäggvitor”;
albuminpapper ljuskänsligt papper; albuminuriʹ
äggvita i urinen; albumoʹser [-må-]
sönderdelningsprodukter av äggviteämnen.
albyʹl tabletter med acetylsalicylsyra mot
förkylning, huvudvärk, reumatism etc.
alcalʹde el. alkalʹd (fr. sp.) hög
magistratsperson i sp. städer o. byar.
aldehyʹd kem. en oxidationsprodukt av alkohol.
aʹlderman [åldəmänn] (eng.) ålderman,
rådman.
aldiʹner gamla venetianska tryck (särsk.
klassikerupplagor) från 1500-talet uppkallade
efter boktryckaren Aldus Manutius.
ale [ejl] (eng.) ljust öl.
aleatoʹriskt avtal (fr. lat.) avtal, som slumpen
avgör (t. ex. köp av blivande fiskfångst).
alemannʹer lat. namn på ty. folkstammar.
alerʹt (fr. fra.) livlig, vaken.
à l’estomʹpe [-lästångp] (fra.) ett slags
teckning.
aleuromantiʹ [-lev-] (fr. gr.) konsten att spå i
offermjöl; aleuromeʹter el. aleuroskoʹp
[-åp] apparat för mätning av vetemjöls
kvalitet o. lämplighet till bakning.
alexandriʹn (fr. fra.) versmått, sexfotad
jambisk (vanligen) rimmad vers med taktvila
(cesur) i mitten (t. ex. versmåttet i Tegnérs
Svea).
alexiʹ (fr. gr.) ordblindhet, oförmåga att läsa.
alexifarmaciʹ (fr. gr.) läran om motgifter;
alexifarʹmakon motgift; alexiteʹrium
motgift vid giftiga bett el. sting.
alʹfa (gr.) den första bokstaven i det gr.
alfabetet (Α, α); alʹfa o. omeʹga [äv. åʹ- el
oʹ-] första o. sista bokstaven i det gr. alfabetet,
”början o. slutet”; alʹfabet bokstavsföljd;
alfabeʹtisk i bokstavsordning; alʹfastrålar
radioaktiva ämnens positiva strålar.
alfeniʹd galvaniskt försilvrat nysilver.
al fiʹne (it.) mus. till slutet.
alfonʹs (fr. sp. o. it.) hallick, sutenör; alfonseriʹ
yrkesmässigt utnyttjande av annans otukt.
al fresʹco på våt vägg; mots. al secco; jfr fresco.
alʹgebra (fr. arab.) bokstavsräkning.
algiʹ el. algesiʹ (fr. gr.) stegrad känslighet för
fysisk smärta; algolagniʹ sexuell lust att
erfara el. tillfoga smärta; jfr sadism o. masochism.
algoloʹg [-låg] (fr. gr.) algkännare; algologiʹ
läran om algerna.
algonʹkiska systemet [-gångk-] geol. period
mellan urbergs- o. den kambriska tiden.
algoritʹm under medeltiden räkning med det
arab. siffersystemet; log. symbolisk
framställning o. uträkning av rena begrepps- o.
tankeförhållanden medelst algebraiska
tecken o. ekvationer.
alʹgor morʹtis (lat.) med. dödskylan.
algospasʹm (fr. gr.) smärtsam muskelkramp.
algrafiʹ (fr. gr.) aluminiumtryck.
Aʹli (arab. ”den höge”) mansnamn o. titel.
aʹlias (lat.) även; också kallad.
aʹlibi (lat. ”annorstädes”) (bevis för) att man
vid ett brotts begående ej varit närvarande.
alienatioʹn (fr. lat.) avyttring, försäljning,
förpantning; alieneʹra avyttra, förpanta.
alifaʹtisk (fr. gr.) hörande till fettämnena.
alikvanʹt (fr. lat.) tal, som vid division ej går
jämnt upp i ett annat, utan lämnar en rest.
alikvoʹt (fr. lat.) tal, som vid division går jämnt
upp i ett annat; alikvoʹtton mus. överton.
alimentatioʹn (fr. lat.) levnadsuppehälle;
underhållsbidrag för make el. barn; alimentäʹr
som har med födan att göra.
aliʹnea (lat. ”från linjen”) tecken för början av
nytt tankesammanhang (i äldre litt.).
alisariʹn (fr. gr.) krapprött, ett slags färgämne.
alkaʹisk strof fyrradig orimmad antik strof
(efter den gr. skalden Alkaios).
alkald se alcalde.
alkaʹli (fr. arab.) kem. löslig metalloxid; äv.
om ammoniak; alkalimetaller
grundämnena litium, natrium, kalium, rubidium
o. cesium; alkaliseʹra göra alkalisk;
alkaʹlisk som utmärker el. innehåller alkali;
alkaloiʹder kvävehaltiga växtämnen.
alkemiʹ (fr. arab.) konsten att göra guld;
alkeʹmisk som avser el. utmärker alkemi;
alkemisʹt person, som sysslar med alkemi;
alkemisʹtisk guldmakeri-, guldmakar-.
alkmaʹnisk vers fyrfotad, daktylisk vers (efter
den gr. skalden Alkman).
alʹkohol [äv. -håʹl] (fr. arab.) den starkaste
graden av sprit; den rusande beståndsdelen i
sprit, öl o. vin; alkoholiseʹrad skadad av
alkohol; försupen; alkohoʹlisk som avser
el. har samband med alkohol; alkoholisʹm
alkoholmissbruk; sjukliga rubbningar till
följd av alkoholmissbruk; alkoholisʹt
person, som lider av sjukligt spritbegär;
alkoholomeʹter instrument för prövning av en
blandnings alkoholhalt.
alkoʹv [-kåv] (fr. arab.) sängnisch i en
rumsvägg.
all’, allʹa (it.) i stil med; alla ballaʹta mus. i
balladstil; alla brevʹe dubbelt så hastigt;
alla dirittʹa stegvis, efter tonskalan.
Allaʹh (arab.) Gud; A. akbaʹr Gud är stor.
allaitemenʹt mixʹte [alätmang mikst] (fra.)
spädbarnsuppfödning med såväl bröst- som
komjölk.
allaktiʹn som utstrålar ljus oberoende av
temperaturen.
alla marʹcia [-tja] (it.) i marschstil; all’
antiʹca i gammal stil.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
