Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - antiseptik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
antiseptiʹk (fr. gr.) användandet av antiseptiska
medel; antisepʹtica el. antisepʹtiska medel
bakteriedödande medel.
antisociaʹl (fr. gr.-lat.) handlande mot
samhällsordningen; jfr social.
antispasmoʹdica (fr. gr.) med. krampstillande
medel.
antistroʹf [-åf] (fr. gr.) körens motsång (i
kyrkomusiken); sammanhängande versparti,
som motsvarar en föregående strof.
antiteʹs (fr. gr.) sammanställning av två
motsatser (ofta i stilistiskt syfte); fil. sats som
upphäver en annan; jfr tes.
antitoxiʹn (fr. gr.) motgift, som organismen
själv alstrar vid inträngande av bakterier el.
vaccin; mots. toxin.
antityʹp (fr. gr.) motbild, avbild, kopia.
antiveneʹrisk (fr. gr.-lat.) som motverkar
könssjukdomar.
antografiʹ (fr. gr.) blomsterskrift,
blomsterspråk; antoliʹt förstenad blomma; antologiʹ
(”blomstersamling”) valda stycken av olika
författare.
antonomasiʹ (fr. gr.) stilistisk figur där man
benämner föremålet med ett annat ord el.
uttryck än det vanliga; antonyʹm
(uttryckande) motsats.
antraciʹt (fr. gr.) en hård, tät kolsort; antrakoʹs
[-ås] lungsjukdom orsakad av inandat
koldamm.
antropocenʹtrisk (fr. gr.) uppfattande
människan som centrum; antropofaʹg
människoätare; antropofobiʹ människofruktan;
antropogeografiʹ läran om människans
utbredning på jorden; antropognosiʹ
människokunskap; antropogoniʹ människans
utvecklingshistoria; antropoiʹd
människoliknande apa; antropoloʹg [-åg] en som
studerar antropologi; antropologiʹ läran
om människan som släkttyp;
antropometriʹ läran om människokroppens
proportioner; antropomorʹf [-årf]
människoliknande; antropomorfisʹm lära, som
tillskriver Gud mänsklig gestalt; antroposofiʹ
ty. teosofiskt trossystem; antropoteisʹm
människoförgudning.
anuriʹ (fr. gr.) upphörande av
urinavsöndringen.
aʹnus (lat.) ändtarmsöppning.
aorisʹt(us) (fr. gr.-lat.) tempus för förfluten tid
i gr. o. sanskrit.
aorʹta (fr. gr.) stora kroppspulsådern; aortiʹt
med. inflammation i aortaväggen.
apachʹe [-asj] individ av nordamerikansk
indianstam; förbrytare i Paris.
apʹage Satanaʹs (gr.) vik hädan, Satan!
apagogeʹ (gr. ”bortförande”) log. bevis för
en sats’ riktighet av den motsattas oriktighet.
apanaʹge [-asj] (fra.) årligt underhåll åt icke
regerande furstar; (även) underhåll i allm.
à part [apaʹr] (fra.) avsides; aparʹt särartad,
originell.
a parʹte ad toʹtum (lat.) (sluta) från delen till
det hela.
apatiʹ (fr. gr.) känslolöshet, slöhet; apaʹtisk
slö, likgiltig.
apepsiʹ (fr. gr.) brist på pepsin i magsaften.
aperçuʹ [-sy] (fra.) kortfattad översikt av
huvudinnehållet.
aperienʹtia [-tsia] el. aperitiʹva (lat.)
utdrivande medel (avförande, urindrivande
osv.).
apéritifʹ (fra.) aptitretande cocktail före
måltiden.
aperitiva se aperientia.
aperʹto terʹmino (lat.) efter terminens
öppnande; apertuʹr öppning;
bländaröppningens vidd i en kamera.
apetaʹl (fr. gr.) bot. utan kronblad.
apʹex (lat. ”spets, ”topp”) den punkt på himlen
dit vårt solsystem rör sig.
apheʹlium [af-] (fr. gr.) den från solen längst
bort belägna punkten av en planets bana;
mots. perihelium.
a piacere = al piacere.
apikaʹl (fr. lat.) anat. tillhörande spetsen;
tungspetsljud.
apiriʹ (fr. gr.) brist på erfarenhet.
aplanaʹt (fr. gr.) fotografiskt objektiv med två
linser mellan vilka bländaren befinner sig.
aplomʹb [-åmb] (fra. ”vattenpass”) jämvikt,
säkerhet, eftertryck; mus. taktsäkerhet,
fasthet i anslaget.
apneʹ (fr. gr.) höggradig andtäppa.
a poʹco a poʹco [-påkå-] (it.) mus. småningom.
apodiʹa (fr. gr.) fotlöshet.
apodikʹtisk (fr. gr.) fil. klar, ovedersäglig.
apodyteʹrion (gr.) avklädningsrum i det gr. o.
rom. badet.
apofyʹs (fr. gr.) anat. utväxt på ben, som tjänar
till muskelfäste; geol. bergartsgång, som
grenar ut sig från ett eruptivt massiv.
apogamiʹ (fr. gr.) bot. bristande förmåga att
könligt fortplanta sig.
apogeʹum (fr. gr.) månens el. solens största
avstånd från jorden; mots. perigeum.
apoʹgrafon [-på-] el. apograʹf (fr. gr.) kopia
av ett dokument el. en målning.
apokalypʹs (fr. gr.) (Johannes’) uppenbarelse,
Uppenbarelseboken; apokalyptiʹk senjudisk
litteratur som söker avslöja framtiden;
apokalypʹtisk som har avseende på
Uppenbarelseboken; mörk, gåtfull.
apokatasʹtasis panʹton (gr.) alltings
återställelse till ursprunglig oskuld o. renhet.
apoklasʹma (fr. gr.) benbrott.
apoʹkope [-påkå-] (gr.) bortkastande av sista
vokalen el. stavelsen i slutet av ett ord.
apokromaʹtisk (fr. gr.) (linssystem) där tre
färger har samma brännpunkt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
