Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - apokryf ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
apokryʹf (fr. gr.) var o. en av de apokryfiska
böckerna; skrift som icke är godkänd av
kyrkan; apokryʹfisk omtvistad, oäkta (särsk.
om de icke-kanoniska böckerna i Bibeln);
otillförlitlig.
apolepsiʹ (fr. gr.) avstannande av andning,
puls m. m.
apollinaʹris kolsyrehaltigt mineralvatten.
apolliʹnisk el. appoloʹnisk [-on-] som har
avseende på den gr. guden Apollo(n), de
sköna konsternas beskyddare.
apoloʹg [-åg] (fr. gr.) fabel; apologeʹt
försvarare (av kristendomen); apologetiʹk
vetenskapen om försvaret av kristendomens
sanningar; apologeʹtisk (kristendoms)försvarande;
apologiʹ försvar, försvarstal;
Apologiʹen Sokrates’ försvarstal.
apologisʹt (fr. gr.) räknelärare; lärare i
apologistskola; apologistskola äldre sv. skolform
(”skriv- o. räkneskola”).
aponeurologiʹ [-nevrå-] (fr. gr.) läran om
senorna; aponeuroʹs [-nevrås] senhinna.
apopemʹptikon (gr.) avskedsdikt.
apoplekʹtisk (fr. gr.) slagrörd; apoplexiʹ slag,
slaganfall.
aporeʹm (fr. gr.) logisk svårighet, stridsfråga.
aporiʹ (fr. gr.) tvivel; svårighet vid
behandlingen av ett filosofiskt problem.
aposiopeʹs(is) (fr. gr.) affektbetonat avbrytande
av påbörjad sats.
apostasiʹ (fr. gr.) avfall; apostaʹt el. aposʹtata
avfälling, religionsförnekare.
aposʹtel [-å-] (fr. gr. ”sändebud”) förkunnare
av en lära; Kristi lärjunge.
a posterioʹri (lat.) o. försv. aposterioʹrisk
[-or- el. -år-] fil. grundad på erfarenheten;
mots. a priori.
apostillʹ (ytt. fr. gr.) randanmärkning.
apostoʹlisk (fr. gr.) som hänför sig till
apostlarna; påvlig; a-a fäder de äldsta
kyrkofäderna; a. successioʹn den oavbrutna
biskopsföljden från apostlarna till våra dagar;
a-t ämbete påvens ämbete.
apostroʹf [-åf] (fr. gr.) tecken för utelämnad
bokstav (’); en talares hänvändelse till en
frånvarande som om denne tänktes
närvarande; apostrofeʹra förse med apostrof;
vända sig till, fara ut mot.
apoteʹk (fr. gr. ”förvaringsrum”)
läkemedelsbutik; medikamentförråd; apoteʹkare
legitimerad innehavare av apotek.
apoteoʹs [-ås] (fr. gr.) förgudning,
förhärligande; apoteoseʹra förhärliga.
a potioʹri (lat.) efter det förnämsta.
apotomeʹ (gr. ”avsnitt”) kromatisk halvton
(i den gr. musikteorin).
apparanʹs [-angs] (fr. fra.) yttre sken;
sannolikhet; apparanser utsikter, möjligheter.
apparaʹt (fr. lat.) redskap, maskin, hjälpmedel;
apparatuʹr uppsättning apparater.
apparelʹj (fr. fra.) sammanfattande benämning
på de redskap som behövs för utövandet av
en konst el. ett yrke.
apparenʹt (fr. lat.) skenbar; a. tid soltid.
apparitioʹn (fr. lat.) framträdande; totalintryck
(av någons utseende), syn.
appartemenʹt [apartəmang] (fra.) våning,
lägenhet.
appassionaʹto (it.) mus. lidelsefullt.
appellʹ (fr. fra.) jur. vädjan; lystringssignal;
inlärd vana att lystra; ny insats i spel;
appellanʹt jur. person som vädjar till högre
rätt; appellatioʹn vädjan till högre domstol;
appelleʹra vädja; påkalla någons hjälp; göra
ny insats i spel.
appʹellativ (fr. lat.) artnamn, gruppnamn
(t. ex. häst, vagn).
appendiciʹt(is) (fr. lat.-gr.)
blindtarmsinflammation; appenʹdix bihang; a. vermiculaʹris
blindtarmens maskformiga bihang.
apperceptioʹn (fr. lat.) varseblivning,
medveten uppfattning; appercipieʹra
uppfatta.
appertinenʹtier [-tsier] (fr. lat.) tillbehör.
appetenʹs (fr. lat.) drift, åtrå; l’appétiʹt vient
en mangeanʹt [lappeti vjängt ang
mangsjang] (fra.) aptiten kommer medan man
äter (Rabelais).
appliceʹra (fr. lat.) anbringa; tillämpa;
applikaʹbel användbar; tillämplig; applikatioʹn
tillämpning; mus. fingersättning;
applikatuʹr mus. fingersättning.
applåʹd (fr. lat.) handklappning, bifall;
applådeʹra klappa i händerna till bifall.
appoggiaʹto [-ådjatå] (it.) mus. bundet;
appoggiatuʹra mus. för-slag.
appoinʹt [-poäng] (fra.) hand. summa, som
utjämnar ett växelbelopp.
apponaʹtur (lat.) man tillsätte (på recept).
apporʹt [-å-] (fr. fra.) bär hit!; apporteʹra
frambära.
appositioʹn (fr. lat.) attribut, som skils från
huvudordet av paus (t. ex. Gustav V,
Sveriges konung).
appreciatioʹn (fr. lat.) värdering; apprecieʹra
värdera.
apprehendeʹra (fr. lat.) tillägna sig; uppfatta;
apprehensioʹn besittningstagande;
uppfattning.
appreteʹra (fr. lat.) ge tyger o. vävnader glans
o. styvhet; appretuʹr el. appretyʹr styvhet
o. glans på tyger m. m.
approbaʹbel (fr. lat.) som kan godkännas;
approbatioʹn godkännande, samtycke;
approbaʹtur (lat.) ”han godkännes”, betyget
B; approbeʹra godkänna.
approchʹe [-pråsj] (fra.) löpgrav.
appropriatioʹn (fr. lat.) tillägnande;
approprieʹra tillägna sig (jordegendom).
approximatioʹn (fr. lat.) uppskattning;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
