- Project Runeberg -  Främmande ord i svenskan /
60

(1978) [MARC] Author: Erik Noreen, Gustav Warberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C - Cie ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Cie

Cie förk. för compagnie.

cif förk. för cost, insuʹrance, freight [kåsst
innsjoarans frejt] (eng. ”värde, försäkring,
frakt”) fraktfritt.

cigarillʹos [-rilljås] (sp.), försv. cigarillʹer
cigarrcigarretter.

cigarr” (fr.sp.) spolformad rulle av tobaksblad,
vanligen med ena änden sluten i en spets;
cigarrcigarrett mindre cigarr utan sluten
spets; cigarrettʹ (fr. fra.) finskuren tobak i en
tunn pappershylsa.

cikoʹria kaffesurrogat av roten av vägvårdan,
Cichoʹrium inʹtybus.

ciliʹcium (lat.) boʹgörarskjorta av tagel.

ciʹlier (fr. lat.) flimmerhår, rörelseorgan hos
bakterier o. andra lägre djur.

ciʹma [tji-] (it.) bergstopp.

cimʹbrer el. kimʹbrer forngermanskt folk på
Jylland.

Cinderellʹa [sindarella] (eng.) Askungen;
cinʹders ett slags koks, avfall vid
stenkolsförbränning.

cineraʹrium (lat.) askurna i ett kolumbarium.

cinʹgulum (lat.) gördel, bälte; rep kring
munkkåpa; c. castitaʹtis kyskhetsbälte; c.
Neptuʹni Neptunusgördel, våtvärmande omslag.

cinnoʹber (fr. gr.) ett rött, giftigt,
kvicksilverhaltigt mineral.

cinquecenʹto [tjingkoetjenntå] (it. ”500”) den
it. beteckningen på renässansen.

cipolliʹno [tji-] (it.) cipollin, ett slags
grönådrad marmor.

ciʹppus (lat.) gränssten; gravsten.

ciraʹge [siras]] (fr. fra.) överdragning med
vax; golvbonirg.

circeʹnses (lat.) cirkusspel; jfr panem et circenses.

circonflexe se cirleunyʹåx.

cirʹculus (lat.) cirkel; c. troʹpicus vändkrets;
c. vitioʹsus [-vitsi-] cirkelslut, bevis, där
man utgår från det som skall bevisas.

cire [sir] (fra.) vax; se även å cire perdue.

cirka el. circa (lat.) omkring, unge>fär.

cirʹkel (fr. lat.) en sluten, plan kroklinje, vars
alla punkter har samma avstånd från en fast
punkt i samma plan; cirkelbevis = circulus
vitiosus; cirkelsegment (fr. lat.) den plana
yta, som begränsas av en cirkelbåge o. en
korda; cirkelsektor den plana yta, som
begränsas av en cirkelbåge o. två radier;
cirklad överdrivet sirlig, ceremoniös.

cirkulatioʹn (fr. lat.) kretslopp; spridning;
cirkuleʹra vara i omlopp; cirkuläʹr
kretsformad; rundskrivelse.

cirkumoecisioʹn (fr. lat.) omskärelse;
cirkumferenʹs omkrets, omfång; cirkumflex”
tecken (") som utmärker vokallängd eller
accent; cirkumlokutioʹn omskrivning i tal;
cirkummeridiaʹn höjd, en himlakropps
höjd, mätt nära meridianen;
cirkumvolaʹrstjärna stjärna, som vid viss polhöjd aldrig

cittra

går ned; cirkumskripʹt inskränkt,
begränsad; cirkumskriptioʹnsbulla påvlig
kungörelse angående fördrag mellan kyrkan o.
världslig makt; cirkumspekʹt kringsynt,
försiktig, omtänksam; cirkumstantiell”
[-tsi-] beroende på omständ:gheterna;
cirkumvallatioʹn vallartad förskansning.

cirʹkus (fr. lat.) i det gamla Rom en avlång
skådebana för kappkörningar, gladiatorspel
m. m.; nu rund byggnad (tält) där
konstberidare, akrobater m. fl. uppträder.

cirrhoʹs [-ås] (fr. gr.) med. leverskrumpning.

cirro-cumʹulus (lat.) makrillmoln, små, vita
o. runda moln; cirro-straʹtus slöjmoln,
långsträckta täta moln; cirrʹus fjädermoln,
fina trådlika skyar.

cirsoceʹle el. cirʹsus (lat.) åderbråck.

cis- (lat.) på denna sidan (Rom) (i
sammansättningir); mots. trans-.

cisaʹlier (fr. fra.) myntavfall vid myntprägling.

cisalpiʹnsk (fr. lat.) på denna sidan Alperna
(från Rom räknat).

ciseleʹra (fr. fra.) färdigbehandla gjutna
metallföremål; framställa upphöjda figurer i metall;
ciselöʹr person, som ciselerar.

cisiojaʹnus (lat.) minnesverser med vilkas
hjälp man under medeltiden bestämde datum
för orörliga fester o. helgdagar.

ciss mus. den med en halv ton höjda tonen c.

cissoiʹd (fr. gr.) en geom. kurva.

ciʹsta (lat.) antikt, runt bronskärl; etruskisk
gravurna.

ciʹster mus. gammaldags stränginstrument
ännu använt i Spanien.

cistercienʹser fra. munkorden.

cisteʹrn [-ärn] (fr. lat.) vattenbehållare.

citadell” (fr. it. ”liten stad”) liten fästning
ansluten till större.

citadiʹn (fr. it.) stadsbo.

citanʹt (fr. lat.) kärande; citaʹt anfört ställe ur
en skrift el. ett tal; citatioʹn anförande av ett
citat; (förr äv.) stämning till domstol;
citationstecken (”) anföringstecken; citaʹto
locʹo (lat.) på anfört ställe.

cité [siteʹ] (fra.) stad, äldsta stadsdelen.

citeʹra (fr. lat.) anföra; åberopa; förse med
anföringstecken.

citeʹrior (lat.) (belägen) på denna sidan om.

citissʹime (lat.) skyndsammast.

citʹo (lat.) brådskar! (på recept o. d.);
citokromi” metod för snabbframställnirg av
flerfärgsbilder.

citoyen” [sitoajäng] (fra.) medborgare;
citoyennʹe [sitoajänn] medborgarinna (titlar
under fra. revolutionen).

citraʹt (fr. gr.) citronsyrat salt; citriʹn gul
bergkristall; citroʹn frukt av Citʹrus meʹdica.

cittå [tjittaʹ] (it.) stad.

cittʹra (fr. lat.) ett stränginstrument liknande
lutan o. gitarren.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:55:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framord78/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free