Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - dedicera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dedicera
dediceʹra (fr. lat.) tillägna; dedikatioʹn
tillägnan.
dedommageʹra [-sje-] (fr. fra.) hålla skadeslös.
deduceʹra (fr. lat.) härleda, leda i bevis;
deducʹtio [-tsio] ad (el. in) absurʹdum log.
ledande till det orimliga; deduktioʹn
avdrag; logisk bevisföring; jur. laga bevisning;
deduktiʹv som bygger på deduktion.
de duoʹbus malʹis minʹus est eligenʹdum
(lat.) av två onda ting väljer man det minst
onda.
de facʹto (lat.) faktiskt, i själva verket; mots.
de jure.
defaitisʹm (fr. fra.) slappnande försvarsvilja,
självuppgivelse; defaitisʹt anhängare av
defaitismen.
defavoraʹbel (fr. fra.) ogynnsam.
defectiʹvum (lat.) gram. ord, som saknar en el.
flera böjningsformer; defekʹt brist,
ofullständighet; bristfällig, ofullständig; defekter
felande boktryckstyper; defektiʹv
ofullständig; d-t verb verb av vilket ej alla former är
i bruk.
defeminatioʹn (fr. lat.) förlorad könsdrift hos
kvinnan.
defensioʹn (fr. lat.) försvar; defensiʹv försvar;
tjänande till försvar; defensivallians
försvarsförbund; defenʹsor jur. försvarare; d.
fidʹei trons försvarare (tillnamn för
konungen av England).
deferenʹs (fr. fra.) eftergivenhet;
(lat.) avledande.
deferenʹt märke på mynt o. medaljer som
anger gravörens namn, tillverkningsstället o. d.
défiʹ (fra.) utmaning, fe_]debrev
defibrineʹra (fr. lat.) avlägsna fibrinet från
blodvätskan.
deficienʹdo [-tjändå] (it.) mus. avtagande i
styrka o. hastighet.
deʹficit (lat.) ”det fattas”,
brist.
defigureʹra (fr. fra.) vanställa.
défilé [defileʹ] (fra.) pass, trång väg; defileʹra
marschera förbi (t.ex. om trupper);
defileʹring förbimarsch.
definieʹra (fr. lat.) avgränsa; bestämma ett ords
exakta betydelse; definitioʹn
begreppsbestämning; ordförklaring; definitiʹv
avgörande, slutgiltig; definitiʹvum slutgitigt
ordnat förhållande; definiʹtum noga
bestämt begrepp.
deflagratioʹn (fr. lat.) kem. rening genom eld;
deflagreʹra rena genom eld
deflatioʹn (lat.) polit. minskning av mängden
betalningsmedel i syfte att öka
penningvärdet; mots. inflation; geol. vindens
bortförande av sand o. lösa jordmassor.
deflegmatioʹn (ytt. fr. gr.) bortdestillering av
överflödigt vatten ur en vätska;
deflegmaʹtor apparat för deflegmation.
deʹferens
underskott,
kassa
deinosis
deflekʹtor (fr. lat.) instrument för
bestämmande o. rättande av kompassnålens
avvikning.
deflexioʹn (fr. lat.) avvikande från den räta
linjen; ljusstrålarnas brytning.
deflogisʹtisk (ytt. fr. gr.) oförbrännelig.
defloratioʹn (fr. lat. ”blomplockning”) med.
sprängande av mödomshinnan; defloreʹra
företaga defloration.
deflueʹra (fr. lat.) flyta bort, falla av;
defluʹvium capilloʹrum hårets avfallande.
defoliatioʹn (fr. lat.) (trädens) bladfällning.
deforʹm (fr. lat.) vanskapt; deformatioʹn
vanställande, missbildning; deformeʹra
vanställa, missbilda; deformiteʹt (kroppslig)
missbildning.
defosforiseʹra borttaga fosfor (från järn o.
stål).
defraudanʹt (fr. lat.) svindlare, bedragare;
defraudeʹra bedraga, begå underslev.
dégagemenʹt [-gasjmang] (fra.) degagemang,
Fantmlosmng, fritagande från ett löfte;
riköpande av en soldat; (i fäktning) khngans
frigörande från motståndarens; degageʹra
frigöra; fritaga från ett löfte; utföra
dégagement (i fäktning).
degeneratioʹn [-je-] (fr. lat.) urartning; med.
sjuklig förändring o. försämring av släktet
el individen; degeneratiʹv som har
avseende på degeneration; urartande;
degenereʹra urarta, vansläktas.
degluteʹra (fr. lat.) sluka; deglutitioʹn
nedsväljning.
degorgeʹring [-sje-] (fr. fra.) avlägsnande av
bottensatsen i en vinbutelj.
dégott [degoʹ] (fra.) avsmak, avsky.
degradatioʹn el. degradeʹring (fr. lat.)
nedflyttning från högre till lägre grad el. tjänst;
geol. nivellering av jordytans former;
degradeʹra nedflytta till lägre grad el. tjänst;
nedsätta.
dégraʹs [-gra] (fra.) garvfett.
degressioʹn (fr. lat. ”tillbakagång”)
skattefotens minskning, då årsinkomsterna
understiger en viss summa; degressiʹv avtagande.
degummeʹra avlägsna sericinet från råsilke.
de gusʹtibus non est disputanʹdum (lat.) om
tycke o. smak bör man ej tvista.
de hodierʹno diʹe (lat.) från denna dag.
dehoʹrs [deår] (fra.) det yttre av något; en
fästnings utanverk.
dehortatioʹn (fr. lat.) avrådande, varning;
dehortatoʹrium förbud för en stats
undersåtar att hjälpa en krigförande makt.
deifieʹra el. deificeʹra (fr. lat.) förguda;
deifikatioʹn förgudning.
Deʹi graʹtia [-tsia] (lat.) av Guds nåd, med
Guds nåde.
deiʹktisk [dej-] (fr. gr.) utpekande, hänvisande.
deiʹnosis [dej-] (gr.) överdrift (i retoriken).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
