Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - de integro ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de integro
de inʹtegro (lat.) från början.
deiʹpnon [dej-] (gr.) grekernas middagsmål.
deisidaimoʹnia [dej-] (gr.) vidskeplig fruktan
för spöken o. onda andar.
deisʹm (fr. lat.) tron på en Gud, som skapat
världen men som sedan icke ingriper i
utvecklirgen; deisʹt anhängare av deismen.
déjå vu [desja” vyʹ] (fra. ”redan sett”) psyk. det
fenomen att man på grund av
igenkännandet av ett moment i en situation tycker sig ha
upplevt hela situationen tid ’gare.
dejektioʹn (fr. lat.) med. avföring;
upphostning.
déjeuneʹr [desjöne] (fra.) frukost; d. å Ia
fourchettʹe [forsjett] frukost med varm
mat; d. dinatoiʹre [dinatoar]
frukostmiddag; dejeuneʹra äta frukost.
dejiceʹra (fr. lat.) kasta ut, stöta bort.
dejʹsa (fr. holl.) sacka efter (om segelfartyg).
de juʹre (lat.) efter lagen, rättsligt; mots. de
acto.
dekabrisʹter (fr. ry. ”decembermän”)
deltagare i sammansvärjningen mot tsar
Nikolaus I i dec. 1825.
dekaʹd (fr. gr.) tiotal; tiodagarsveckan under
fra. revolutionen; årtionde.
dekadaktyʹlisk tiofingrad.
dekadanʹs [-dangs el. -dans] (fr. fra.) förfali,
kulturell nedgång; dekadenʹt förfallen;
förfalls-; dekadenter el. symboliʹster
anhängare av en litterär riktning vid slutet av
1800-talet, vilken betonade jagets betydelse
(i opposition mot naturalismen).
dekaåarʹk (fr. gr.) tiomannaanförare.
dekadiʹk (fr. gr.) tiotalsräkning,
decimalsystem.
dekaeʹder (fr. gr.) geom. kropp med tio plana
sidoytor; dekagoʹn [-ån] tiohörning.
dekagramʹ (fr. gr.) 10 gram.
dekagyʹnisk (fr. gr.) bot. med tio pistiller.
dekaliʹter (fr. gr.) 10 liter.
dekalkeʹra (fr. fra.) överföra sten- el.
koppartryck på trä; dekalkomani” övertryck.
dekaloʹgen [-låg-] (fr. gr.) tio Guds bud.
dekameʹter (fr. gr.) 10 meter.
dekampeʹra (fr. fra.) bryta upp (från ett läger);
avtåga; fly.
dekaʹn, dekaʹnus (fr. gr. ”ledare för tio”) i
den kat. kyrkan = domprost;
fakultetsföreståndare vid sv. universitet; dekanaʹt en
dekans ämbete el. värdighet; dekanessʹa
föreståndarinna för ett kvinnokloster el.
-stiftelse; dekaniʹ en dekans bostad; en
dekans ämbetsområde.
dekanteʹra (fr. fra.) avskilja bottensatsen vid
tömning av ett kärl.
dekapetaʹlisk (fr. gr.) bot. med tio kronblad.
dekapitatioʹn (fr. lat.) halshuggning;
dekapiteʹra halshugga; med. skilja ett fosters huvud
från kroppen.
dekret
dekapoʹd (fr. gr.) tiofoting; mått av tio fot.
dekaʹra nygr. mynt = 10 lepta.
dekarboniseʹra (fr. lat.) rensa från kol.
dekasʹtikon (gr.) dikt på tio versrader.
dekastyʹl(on) el. dekasʹtylos (gr. ”med tio
kolonner”) byggnad med tio fasadkolonner.
dekateʹra (fr. fra.) krympa tyg o. borttaga
glansen från det genom ångbehandling;
dekatuʹr en sådan metod.
deklamatioʹn (fr. lat.) konstnärlig uppläsning;
föredragskonst; ordprål; deklamatoʹrisk
som har avseende på deklamation;
högtravande; deklamatoʹrium konstnärlig
uppläsnirg (med el. utan mus.
ackompanjemang); deklameʹra uppläsa på konstnärligt
sätt; tala högtravande.
deklaratioʹn (fr. lat.) förklaring; kungörelse;
uppgift till tullmyndighet om varuinnehav;
uppgift till skattemyndighet om inkomst av
kapital el. arbete (självdeklaration);
deklareʹra förklara; uppge varor till förtullning;
uppge inkomst av kapital el. arbete.
deklasseʹra (fr. fra.) nedsätta (i en lägre
samhällsklass); deklasseʹrad avsigkommen.
deklinaʹbel (fr. lat.) böjbar; deklinatioʹn
gram. böjning av nomen; fys. magnetnålens
avvikning från nord-sydlinjen på grund av
jordmagnetismen; astr. vinkeln mellan
himmelsekvatorn o. siktlinjen till en given
himlakropp; deklinatoʹrium astr. instrument för
bestämmandet av deklinationen; deklineʹra
gram. böja (ett nomen); avvika, missvisa;
förfalla.
dekokʹt [-å-] (fr. lat.) avkok på växter.
dekolletaʹge [-asj] (fr. fra.) urringning;
dekolleteʹrad urringad, barhalsad.
dekoloreʹra (fr. lat.) bleka; blekna.
dekomponeʹra (fr. lat.) sönderdela, upplösa i
beståndsdelar; dekompositioʹn
sönderdelning; kem. upplösning av ett ämne i dess
beståndsdelar; förruttnelse (av lik).
dekonfityʹr (fr. fra.) nederlag, motgång.
dekontenanseʹra (fr. fra.) bringa ur
fattningen; göra modfälld.
dekoʹr [-år] (fr. fra.) utsmyckning;
dekoratioʹn (fr. lat.) utsmyckning; teatermålning;
ordenstecken; dekoratiʹv prydande,
smyckande; dekoratöʹr el. dekorationsmålare
person, som målar dekorationer,
teatermålare; dekoreʹra smycka; utdela
ordenstecken.
dekorum se decorum.
dekrediteʹra (fr. fra.) bringa i vanrykte,
nedsätta.
dekremenʹt (fr. lat.) mat. avtagande av en
variabel storlek; mots. inkrement.
dekrepiteʹra (fr. lat.) spraka, smattra; kem.
(om kristaller), sprängas vid upphettning.
dekrepitus se decrcpitus.
dekreʹt (fr. lat.) förordning, beslut av
myndig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
