Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - diazotypi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
diazotypi
eningar, vilka bl.a. används vid
färgframställning; diazotypiʹ en kopieringsmetod.
dibbʹla (fr. eng.) lägga frön i jorden med
bestämda avstånd; dibbelmaskin
såningsmaskin, som dibblar fröna.
diʹbrachys [-k-] (gr.) versfot, bestående av två
korta stavelser (= ).
dic” cuʹr hicʹ! (lat.) ”säg, varför du är här!”
dvs. tänk på varför du lever.
dicefʹalus (fr. gr.) missfoster med två huvuden.
dichogami se dikogami.
dichotomi” [-k-] el. dikotomi” (fr. gr.)
(särsk.) bot. gaffelgrening (huvudstammen
grenar sig i två lika kraftiga grenar).
dicʹta pl. av dictum; d. et promissʹa (lat. ”sagt
o. lovat”) säljarens förklaring att det sålda
har vissa egenskaper.
dictionnaiʹre [dikksiånär] (fra.) ordbok;
dicʹtionary [dikksjanari] (eng.) ordbok.
dicʹto annʹo (lat.) nämnda år; dicʹto diʹe
nämnda dag; dicʹto locʹo på nämnda plats;
dicʹtum ”det sagda”, ord, utsago; visst
ställe i skrift; d. bibʹlicum bibelställe; d.
classʹicum viktigt uttalande hos klassikerna;
d. facʹtum sagt o. gjort; d. probʹans
bevisställe.
didache” [-k-] (ton” doʹdeka aposʹtolon)
(gr.) Tolvapostlaläran, urkristen katekes o.
uppbyggelseskrift av okänd författare.
didaktiʹk (fr. gr.) undervisningslära;
didakʹtiker person, som är kunnig i didaktik;
didakʹtisk undervisande, sedelärande.
didaskali” (fr. gr.) inövande av ett
teaterstycke i det forna Grekland; tävlan i
dramatik; inskrift med upplysningar om en
sådan tävlan.
didyʹm (fr. gr. ”tvilling”) sällsynt metall,
sammansatt av neodym o. praseodym; diʹdymis
(”tvillingbror”) testikef
Didynaʹmia (fr. gr.) bot. fjortonde klassen i
Linnés sexualsystem, där de tvåkönade
blommorna har två korta o. två långa ståndare.
diegeʹs(is) (gr.) omständlig förklaring.
diʹehard [dajhad] (eng.) soldat, som hellre dör
än ger sig; uthållig person; stockkonservativ
olitiker.
diʹe hodierʹno (lat.) dags dato.
dielekʹtrisk (fr. gr.) som genomsläpper
elektricitet.
dieʹresis (gr.) paus i vers, som uppstår då en
versfots slut sammanfaller med ett ordslut
( jfr cesur); två punkter över den andra
vokalen i en diftong, angivande att de båda ljuden
skall uttalas var för sig (t.ex. aör); jfr trema.
diʹes (lat.) dag; termin, frist; d. aʹter ”svart
dag”, olycksdag; d. caniculaʹres
”hunddagarna”, rötmånaden; d. criʹticus kritisk
dag (i ett sjukdomsförlopp); d. iʹrae vredens
dag; d. Jovʹis ”Jupiters dag”, torsdag; d.
luʹnae ”månens dag”, måndag; d. Marʹtis
diftongera
”Mars dag”, tisdag; d. Mercuʹrii
”Merkuriusʹ dag”, onsdag; d. Saturʹni ”Saturnusʹ
dag”, lördag; d. soʹlis ”solens dag”, söndag;
d. supreʹma den yttersta dagen; d.
Venʹeris ”Venus” dag”, fredag.
dieése [diäʹs] (fra.) mus. höjningstecken, kors
diʹeselmotor [di-] råoljedriven
förbränningsmotor (efter den ty. uppfinnaren R. Diesel).
diʹes iʹrae diʹes illʹa (solʹvet seʹclum in
favillʹa) (lat.) vredens dag, den dag, som skall
förvandla världen till aska (början på en kat.
domedagshymn).
diʹesis (gr.) skillnaden mellan två
enharmoniska toner.
dieʹt (fr. gr. ”levnadssätt”) viss
levnadsordning i mat o. dryck; kosthåll; dietetiʹk
näringsterapi; hälsolära.
dieteʹrisk (fr. gr.) tvåårig.
Dieu” et mon droiʹt [djö e mång droa] (fra.)
Gud o. min rätt (eng. riksvapnets devis);
Dieu le veuʹt [la vö] Gud w]f det (fältrop
under första korståget).
diffamatioʹn (fr. lat.) ärerörigt förtal;
diffamatoʹriska skrifter smädeskrifter;
diffameʹra nedsätta, förtala.
differenʹs [äv. -angʹs] (fr. fra.) skillnad,
olikhet (mellan två mat. storheter);
differenshandel affär där skillnaden mellan det
överenskomna priset o. börspriset för dagen
erläggs; differenʹt olik; åtskild.
differentiaʹl [-tsial] (fr. lat.) som fortlöper
med ändrad storhetsordning;
differentialkalkyʹl en underavdelning av
infinitesimalräkningen; differentialpsykologi
<forskningsgren som sysslar med individuella
psykiska drag; differentialtull olika tulltariff
för samma vara i samma land;
differentiatioʹn el. differentieʹring ojämn el.
särskiljande delning; differeʹra vara olika,
avvika.
diffessioʹn (fr. lat.) förnekande (av
namnunderskrift på växel).
diffFlueʹra (fr. lat.) smälta, upplösas.
difforʹm (ytt. fr. lat.) vanskaplig; difformiteʹt
vanskaplighet.
diffraktioʹn (fr. lat.) ljusets böjning, när det
passerar förbi kanten av en ogenomskinlig
kropp.
di&’unåeʹra (fr. lat.) utgjuta, utbreda sig;
diffuʹs utbredd, vidlyftig, otydlig;
diffusioʹn gasers el. vätskors mekaniska
sammanblandning.
difosgeʹn |-jen] en kvävande stridsgas.
difteri” (fr. gr. ”hudsjukdom”) smittosam
sjukdom, som bildar gulgrå beläggningar i
svalget.
diftong” [-å-] (fr. gr.) tveljud, förbindelse av
två vokaler i en stavelse (t.ex. eu i Europa);
diftongeʹra [-ångge-] uttala som diftong.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
