Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - diaklaser ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
diaklaser
diaklaʹser (fr. gr.) sprickbildningar i
bergarter.
diakoʹn [-ån] (fr. gr. ”tjänare”)
församlingstjänare; diakoniʹ den kyrkliga
hjälpverksamheten; diakonissʹa kristlig sjuk- och
fattigsyster.
diakriʹs (gr. ”särskiljande”) avgränsning av
en sjukdomsform från en annan; den
utbildade krisen under en sjukdom;
diakriʹtiska tecken skrivtecken för underlättande
av bokstävers el. ords riktiga uttal.
diaktiʹnisk (fr. gr.) som genomsläpper kem.
verksamma strålar.
diakustiʹk (fr. gr.) läran om ljudets
genomträngningsförmåga.
dialekʹt (fr. gr. ”samtal”) folkmål, landsmiål;
dialektaʹl hörande till en dialekt; dialektiʹk
bl.a. ”samtalskonst”, begreppsanalys;
dialekʹtiker skicklig debattör; dialekʹtisk
getsfundig, hårklyvande; även = dialektal;
ialektologiʹ dialektforskning.
dialemma (gr. ”uteblivande”) med. feberfri
mellanperiod i vissa sjukdomar.
diallell” (fr. gr.) cirkelbevis, circulus vitiosus.
dialoʹg [-åg] (fr. gr.) samtal mellan två el.
flera personer; dialogiseʹra framställa i
samtalsform; dialogiskt liv socialt liv kring
människor o. ting i en miljö.
dialyʹs (fr. gr.) särskiljande av kristalliserbara
ämnen från kolloider genom filtrering;
dialysaʹtor apparat för dialys, består av en
cylinder med gotten el. väggar av
ergamentpapper; dialyseʹra särskilja; dialyʹtisk
särskiljande.
diamagnetisʹm (fr. gr.) egenskapen hos en
kropp att vara diamagnetisk;
diamagneʹtisk som bortstotes av en magnetpol.
diamanʹt (ytt. fr. gr.) den hårdaste o. klaraste
av alla ädelstenar, består av rent, kristalliserat
kol; diamantbröllop 60:e årsda gen av
bröllop; diamantstil minsta boktryckarstil.
diameʹter [äv. diaʹ-] (fr. gr. ”tvärmått”)
rät linje, som går genom en cirkels
medelpunkt till periferin; diametraʹl som har
avseende på diametern; d-t motsatt rakt
motsatt.
Diaʹna (i den rom. myt.) månens o. jaktens
gudinna.
Dianʹdria (fr. gr.) bot. andra klassen i Linnés
sexualsystem, där de tvåkönade blommorna
har två fria ståndare.
dianʹtre [diangtr] (fra.) för tusan!
diapaʹson (gr. ”igenom alla toner”) mus.
oktav; stämgaffel; en rösts el. ett instruments
omfång.
diapedeʹs (fr. gr.) blodsvett, blodets
framsipprande ur huden utan lesion.
diapenʹte (fr. gr.) mus. = kvint.
diaphragma se diafragma.
diapositiʹv (fr. gr.-lat.) positiv fotografisk bild
diazoföreningar
på en genomskinlig plåt (för skioptikon- el.
filmbilder).
diapsal ma (pl. diapsalʹmata) (gr.) mellanspel.
diaʹriebeviʹs (fr. lat.) skriftligt intyg om att
ett visst ärende införts i ett ämbetsverks
diaʹrium (lat.) dagbok, kladd; register över
inkommande o. utgående ärenden i ett
ämbetsverk.
diarkiʹ (fr. gr.) tvåmannavälde.
diarré (fr. gr. ”genomflytning”) utsot,
abnormt lös avföring, symtom av tarmkatarr.
diarthroʹs [-ås] (fr. gr.) med. rörlig ledgång.
diaskevasʹt (fr. gr. ”anordnare”) bearbetare o.
utgivare av en skrift (särsk. de homeriska
dikterna).
diaskopi” (fr. gr.
ning.
diaspasʹma (gr.) mellanrum, paus.
diaspoʹr (fr. gr.) ett eldfast mineral av lerjord
o. vatten.
diasʹpora el. diaspora” (gr. ”förskringring”)
(urspr.) de utom Palestina boende judarna;
meåemmar av ett trossamfund i ett land
med annan religion.
diastaʹs (fr. gr. ”klyvning”) ett ämne, som
klyver stärkelse i dextrin o. druvsocker;
med. avståndet mellan benändarna vid
benbrott.
diasteʹma (gr.) mellanrum; diastemaʹtisk
med mellanrum.
diasʹtole (gr. ”isärdragning”) förläpgning av
en kort stavelse i vers; skiljetecken (särsk. i
gr.) som tillsätts för undvikande av
förväxling med annat ord; med. hjärtats
utvidgningsrörelse; mots. systole.
diastrofisʹm (fr. gr.) sammanfattande
beteckning för rörelser i jordskorpan.
diastyʹl(on) (gr.) tempel med stort avstånd
mellan pelarna; mots. pyknostylon.
diatermaʹn (fr. gr.) som genomsläpper
värmestrålar; mots. aterman; diatermi”
”genomvärmning”, användning av högfrekventa
elektr. strömmar för uppvärmning av sjuka
kroppsdelar.
diateʹs (fr. gr. ”tlllstand”) s_]ukdomsanlag
diatessʹaron (gr. ”genom fyra toner”) mus. =
kvart.
diatoʹm [-åm] (fr. gr.) lätt klyvbar i en viss
riktnirg (om kristaller); diatoméer el.
diatomacéer kisela!ger, encelliga alger.
diatoʹniska skalan (fr. gr.) mus. skala med
helo. halvtoner; mots. kromatisk.
diatreʹsis (fr. gr.) mcd. genomborrning.
diatriʹb (fr. gr. ”sysselsättning”) (urspr.)
vetenskaplig avhandling i fil. ämne; (nu)
stridsskritt, smädeskritt.
diatypoʹsis (gr.) bildlig framställning av en saåk
el. händelse.
diaʹvolo (it.) djävul.
diazʹoföreningar en grupp kvävehaltiga
för
”genomsyn”)
genomstrål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
