Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - directoire ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
directoire
directoiʹre [diräkktoar] (fra.) se direktorium
och direktoar.
direcʹtor muʹsices [-år] (lat.) titel för
kapellmästaren vid Uppsala universitet.
direkʹt (fr. lat.) rak(t), omedelbar(t); d.
anföring gram. ordagrant återgivande av en
persons ord; d. skatt skatt, som betalas
omedelbart till skatteväsendet av den
skattskyldige; direktioʹn riktning; styrelse,
ledning; direktiʹv (allmän) anvisning,
förhållningsorder, rättesnöre.
direktoaʹr (fr. fra.) fra. moder under
direktoriets tid; jfr incroyables o. merveéilleuse;
direktoarstil den tidiga empirens möbelstil.
direkʹtor (fr. lat.) styresman, ledare;
direktoraʹt en direktörs ämbete; direktoriaʹl som
hör till ett direktorium; direktoʹrium
församling av ledande personer inom ett
företag; regeringsmyndigheten i Frankrike
1795—99; direktriʹs föreståndarinna (särsk.
för syateljé o.d.); direktöʹr (fr. fra.) ledare,
chef; ordförande.
dirigenʹt [-ge- el. -sje-] (fr. fra.) ledare;
orkesterledare; dirigeʹra leda, giva riktning
åt, leda en orkester.
diʹrigold hållfast legering av aluminiumbrons.
dirimenʹtia [-tsia] (lat.) grunder för
äktenskapsskillnad; dirimeʹra skilja.
dirk hisståg, som går från bommen till toppen
av undermasten; dirʹka med dirk lyfta
(bomändan på ett segel).
diʹrt track” [dat träkk] (eng. ”smutsig bana”)
motortävling på jordbana.
dis (pl. diʹser) fornnord. ödesgudinna.
disaʹgio [-adjå] (it.) förlust vid inväxling av en
myntsort mot en mindre gångbar; mots.
agio.
discalceaʹter (fr. lat.) barfotamunkar el.
-nunnor.
discerneʹra (fr. lat.) bedöma, urskilja.
disceʹssus (lat.) omröstning på sådant sätt, att
de olika partierna går åt olika sidor;
avtågande.
discipʹel [-sipp-, äv. -sjipp-] (fr. lat.) lärjunge,
elev; discipliʹn lydnad, tukt; lärdomsgren,
vetenskap; discipliʹna dclericaʹlis (lat.)
kyrkotukt; disciplineʹra vänja vid tukt;
inöva; disciplinäʹr som berör disciplinen.
discorʹdia (lat.) tvedräkt; tvedräktens gudinna.
discreʹto (it.) mus. med urskillning.
discus = diskus.
diseuʹr [-sör] (fra.) försv. disöʹr konstnärlig
uppläsare; diseuʹse [-sös] försv. disöʹs
konstnärlig uppläserska.
disfavöʹr (fr. fra.) nackdel.
disfiguratioʹn (fr. lat.) missbildning, lyte.
disgregatioʹn (fr.lat.) (ljusstrålarnas) spridning.
disharmoniʹ(fr. lat.) missljud; oenighet; olust;
disharmoʹnisk missljudande; oenig;
”söndersliten”.
diskvalificera
disinvolʹto (it.) mus. otvungen, fri.
disjecʹta memʹbra (poeʹtae) (lat.) ”skaldens
kringströdda lemmar”, fragmentariska
dikter.
disjungeʹra (fr. lat.) söndra, åtskilja;
disjunktioʹn åtskiljande; disjunktiʹv [el. disʹ-]
åtskiljande; oförenlig; d. konjunktioʹn
konjunktion som uttrycker åtskillnad
(antingeneller); d-t omdöme log. omdöme av
formen: A är antingen B el. C.
diskanʹt (fr. lat.) mus. högsta stämman i
flerstämmig sång; sopran; gäll röst.
diskoʹbolos (gr.) el. diskoboʹl diskuskastare.
diskofiʹl (fr. gr.) samlare av grammofonskivor.
diskonforʹm (fr. lat.) olikformig;
diskonformiteʹt olikformighet.
diskonʹt el. diskonʹto (fr. it.) avdrag vid köp
av ännu ej förfallna fordringar (särsk. växlar);
räntefoten vid denna transaktion;
diskonteʹra inlösa en växel före förfallodagen mot
avdrag av räntan till denna dag; taga el.
lämna lån mot avdragande av
förskottsräntan.
diskontinuiteʹt (fr. fra.) avbrott, brist på
sammanhang; diskontinueʹrlig
osammanhängande, avbruten.
diskontobank (fr. it.) bank, som bedriver
diskontorörelse; diskontöʹr person, som
affärsmässigt diskonterar.
diskonveneʹra (fr. lat.) icke överensstämma
med; diskonvenienʹs bristande
överensstämmelse.
diskordanʹs [-ans el. -angs] (fr. lat.) missljud;
oenighet; geol. skev lagring; diskordanʹt
olikformig, särsk. geol.
diskos se diskus.
diskoteʹk (fr. gr.) samling av
grammofonskivor.
diskrediʹt (fr. fra.) bristande förtroende,
misskredit; diskrediteʹra bringa i vanrykte.
diskrepanʹs [-ans el. -angs] (fr. lat.) brist på
överensstämmelse, avvikelse.
diskreʹt (fr. lat.) återhållsam, taktfull,
grannlaga, dimpad; diskretioʹn takt,
grannlagenhet.
diskriminatioʹn (fr. lat.) förmågan att
diskrimineʹra särskilja, utvälja.
diskulpatioʹn (fr. lat.) rättfärdigande,
rentvående från en beskyllning; diskulpeʹra
rättfärdiga, urskulda.
diskurʹs (fr. lat.) samtal; avhandling;
diskursiʹv genomlöpande (om tänkandet, som
fortskrider från begrepp till begrepp).
disʹkus (fr. gr.) rund, tallriksformad skiva av
sten, brons el. trä för kastövningar.
diskussioʹn [-usjon] (fr. lat.) dryftning,
meningsutbyte; ordskifte; diskutaʹbel
omtvistlig; diskuteʹra dryfta, utbyta tankar om.
diskvalificeʹra (fr. lat.) göra oduglig el.
olämplig; utesluta från idrottstävling på grund av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
