Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - diskvalifikation ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
diskvalifikation
regelbrott; diskvalifikatioʹn olämplighet;
uteslutande från idrottstävling.
dislokatioʹn (fr. lat.) omflyttning; med.
förskjutning av organ från dess normala plats;
geol. förskjutning av berglager.
disparaʹt (fr. lat.) olik, oförenlig, motsatt;
dispariteʹt olikhet; motsats.
dispaschʹ (fr. fra.) beräkning av ersättning för
sjöskada; dispaschöʹr person, som uppgör
dispasch.
dispatʹch-monʹey [dispättj manni] (eng.)
gottgörelse för att få lasten lossad före liggetidens
utgång.
dispati” (fr. lat.-gr.) olikhet i känslor o.
sinnelag; mots. sympati.
dispenʹs [-pangs, äv. -pens] (fr. fra.) frikallelse
från en skyldighet; tillåtelse till något eljest
förbjudet; dispensaʹbel som kan
efterskänkas; dispensatioʹn fritagande från
gällande lagbestämmelse; utdelning av
Jläkemedel från apotek; dispensaʹtor person,
som kan ge dispensation; dispensatoʹrium
samling föreskrifter för
läkemedelstillverkningen; dispenseʹra frikalla från en
skyldighet; tillreda o. utlämna läkemedel (i mindre
portioner för engångsbruk) från apotek;
dispensäʹr hjälpbyrå för lungsjuka.
dispergeʹra (fr. lat.) utsprida; bortslösa;
dispersioʹn ett ämnes likformiga fördelning i
annat ämne (kolloidal lösning); ljusets
färgspridning vid brytning.
displantatioʹn (fr. lat.) omplantering av växter.
dispondé (fr. gr.) dubbelspondé, versfot med
fyra lika långa stavelser (- - - -).
disponenʹt (fr. lat.) fabrikschef; (ibl.)
affärsledare; disponeʹra anordna; förfoga över;
disponeʹrad hågad, upplagd; disponiʹbel
tillgänglig; disponibiliteʹt omedelbar
användbarhet (om vissa icke tjänstgörande
tjänstemän, som skall inställa sig vid behov);
dispositioʹn fördelning, planläggning;
mottaglighet, fallenhet; en sångares el. sångrösts
tillfälliga upplagdhet; dispositionsrätt
förfoganderätt; dispositiʹv (om rättsregel) som
kan ändras.
disproportioʹn (fr. lat.) missförhållande;
olikhet.
disputaʹbel (fr. lat.) som kan bestridas;
disputanʹd den som försvarar en avhandling vid
akademisk disputation; disputatioʹn
meningsbutbyte; off. försvar av en
doktorsavhandling; disputeʹra tvista; off. försvara
en doktorsavhandling; dispyʹt (fr. fra.) tvist,
ordväxling.
diss mus. den med en halv ton höjda tonen d.
diss förk. för dissertation.
dissekeʹra (fr. lat.) företaga en dissektion;
dissektioʹn sönderskärning av djur- el.
människokropp i studiesyfte; dissekʹtor
person, som dissekerar.
distraktion
dissenʹsus (lat.) meningsskiljaktighet,
oenighet; dissenʹters [disentaz] (eng.
”oliktänkande”) i England de protestanter, som inte
bekänner sig till den anglikanska kyrkan.
dissertatioʹn (fr. lat.) gradualavhandling,
disputation.
dissidenʹs (lat.) meningsskiljaktighet (i
religlösa frågor); dissidenʹt avvikande i
avseende på trosbekännelse; (i Polen)
ickekatolik; dissidentisʹm = dissidens.
dissimilatioʹn (fr. lat.) gram. förändring av ett
språkljud till större olikhet med ett
närliggande identiskt el. likartat ljud; med.
upplösande processer i ämnesomsättningen;
mots. assimilation.
dissimulatioʹn (fr. lat.) förställning;
dissimuleʹra dölja (särsk.) sjukdom el. lyte;
förställa sig.
dissipatioʹn (fr. lat.)y slösande; förstörelse;
dissipeʹra förslösa; förskingra.
dissociaʹbel (fr. lat.) osällskaplig;
dissociatioʹn skiljande, upplösning; kem. klyvning
av molekyler genom tryck- el.
värmeförändring; dissocieʹra söndra, upplösa.
dissogoni” (fr. gr.) zo. könsmognad både på
larvstadiet o. i vuxet tillstånd.
dissoluʹbel (fr. lat.) upplöslig, smältbar;
dissolubiliteʹt upplösbarhet, smältbarhet;
dissoluʹt upplöst; utsvävande; dissolutioʹn
upplösning; utsvävning; dissolʹving viewʹs
[vjoz] (eng.) ljusbilder, som småningom
upplöses o. ersättes av andra.
dissonanʹs [-angs] (fr. lat.) missljud;
dissonanʹt missljudande ton; dissoneʹra
missljuda.
dissouʹsgas [-sogas] acetylengas löst i aceton.
dissvadeʹra (fr, lat.) avråda.
dissyllabum (ytt. fr. gr.) tvåstavigt ord.
dista”1 (fr. lat.) anat. avlägsen från kroppens
mitt.
distanʹs [-angs, äv. -ans] (fr. fra.) avstånd;
distanseʹra komma förbi, lägga bakom sig;
distansminut en nautisk mil=1852 m;
distansmätare instrument för
avståndsmätning utan användning av längdmått.
distenʹtio [-tsio] (fr. lat.) tänjning.
disʹtikon (pl. disʹtika) (gr.) en hexameter följd
av en pentameter.
distingeʹra [-ingg-] (fr. lat.) åtskilja; utmärka;
distingeʹrad förnäm, skiljande sig från
mängden; distinʹkt tydlig, bestämd;
distinktioʹn skillnad; utmärkelse; distinktiʹv
utmärkande; distinʹto (it.) mus. tydligt.
distokiʹ (fr. gr.) tvillingfödsel.
distorsioʹn (fr. lat.) ledvrickning, varvid
ledgångens benytor förskjuts utan att avlägsnas
från varandra; jfr luxation; optiskt fel vid
linser med förskjutning av bildskalan.
distraheʹra (fr. lat.) förströ; göra tankspridd;
distraktioʹn tankspriddhet; jfr disträ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
