Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - doctor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
doctor
vivʹi malʹe pinʹgunt [-ngg-] lärda män har
(ofta) dålig handstil; docʹtor se doktor; d.
eccleʹsiae kyrkolärare.
documenʹt humain” [dåkymang ymäng] (fra.)
mänskligt vittnesbörd, skildring från det
verkliga livet.
Dodecanʹdria (fr. gr.) bot. elfte klassen i
Linnés sexualsystem (omfattar blommor med
I1—12 ståndare).
dodekadiʹk (fr. gr.) mat. tolvtalsräkning,
indelningssystem med 12 som grundtal.
dodekaeʹder (fr. gr.) kropp begränsad av tolv
reguljära femhörningar; dodekagoʹn [-gån]
reguljär tolvhörning.
dodekarkiʹ (fr. gr.) tolvmannavälde, regering
med tolv medlemmar.
doeskin [dåoʹskinn] (eng. ”dovhjortskinn”)
ett slags yllevävnad.
dogʹcart [dåggkat] (eng. ”hundvagn”) lätt
jaktvagn.
doge [dåʹdje; sv. utt. dåsj] (it.) (förr)
republikerna Venedigs och Genuas högste styresman.
dogg (eng.) hundras med tjockt huvud o.
trubbig nos.
doggʹer [dågg2o] (eng.) mellersta avdelningen
av juraformationen.
doggʹer [dågger] (holl.) tvåmastat fiskefartyg.
dogm (fr. gr.) (religiös) lärosats; fastslagen
sanning; dogmatiʹk vetenskaplig framställning
av (den kristna troslärans) dogmer;
dogmaʹtiker lärare el. forskare i dogmatik;
person, som håller fast vid en dogmatisk
uppfattning; dogmatiseʹra uppställa
dogmer; yttra sig avgörande o. självsäkert;
dogmaʹtisk som har avseende på dogmer;
fasthållande vid vissa principer utan hänsyn
till verkliga förhållanden; dogmatisʹm
okritiskt filosoferande, som bygger på
godtyckliga antaganden; dogmtro.
doigté |doateʹ] (fra.) mus. försedd med utsatt
fingersättning.
dokotisʹm (fr. gr.) lära enligt vilken Kristus ej
hade mänsklig gestalt.
dokimasiʹ el. docimasi” (fr. gr.) undersökning,
prövning; prövning av metaller.
dokʹtor (fr. lat.) lärare; titel för den högsta
akademiska lärdomsgraden; titel för läkare
(i allmänt tal); doktoranʹd person, som
skall promoveras till doktor; doktoraʹt
doktorsvärdighet; doktoreʹra taga
doktorsgraden; kvacksalva.
doktriʹn (fr. lat.) lära, lärosats; vetenskap;
doktrinarissm = pedanteri, principrytteri;
doktrinäʹr som ensidigt vidhåller en viss
åsikt; dogmatisk.
dokumenʹt (fr. lat.) handskrift, aktstycke,
urkund; dokumentatioʹn det att
dokumentera; dokumenteʹra styrka med handlingar,
bevisa.
dolʹce [dålltje] (it.) mus. ljuvt, ömt; d. far
dominium
nienʹte behaglig sysslolöshet; d. stil nuoʹvo
[noåvå] ”den ljuva nya stilen” (inom den it.
lyriken på 1200-talet); dolcissʹimo ([-tjiso]
mus. mycket ömt. _
dolenʹdo, dolenʹte (it.) mus. klagande.
doʹli pl. av dolja.
dolikocefaʹl (fr. gr.) långskalle, långskallig;
jfr brakycefal.
doliʹner (fr. ry.) runda fördjupningar i marken
i karstområden.
doʹlja ry. vikt = 1/96 solotnik.
dollʹar nordam. myntenhet = 100 cents.
dolʹma(n) [-å-] (fr. ung.) kort husartröja el.
-rock med snörmakeriarbeten.
dolʹ:ämen [-å-] keltisk dösliknande
gravbyggnad.
dolʹo malʹo (lat.) i ont uppsåt, i bedrägligt
syfte.
dolʹor [dållår] (lat.), doloʹre [-ålå-] (it.) smärta;
doloroʹso [dålåråså] (it.) mus. med smärta,
vemodigt.
dolʹ;ls (lat.) medveten rättskränkning; mots.
culpa.
D. O. M. förk. för Deʹo Opʹtimo Maxʹimo
(lat.) ”åt den bäste o. högste guden” (inskrift
på rom. tempel); står även på etiketten på
den äkta munklikören.
dom (fr. lat.) fra. [dång] titel för orden$
Kräster; port. [dåm] titel för adelsmän o. de
ögre klasserna ( = don).
dom [dåm] (fr. lat.) domkyrka.
domaʹtier [-tsier] (fr. lat.) bot. håligheter hos
växterna, vilka används till bostad av smärre
djur o. lägre växter.
domesticeʹra (fr. lat.) göra hemtam, tämja;
domestiʹk tjänare; grovt bomullstyg;
domestikatioʹn tämjande; domiciʹl hemvist;
den ort där en växel skall betalas;
domicilianʹt den som domicilierar en växel;
domiciliaʹt den som skall inlösa en
domicilierad växel; domicilieʹra förse (en växel)
med uppgift om annan betalningsort.
domʹina [då-] (lat.) husfru; föreståndarinna
för ett kloster el. ett jungfrustift.
dominanʹs (fr. lat.) det förhållandet att en
ärftlig egenskap gör sig gällande, även om
den endast är representerad av en enda gen;
dominanʹt ledande faktor; mus. den femte
tonen i en tonart.
domʹine [då-] (lat.) herre!; d. confraʹter herr
kollega!
domineʹra (fr. lat.) härska, behärska, ha utsikt
över.
dominʹica (diʹes) (lat.) Herrens dag, söndag.
dominikaʹner ”svartbröder”,
”predikarbröder”, munkorden uppkallad efter stiftaren
Dominicus.
dominʹion [daminnjan] (eng.) eng. koloni
med självstyrelse.
dominʹium (lat.) herravälde, äganderätt.
f
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
