Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - échange ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
échange
échanʹge [esjangsj] (fra.) byte, växling.
échantillon” [esjangtijång] (fra.) varuprov,
mönster; e. sans valeuʹr [sang valör] prov
utan värde.
échappadʹe [esjappadd] (fra.) felstick med
gravstickeln el. radernålen vid grafiskt
arbete; échappemenʹt [esjappmang]
spärrhake i ur som reglerar pendeln el. oron;
echappeʹra undkomma, rymma.
écharʹpe [esjarp] (fra.) skarp, fältbindel, tunn
schal.
echauffeʹra [esjå-] (fr. fra.) upphetta;
echauffeʹrad varm.
échéanʹce [esjeangs] (fra.) förfall; förfallotid
(om växlar).
échellʹe [esjäll] (fra.) stege; tonskala;
hamnstad i Främre Orienten.
echelong” [esjelång] (fr. fra.) beteckning på
vissa trupp- o. trängförband i trappstegsvis
uppställning; echelonneʹra uppställa
trappstegsvis.
échevin” [esjväng] (fra.) (förr) rådman i
Belgien samt Nord- o. Östfrankrike.
echinococcʹus [-k-] (fr. gr.) blåsmask, som
lever i hundens tarm.
echo se eko.
ecklesiarʹk (fr. gr.) kyrkoföreståndare inom
den gr. kyrkan; ecklesiastiʹk som har
avseende på kyrkoförvaltningen el.
skolväsendet; ecklesiastikdepartementet sv.
statsdepartement, som handlägger kyrko- o.
skolfrågor.
éclaʹt [ekla] (fra.) knall; uppseende; glans; jfr
eklatt.
écolʹe [ekåll] (fra.) skola; é. des beaux-aʹrts
[de båz-ar] konstakademi; é. des charʹtes
[de sjart] arkivhögskolan i Paris; é.
normalʹe [nårmall] el. é. normale supérieuʹre
[syperiör] berömt lärarseminarium i Paris.
econʹomiser [ikånnamaiza, sv. utt.
ekånåmaj ser] (eng.) förvärmare för matarvattnet
till å ångpannor.
écossaiʹse [ekåssäs] (fra.) skotsk dans; en livlig
kontradans i 2/4 takt.
écoutʹe [ekott] (fra.) lyssnargång i mingalleri.
écrasez Finfäme [ekrase” längfaʹm] (fra.)
krossa den skändliga, dvs. kyrkan (Voltaire).
écruʹ [ekry] (fra.) oblekt, rå; écrusilke råsilke.
écu [eky] (fra.) sköld; gammalt fra. mynt
(urspr.) = 3 livres; écusson” [ekysång]
vapensköld, sköldemärke.
ed. förk. för editio, edidit.
edaʹfisk (fr. gr.) som har avseende på
jordmåinen.
eʹdamerost vanl. rödfärgad, klotrund ost
(urspr. från Edam i Holland).
edaʹtur (lat.) må utgivas.
edd. förk. för ediderunt.
eʹdelweiss [-vajs] (ty.) alpväxten Leontopodʹium
alpiʹnum.
effeminerad
Eʹden (hebr.) lustgården, paradiset i Bibeln;
lycklig plats i allm.
edeʹra (fr. lat.) utgiva (särsk. annan författares)
skrift i tryck; edideʹrunt (lat.) de har
utgivit; eʹdidit han har utgivit.
edikʹt (fr. lat.) allmänt påbud, förordning;
ediktaʹl som har avseende på ett edikt.
ediʹl (fr. lat.) (i det gamla Rom) ämbetsman,
som övervakade polisväsendet.
edinoʹl vätska som användes vid
fotoframkallning.
edʹisonfattning elektr. skruvfattning med
standardiserad gänga för glödlampor (efter
den am. uppfinnaren Edison).
editioʹn (fr. %)t) (vetenskapligt kritisk)
bokupplaga; editʹio [-tsio] priʹnceps den första
upplagan; den förnämsta upplagan; eʹditor
utgivare.
edsöre (fornsv. ”edsvärjning”) konungens o.
stormännens gemensamma ed att följa
fridslagarna.
educeʹra (fr. lat.) uppfostra; edukatioʹn
uppfostran, bildning, levnadsvett.
edukʹt (fr lat.) kem. utvunnen beståndsdel ur
ett sammansatt ämne.
e-dur (även e dur) durtonart med e till
grundton.
e. e. förk. för lat. erroribus exceptis el. eng.
errors excepted.
efa fornhebr. rymdmåitt för torra varor =
ca 36 I.
efarmoni” (fr. gr.) bot. en växts förmåga att
anpassa sig efter yttre livsbetingelser.
efeʹb (fr. gr.) (i det forna Aten) manbar
yngling; yngling i värnpliktsåldern (18—20
år
efedriʹn alkaloid med adrenalinartad verkan.
efemeriʹder (fr. gr.) dagböcker; astr.
årsböcker, där planeternas ställning antecknas
dag för dag; efemäʹr som varar en dag;
kortvarig.
efenʹdi (turk.) herre (titel för bildade män,
särskilt civila ämbetsmän).
efeʹsia grammʹata (gr.) el. efeʹsiska
bokstäver trollformler av meningslösa ord
(urspr. använda i templet i Efesos).
effaceʹra (fr. fra.) fördunkla; vrida bålen så att
axlarna blir parallella med anfallsriktningen
(i fäktning).
effata” (arameiska) öppna dig!
effekʹt (fr. lat.) verkan, intryck, följd;
arbetsförmåga, arbete per tidsenhet; effekter gods,
tillhörigheter; värdepapper; effektfaktor
vid elektr. växelström förhållandet mellan
effekten (mätt i watt) o. produkten av ström
o. spänning (i amp. o. volt); effektiʹv
verksam, verklig; effektiviteʹt verkan;
effektueʹra verkställa, utföra.
effemineʹrad (fr. fra.) förkvinnligad,
förvekligad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
