- Project Runeberg -  Främmande ord i svenskan /
94

(1978) [MARC] Author: Erik Noreen, Gustav Warberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - effendi ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

effendi

effendi se efendi.

effervescenʹs [-sens el. -sjens] (fr. lat.) kem.
häftig gasutveckling ur en vätska;
effervescenʹtia [-tsia] fräspulver (utvecklar
kolsyra i vatten).

effigʹies (lat.) bild; bildsidan av ett mynt; jfr
in effigie.

effileʹra (fr. fra.) fjäderklippa (håret).

effleuraʹge [-lörasj] (fra.) strykning, ett slags
lätt massage; efFleureʹra stryka, ge
effleurage.

efflorescenʹs [-sens el. -sjens] (fr. lat.
”blomstring”) med. hudutslag; kem. anskjutning i
kristallform; efFloresceʹra blomstra; med.
slå ut på huden; kem. anskjuta kristaller.

efflueʹra (fr. lat.) strömma ut; effluvʹium,
effluxioʹn [-ksjon] utströmning, utflöde.

effundeʹra (fr. lat.) utgjuta; utströmma;
effusioʹn utgjutnirg; gasers utströmning
genom små öppningar; effusiʹv geol. bildad
genom utströmning av glödande bergarter
vid vulkanutbrott.

efidroʹsis (gr.) svettning.

efoʹr [-år] el. efʹorus (fr. gr.
”uppsyningsman”) ämbetsman i det gamla Sparta (de 5
eforerna utövade högsta makten); biskop
som uppsyningsman över läroverken inom
sitt stift; eforaʹl som hänför sig till en eforus;
eforaʹt en eforus” ämbete o. värdighet.

e. g. förk. för exempli gratia.

egaʹl (fr. fra.) jämlik, enahanda, likgiltig;
egaliseʹra göra likformig, jämna; egaliteʹt
jämlikhet; jfr liberté, égalité, fraternité.

égaʹrd [egar] (fra.) anseende; aktning, hänsyn.

égaremenʹt [egarmang] (fra.) förvirring;
vansinne.

egeʹisk som avser Egeiska havet, dess
kustländer o. öar.

egiʹd (fr. gr.) Zevsʹ o. Atenas sköld; skydd,
skyddsvärn.

eglandeʹra (fr. lat.) bortskära en körtel.

égliʹse [eglis] (fra.) kyrka.

eglomisé [-åmiseʹ] (fra.) målning på baksidan
av glas.

egʹo (lat.) jag; egocentriciteʹt (sjuklig)
självupptagenhet; egocenʹtriker en egocentrisk
person; egocenʹtrisk självupptagen, som
gör sig själv till alltings medelpunkt; egoisʹm
själviskhet, egennytta; mots. altruism;
egoisʹt självisk person; egoisʹtisk självisk,
egennyttig; egotisʹm självförgudning.

egreneʹra (fr. fra.) avskilja ullen från
bomullsfröna.

égyptiennʹe [esjippsiänn, sv. utt. ejyptsienn]
(fra. ”egyptisk”) en fet antikvastil.

egypʹtier [-jyptsi-] el. egypʹter person i el.
från Egypten; egyptoloʹg [-åg] person, som
sysslar med egyptologi; egyptologiʹ (fr. gr.)
vetenskapen om det forna Egyptens språk o.
kultur.


eklampsi

eh bien” [e bjäng| (fra.) nå väl! hur så?

Eʹhrenrettung [-ong] (ty.) äreräddning,
upprättelse.

eidetiʹk (fr. gr.) läran om eidetiska bilder;
eideʹtiker person som har eidetiska bilder;
eideʹtiska bilder efterbilder som är starkare
än vanliga minnesbilder, ibland lika påtagliga
som omedelbara varseblivningar.

eidograʹf (fr. gr.) kopieringsmaskin.

eikonogeʹn (fr. gr. ”bildskapare”) ämne, som
används vid fotoframkallning.

eiʹle mit Weiʹle! [aj- vaj-] (ty.) skynda lagom!
tag det lugnt!

Eiʹnföhlung [ajnfylorg] (ty.) inlevelse.

eiʹnherjar (isl.) (i den nord. myt.) hjältar, som
fallit i strid o. upptagits i Valhall.

einsteiʹnium [ajnsjtajn-| grundämne
framställt 1958.

eireʹne (gr.) fred; fredsgudinnan.

eiromeʹter (fr. gr.) ullmätare.

eiʹsenfresser [aj-] (ty.) ”järnätare”,
storskrävlare; eisengarn (fr. ty.) ett tagelliknande
bomullsgarn; Eisen und Blut [ont blot]
järn o. blod (de medel, med vilka Bismarck
ansåg sig kunna ordna Tysklands
författning); eiʹsernes Kreuz [kråjts] järnkorset
(mil. tapperhetsmedalj).

eiss [äjs] mus. den med en halv ton höjda
tonen e.

eisteʹddfod walesisk nationalfest med tävlan i
sång, musik o. vitterhet.

ej. förk. för ejusdem.

ejʹa (fr. lat.) å, ack e. vore vi där.

ejakulatioʹn (fr. lat.) framstötande (av ljud,
ord osv.); utsprutning; sädesuttömning;
ejakuleʹra utspruta; tömma säden.

ejekʹtor (fr. lat.) ångstrålpump; ejicieʹra
utkasta, undantränga.

ejusʹdem (lat.) samma dag, månad, år som
ovan; (även) av samme författare.

ekarté (fr. fra.) kortspel för två personer med
32 kort; ekarteʹra avlägsna, frånskilja; kasta
kort för att köpa andra.

ekboʹlika (fr. gr.) abortiva medel.

ekchondroʹm [-åm] (fr. gr.) brosksvulst.

ekchymoʹs [-ås] (fr. gr.) blodutådring,
blodutgjutning i el. under huden.

ekfyʹma (fr. gr.) utväxt, puckel.

ekipaʹge [-asj] (fra.) vagn o. häst(ar); ryttare
med häst; (förr även) skeppsbesättning,
skeppsutrustning m.m.; ekipeʹra utrusta;
(förr även) bemanna ett fartyg; ekipeʹring,
beklädnad (för en resa); (förr även) utrustning
(av ett fartyg).

ekivoʹk [-åk] (fr. fra.) tvetydig, slipprig,
oanständig.

ekkoproʹsis (gr.) med. avföring.

eklampsi” (fr. gr.) krampanfall hos kvinnor
vid förlossning; (även) en krampsjukdom hos
barn; förlossningssjukdom hos vissa husdjur.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:55:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framord78/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free