Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - estivation ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
estivation
estivatioʹn (fr. lat.) bot. blombladens inbördes
läge (särsk. i blomknoppen).
est modʹus in reʹbus (lat.) det skall vara måtta
i allt (Horatius).
estoc” [äståkk] (fra.) lång, smal stickvärja;
estocadʹe [-kadd] (dödande) värjstöt (vid
tjurfäktningar).
esʹto miʹhi (lat. ”var mig”) fastlagssöndagen,
vars lat. mässa börjar med dessa ord.
estomʹpe [ästångp] (fra.) el. stomp
(läskpappers)rulle, som används för att dämpa
linjerna på kol- o. pastellteckningar.
estraʹd (fr. fra.) upphöjd plattform, tribun.
estragon” [-gång] (fra.), försv. dragon bot.
kryddväxt, som används vid
ättiktillverkning.
esʹtrar den organiska kemins salter.
estropeʹra (fr. fra.) göra till krympling,
stympa, lemlästa.
estuaʹrium (lat.) trattformig flodmynning.
et (lat.) och; också.
etableʹra (fr. fra.) fastställa; upprätta, grunda;
etablera sig slå sig ned, öppna egen rörelse;
etablissemang” inrättning; affär,
fabriksanläggning.
etaʹge [-asj] (fra.) våning; geol. underavdelning
av formation, ”led”; etagäʹr [-sjär] (fr. fra.)
prydnadshylla, atenienn.
etalong” (fr. fra.) normalmåitt, likare.
etamiʹn (fr. fra.) tunn vävnad, siktduk.
étang” (fra.) fiskdamm; strandsjö (i s.o.v.
Frankrike).
etapp” (fr. fra.) handelsplats; delsträcka;
delarbete; mil. område (bakom en stridande
här), som är ämnat som stapelplats o.
rastställe för denna; etappväsen mil.
organisation, som sörjer för en härs proviantering,
transport o. annan förbindelse med hemorten.
étaʹt [eta] (fra.) stat, stånd; avtryck av en
grafisk plåt; Pétaʹt cʹest moi” [leta sä moa]
staten, det är jag (Ludvig XIV); é. civil
civilstånd, borgerlig ställning; états
générauʹx [sjenerå] generalstaterna, de gamla
fra. riksstånden; etaʹtsråd statsråd; (förr) da.
hederstitel i 3 :e rangklassen.
etc. förk. för et cetʹera (lat.) och så vidare.
et consorʹtes (lat.) och andra likadana.
et cum spiʹritu tuʹo (lat.) o. med din ande!
(församlingens svar på prästens Dominus
vobiscum).
étenduʹe [etangdy] (fra.) utsträckning; mus.
röstomfång.
eʹter (fr. gr.) hypotetiskt ämne, som fyller
världsrymden; kem. etyleter, en färglös,
flyktig vätska, som används som
bedövningsmedel; eterisatioʹn med. framkallande av
känslolöshet med eter; eterisering av
växter; eteriseʹra bedöva med eter; påskynda
drivningen av växter genom eterbehandling;
eteʹrisk luftig; kem. flyktig.
etui
eternellʹ (fr. fra.) evighetsblomma, immortell;
eterniseʹra föreviga; eternisʹm läran att
den sanna verkligheten är evig; eterniʹt
asbeststen (ett byggnadsmaterial).
eteʹsier (fr. gr. ”årstidsvindar”) nordanvindar,
som blåser om sommaren på Medelhavet.
et hoc meminissʹe juvaʹbit (lat.) även detta
skall (en gång) bli angenämt att minnas
(Vergilius).
etiʹk (fr. gr.) sedelära, vetenskapen om
reglerna för det goda o. det onda; eʹtiker en
som studerar etik; en som grundar sin
livsåskådning o. livsföring på etik.
etikett” (fr. fra.) sedel med påskrift;
fabriksmärke; inbegreppet av umgängesformer (vid
ett hov); etiketteʹra förse med etikett.
etikoteologiʹ(fr. gr.) religionslära på grundval
av etiken.
et in Arcaʹdia egʹo (lat.) ”även jag har varit
i Arkadien”, även jag har en gång varit
lycklig.
etioleʹrad (fr. fra.) bot. (om blomma) blekt
på grund av bristande solljus; etioliʹn det
gula färgämnet hos etiolerade växter.
etiologi” (fr. gr.) läran om sjukdomsorsakerna.
eʹtisk (fr. gr.) som har avseende på etiken,
sedlig.
etnarʹk (fr. gr. ”folkbehärskare”) ståthållare;
etnarki” en etnarks maktområde o.
värdighet; eʹtnisk utmärkande för ett folk el. en
ras; etnograʹf person, som studerar
etnografi” vetenskapen om (natur)folkens andliga
o. materiella kultur; etnoloʹg [-åg] person,
som studerar etnologiʹ jämförande o.
sammanfattande etnografi.
etografiʹ = etologi.
étoilʹe [etoall] (fra.) stjärna; é. rouʹge [rosj]
”röda stjärnan”, en internationell
sammanslutning för frivillig djurvård i krig (kallas
numera i Sverige Blå stjärnan).
etokratiʹ (fr. gr.) styrelseform, där moralen
är den härskande principen; etologi”
karaktärsbeskrivning; vetenskapen om ett folks
seder o. bruk; eʹtos (sedlig) karaktär;
moralisk uppfattning.
étouffé [etoffeʹ] (fra.) mus. dämpat,
undertryckt; etouffeʹra kväva, dämpa.
etre supreéme [ätr sypräʹm] (fra.) högsta
väsendet, Gud.
etrioskoʹp [-åp] (fr. gr.) apparat för mätning
av jordens värmestrålning.
etrusʹk(er) individ av ett fornitalienskt folk;
etruskoloʹg [-åg] person, som studerar
etruskologi; etruskologi” vetenskapen om
etruskernas.språk o. kultur.
et tu Bruʹte, mi fiʹli (lat.)även du Brutus, min
son ! (yttrande tillskrivet Caesar, när han fick
se Brutus bland sina mördare).
étude se etyd.
etui” (fr. fra.) fodral, bestick.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
