Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - exterritorialrätt ... - F
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
exterritorialrätt
teʹt förhållandet att vara exterritorial;
exterritorialrätt rätt för främmande lands
sändebud o. vissa andra att icke vara
underställda det lands lagar, där de uppehåller sig;
exterritorialvatten vatten över vilket inte
något land har polit. el. jur. överhöghet.
ex testamenʹto (lat.) genom testamente; mots.
ab intestato.
extorkveʹra (fr. lat.) utpressa, tilltvinga sig;
extorsioʹn utpressning; utsugning.
exʹtra (lat.) utom, utöver det vanliga; e.
culʹpam utan skuld.
extrade ’ra (fr. lat.) utlämna (särsk. förbrytare);
extraditioʹn utlämnande av förbrytare.
extradoʹs [-då] (fra.) den yttre sidan av en
valvbåge; mots. intrados.
exʹtra eccleʹsiam nullʹa salʹus (lat.) utom
kyrkan ingen salighet.
extraheʹra (fr. lat.) utdraga; utkoka.
extrajudiciellʹ (fr.lat.) som avviker från vanlig
rättsordning.
exʹtra kontanʹt betalt ögonblickligen wvid
varans avlämnande.
extrakʹt (fr. lat.) utdrag; slutprodukt av ett
med lösningsmedel behandlat ämne, som
sedan avdunstats; extraktioʹn utdragning;
härkomst; extraktiʹv som kan utdragas ur
annat ämne (vid lösning); extrakʹtor
patronutdragare på bakladdningsmekanism;
centrifug för direkt utvinning av smör ur mjölk.
extramundaʹn (fr. lat.) (befintlig) utanför
världen, ovärldslig.
exʹtra muʹros (lat.) utanför (stadens) murar.
extraʹn (fr.lat.) ffträmmande, utländsk; jfr extern.
exʹtra ordinaʹrie (fr. lat.) utom den vanliga
ordningen, icke uppförd på ordinarie stat;
exʹtra orʹdinem (lat.) utom ordningen;
extraordinäʹr (fr. fra.) ovanlig, utomordentlig.
F förk. för Fahrenheit, fellow; rom. taltecken =
40; kem. tecknet för fluor.
f förk. för fac, faster, fecit.
f mus. fjärde tonen i den diatoniska skalan.
f. förk. för femininum, forte, futurum.
fa i romanska länder namn på noten f.
faʹba (lat.) böna; bondbönesläktet.
faʹbel (fr. lat. ”berättelse”) innehållet,
handlingen i en roman, ett skådespel osv.; kort,
moralisk berättelse, där djur uppträder
talande o. handlande; lögnhistoria;
fabelepopé komisk hjältedikt, där djur uppträder
i människoroller.
fabʹer (pl. fabʹri) (lat.) hantverkare; fornrom.
ingenjörssoldat.
fabula palliata
extrastaminaʹl (fr. lat.) bot. belägen utanför
ståndarna; mots. intrastaminal.
extrauteriʹnt havandeskap (fr. lat.)
havandeskap utanför livmodern.
extravaganʹs [-angs, äv. -ans] (fr. fra.)
överdrift, slöseri; dårskap; utsvävande
levnadssätt; extravaganʹt överdriven, flott;
dåraktig; utsvävande; extravageʹra gå till
överdnrift; leva utsvävande.
extravasaʹt (fr. lat.) samling av blod el.
blodvätska, som trängt ut genom
blodkärlen; extravaseʹra tränga ut genom
blodkärlen.
extreʹm (fr. lat.) överdriven, ytterlig;
ytterlighet; extreʹma unʹctio [-tsio] (lat.) sista
smörjelsen; (les) extrémes se touchʹent
[-träʹm sa tossj] (fra.) ytterligheterna berör
varandra; extremisʹt anhängare av
ytterliggående parti; extremiteʹt lem.
extroverʹt (fr. lat.) psyk. utåtvänd.
extuberatioʹn (fr. lat.) svulst; puckel;
extubereʹra svullna.
exuberanʹs (fr. lat.) överflöd; svulst;
exuberanʹt överflödande; frodig; svulstig;
exubereʹra växa frodigt.
exulanʹt (fr. lat.) landsflykting; exuleʹra
landsförvisa; leva i landsflykt.
exulceratioʹn (fr. lat.) varig bulnad;
exulcereʹra bulna.
exultatioʹn (fr. lat.) jubel, fröjd; exulteʹra
jubla, glädjas.
exundatioʹn (fr. lat.) översvämning.
ex unʹgue leoʹnem [-gve leå-] (lat.) på klon
(känner man) lejonet, av frukten trädet.
ex uʹsu (lat.) efter skick o. bruk.
ex voʹto (lat.) enligt löfte.
Eyʹstrasalt [äj-, äv. öj-] (isl.) fornnord. namnet
på Östersjön.
faʹbla (fr. lat.) vard. fantisera.
fabʹle convenuʹe [fabl kångvany] (fra.)
uppdiktad historia, som man kommit överens
om vara sann; fabliau” [-liå] medeltida fra.
skämtdikt.
fabriceʹra (fr. lat.) fabriksmässigt framställa;
själlöst åstadkomma; fabriʹk större verkstad
för masstillverkning av varor; fabrikanʹt
fabriksägare; fabrikaʹt vara, tillverkad i en
fabrik; fabriksmärke; fabrikatioʹn
tillverkning av varor i större skala; fabriköʹr
fabriksägare, fabriksföreståndare.
faʹbula (lat.) saga, fabel; f. docʹet fabeln lär,
styckets moral är ...;f. palliaʹta ”skådespel
i kappa”, lat. komedi, översatt från el.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
