Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - filharmonisk orkester ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
filharmonisk orkester
musikälskande; f. orkester orkester, som
odlar den högre kör- o. orkestermusiken.
filhelleʹn (fr. gr.) grekvän (särsk. under den
gr. frihetskampen 1821—30).
fiʹlia (lat.) dotter; filiaʹ] sonlig el. dotterlig;
underavdelning (av större aftärsföretag),
avdelningskontor.
filiforʹm(is) (fr. lat.) bot. trådaktig,
trådfor
d
mad.
filigraʹn (ytt. fr. lat.) guldsmedsarbete av fina,
snodda guld- o. silvertrådar; vattenstämpel;
filigranglas glas som är liksom genomvävt
med fina vita el. ofärgade trådar;
filigranpapper papper med intryckt nätliknande
mönster.
filippʹer invånare i (forntida) Filippi;
Filipperbrevet ett av aposteln Paulusʹ brev (i
Bibeln).
filippiʹk bitande polit. tal. el. skrift (efter
Demosthenesʹ tal mot Filip av Macedonien).
filip(p)iʹn (fr. fra.) ett vad, som går ut på att
två personer (som delat en krakmandel med
två kärnor) på en avtalad dag skall hälsa
varandra med ordet f., varvid den som först
kommer ihåg avtalet har vunnit.
filistéer (fr. hebr. ”de kringströvande”)
semitiskt grannfolk o. fiender till israeliterna;
filisʹter (fr. ty.) icke-student, bracka;
filiströʹs filisterartad, brackig.
fiʹlius (lat.) son; f. naturaʹlis oäkta son; f.
Sanʹcti Peʹtri ”Sankt Peters son”,
hederstitel för kat. furstar.
fille de Franʹce [fij da frangs] (fra.) Frankrikes
dotter, (förr) prinsessa av det fra. kungahuset;
jfr enfants de France; fille dʹhonneuʹr
[dånnör] hovfröken; fille de joiʹe [sjoa]
glädjeflicka.
fillʹér ung. mynt = 1/100 pengö.
film (eng.) hinna; tunn celluloidremsa
överdragen med ljuskänslig lösning, används
som fotografiplåt; levande bilder, upptagna
på en fotografisk film; filma upptaga en
film; inspela en film; filmatiseʹra bearbeta
för filmen; filmaʹtisk o. filmisk säregen för
filmen.
filochʹoros [-åkkårås] (gr.) danssällskap.
filogyʹn (fr. gr.) kvinnovän; filogyni” kärlek
till el. sympati för kvinnor.
filokali” (fr. gr.) kärlek till det sköna.
filokrati” (fr. gr.) härsklystnad.
filoloʹg [-åg] (fr. gr.) person, som sysslar med
filologi; filologi” språkvetenskapen ur
litterär o. kulturell synpunkt; jfr lingvistik.
filomaki” (fr. gr.) stridslystnad.
filomati” (fr. gr.) vetgirighet.
filomimesi” (fr. gr.) efterapningslusta.
filomusi” (fr. gr. ”kärlek till muserna”) kärlek
till de sköna konsterna.
filopedi” (fr. gr.) kärlek till barn o.
barnuppfostran.
fines herbes
filopinaʹkion (gr.) minnesbok, poesialbum.
filosemiʹt (fr. gr.) judevän; mots. antisemit.
filosoʹf [-åf] (fr. gr. ”vishetsvän”) tänkare;
grubblare; person, som studerar filosofi;
filosofeʹm filosofisk sats; filosofiskt
hugskott; filosofeʹra grubbla; tänka i filosofiska
ämnen; filosofiʹ vishetslära;
världsåskådning; vetenskap, som söker en
världsförklaring o. livsåskådning; filosofie doktor titel
för den som tagit högsta lärdomsgraden
inom filosofiska fakulteten vid ett universitet
(förk. fil. dr); filosofie kandidat titel för den
som tagit den lägsta lärdomsgraden vid ett
universitet (förk. fil. kand.); filosofie
magister titel för den som avlagt filosofisk
ämbetsexamen (berättigar till adjunktur vid allmänt
läroverk; förk. fil. mag.); filosoʹfisk som hör
till filosofin; djupsinnig; levnadsvis;
filosofism skenbar vishet.
filou” [-lo] se filur.
filoxeni” (fr. gr.) gästfrihet, gästvänskap.
fils [fiss] (fra.) son, ”den yngre”; mots. pérc.
filʹter el. filtrum (lat.) silredskap av duk,
papper e. d.; filtraʹt den vätska som
filtrerats; den fasta återstoden; filtratioʹn el.
filtreʹring en vätskas renande genom
passering av ett poröst ämne; filtreʹrpapper
olimmat papper, som används vid filtrering.
filtromaniʹ (fr. gr.) älskogsraseri framkallat av
ett filtron; filʹtron trolldryck, kärleksdryck.
filuʹr (fr. fra.) skälm, spjuver; (förr även) listig
bedragare.
fimʹbulvinter (fr. isl.) den långa o. stränga
vinter som ansågs föregå ragnarök; oerhört
sträng vinter.
fiʹlmosis el. fimoʹs [-ås] (fr. gr.) förträngning
— av förhuden.
finaʹl (fr. lat.) som har avseende på slutet av
något; avsikts-; sluttävlan (i sport); mus.
sista satsen i en komposition med flera satser;
slutstycket i en opera- el. operettakt;
finalisʹm läran om att allt är ändamålsbestämt;
finalisʹt anhängare av finalismen; deltagare
i en sportfinal; finaliteʹt ändamålsbestämd
funktion el. verksamhet.
finanʹser [-ang-, äv. -ans-] (fr. fra.) (statens)
inkomster o. utgifter; förmögenhetstillstånd;
finansiellʹ som har avseende på finanserna;
finansieʹra insätta pengar i ett företag;
finansiäʹr finansman, kapitalist.
fin de siecʹle [fäng da siä.kil] (fra. ”sekelslut”)
den negativt överförfinade kulturen vid
slutet av 1800-talet.
fiʹne (it.) mus. slut.
fineʹring finbränning, rening av silver o.
andra metaller från små delar av främmande
ämnen.
fines herʹbes [finzärrb] (fra. ”fina örter”)
finhackade kryddväxter, som används vid
matlagning (vanl. = persilja).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
