Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - finess ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
finess
finess” (fr. fra.) finhet; sinnrikhet, slughet.
fingeʹra [-ngg-] (fr. lat) dikta, hitta på, låtsa;
_]fr fiktion.
fiʹnis (lat.) slut; f. coroʹnat opʹus ”ändan
kröner verket”, slutet gott, allting gott; f.
maloʹrum (nu är det) slut på olyckorna;
f. Poloʹniae ”slut med Polenʹ, allt är
förlorat; f. sanctiʹficat meʹdia ändamålet
helgar medlen (valspråk tillskrivet jesuiterna).
finʹish (eng.) slut, sluttävlan (i sport);
avrundning, fullandmng
finissʹimo (it.) mycket fint.
finiʹt (fr. lat. ”begränsad”, ”bestämd”) ett
modus, som endast används som predikat i
satser.
finʹkel (ty.) dåligt brännvin; brännvin, som
ej renats från finkelolja; finkelolja en
biprodukt vid alkoholframställning.
finlandisʹm språkegendomlighet i
finlandssvenskan.
fiʹrno (sp.) l_)ust torrt sher
finʹt (fr. it. forstallnmg”) låtsad stöt (i
fäktning el. boxning); knep, list.
fioʹl vardaglig benämning på violin.
Fioʹnia det lat. namnet på Fyn.
fioriʹno gammalt it. guldmynt; jfr florin.
fiorituʹr (fr. it.) mus. utsmyckning av sång;
figurerad musik.
fiʹre-proof [faja prof] (eng.) eldfast.
fiʹrkin [fokin] eng. ölmått = 40,9 1; eng.
smörvikt = 25,4 kg.
firʹma (it. ”underskrift”) handelshus el. dess
namn.
firmamenʹt (fr. lat.) himlavalv, himlafäste.
firmaʹn se ferman.
firn (ty. ”fjolårssnö”) den eviga snön ovan
snögränsen.
fiʹrst claʹss [föst klas] (eng.) förstklassig; first
day” covʹer [dej kavva] frimärke som
stämplats första dagen det utsläppts i
marknaden; first Loʹrd of the Adʹmiralty [låd
åvv thi äddmoaroalti] ”förste amiralitetslord”,
brittiske sjöministern; first raʹte [rejt]
förstklassig; first Sea Lord [si låd] ”förste
sjölord”, brittiske marinstabschefen.
fiʹrth [fath] (eng.) djup, trattformig havsvik (i
Skottland); flodmynning.
fischy” (fr. fra.) (vanl. trekantlg) damhalsduk av
tunt material.
fisʹcus (lat. ”korg”) den rom. kejsarens privata
kassa; statskassan; fiskaʹl som har avseende
på statskassan; allmän åklagare; fiskaliseʹra
åklaga, beivra tjänstefel; fiskaʹlisk aktion
åtal mot ämbets- el. tjänsteman för fel i
tjänsten; fiskaʹliter på fiskalisk väg.
fiss mus. den med en halv ton höjda tonen f.
fissil (fr. lat.) klyvbar; fissiliteʹt klyvbarhet;
fissioʹn atomkärnans klyvning hos vissa
tyngre grundämnen; fissuʹr ränna, spricka;
sprickformigt sår i ben el. hud.
flankera
fisʹtel (fr. lat. ”rör”) rörformigt sår; fisʹtula
rör; fistel; mus. falsett; fistulöʹs fistelartad.
fit” (eng.) färdig; duglig, ”i god form”.
Fitz (eng av fra. jils) son; oäkta son.
fiʹve oʹclockʹ tea [fajv åklåkk ti] (eng.) ”te
klockan fem”, eftermiddagste.
fix (fr. lat.) fast, stadlg, f. idé tvångstanke; f-a
punkter termometerns frys- o. kokpunkter;
fixeʹra bestämma; göra hård el. stadig (om
flytande ämnen); fästa blicken på ett föremål;
fixeringsbild bild med dolda figurer (som
det gäller att söka upp); fixstjärna
himlakropp med skenbart oförändrat läge; fixtuʹr
skruvstycke, som används vid
metallbearbetning i verktygsmaskiner; fixʹum något
bestämt; bestämd inkomst.
F1 el. F kem. tecknet för fluor.
fl. förk. för florin.
Fla. förk. för staten Florida, USA.
flaconʹ (fra.) försv. flakong” liten flaska.
flagellanʹter (fr. lat.) gisslare, medeltida
religiösa fanatiker, som trodde sig vinna
syndaförlåtelse genom att gissla sig; flagellaʹter
långsträckta, encelliga organismer med
flimmerhår; flagellatioʹn piskning med gissel;
abnorm tillfredsställelse av könsdriften
genom piskning; flagelleʹra gissla, piska.
flageolett” [flasjålätt] (fr. fra.) mus. liten flöjt;
tegister i orgel; flageolett-toner
flöjttonsliknande ljud, som frambringas på ett
stråkinstrument genom lätt vidrörande av en
vibrerande sträng.
flagranʹs (fr. lat.) hetta, hetsig lidelse; flagranʹt
hetsig, brinnande; uppenbar, tydlig; jfr in
flagranti.
flaʹkes [flejks] (eng.) flingor; grovskuren tobak;
utvalsad majs.
flakong se flacon.
flambaʹge [flangbasj] (fra.) det att flambera;
flambeauʹ [-bå]. fackla; vaxljus; flambeʹra
sveda plockat fjäderfå genom att hastigt
föra det över en låga; sterilisera kirurgiska
instrument på detta sätt; flamboyanʹt
[-boajang] flammande; flamboyantstilen
den fr. sengotiken (överlastad konststil med
flamlika ornament vid den nya tidens
bör
an).
Bå]’men (lat.) offereldtändare; fornrom. präst,
som tjänade viss gudomlighet.
flamenʹco (sp. ”flamingo”) sp. zigenardans.
flamingʹo [-ng- el. -ngg-] fågel av släktet
Phoenicopʹterus.
flammʹula (lat. ”liten låga”) fornrom.
kavalleriets standar.
flanell” (fr. fra.) mjukt tyg av ylle el. bomull.
flaneʹra (fr. fra.) driva omkring på gatorna
utan mål; slå dank.
flank (fr. fra.) sida; mil. sidolinje (av tmgper eL
befastnmgsverk) flankeʹra betäcka
dan; bestryka från sidan; omgiva på båda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
