Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - fluss ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fluss med. == katarr; kem. tillsats för
underlättande av ett ämnes nedsmältning; flusspat
ett mineral av fluorkalcium, fluorit.
flötʹe [flytt] (fra.) flöjt; avlångt franskbröd.
fluviaʹl, fluviatiʹl (fr. lat.) som har avseende
på el. tillhör en flod; fluvioglaciaʹl geol.
bildad av isälv; fluviomariʹn bildad i bräckt
vatten.
flux de bouckhʹe [fly da bossj] (fra.
flöde”) ordflöde, talträngdhet.
fluxioʹn [fluksjon] (fr. fra. ”strömning”) med.
katarr; mat. differential.
flyaʹk (fr. gr.) burlesk antik komedi;
skådespelare i sådan.
flyʹer [flaja] (eng.) kapplöpningshäst, som är
snabb på korta distanser men föga uthållig;
mots. stayer.
flykteʹn (fr. gr. ”blåsa”) inflammatorisk
bildning på ögats horn- el. bindehinna.
flysch en i Alperna förekommande bergart
från krit- o. tertiärperioderna.
fläns (fr. eng.) ringformigt utsprång på
cylindrisk krop
flöjt (fr. it. Fra ) (nu vanl.) ett träblåsinstrument
med sex tonhål o. en till åtta klaffar samt
med anblåsning från sidan; (även) en
orgelstämma.
flörett, flörist se fleu-.
flört el. flirt [-örʹt el. -öʹrt] (fr. eng.) kurtis,
förälskelse utan allvar; flörtig person; flörta
el. flirta driva kurtis; flörtig el. flirtig som
gärna flörtar.
flöts (fr. ty.) lager av praktiskt användbar
bergart, som förekommer i sedimentära
bildningar.
foajé (fr. fra.) eg. eldstad; sällskapsrum för
teaterpublik.
fob. förk. för free” on boaʹrd [fri ånn båd]
(eng.) levereras fritt ombord.
fobi” (fr. gr.) sjuklig fruktan el. avsky.
fock (fr. holl.) råseglet på fockmasten;
fockmasten främsta masten på ett flermastat
fartyg; snedsegel på staget (på mindre fartyg)
focus se fokus.
foetaʹl el. fetaʹl (fr. lat.; jfr foetus) som har
avseende på fostret.
foeʹtor (lat.) dålig lukt; f. ex oʹre dålig
andedräkt.
foeʹtus el. feʹtus (lat.) foster (mer än 3 månader
gammalt).
fog [-å-] (eng.) dimma.
fogliettʹa [fåljätta] (it. ”litet blad”) vinflaska,
gammalt vinmått =2/, 1; fogliettʹo mus.
”stickord”, i sång- o. instrumentalstämmor
angivande av huvudstämman med små noter
vid slutet av en längre paus.
fogsvans (fr. ty.) ospänd handsåg.
Foibos [fåj-] (gr. ”den strålande”) tillnamn
till Apollon.
foiʹe graʹs [foa gra] (fra.) gåslever.
”
mun
fondant
fokaʹl (fr. lat.) som har avseende på
brännpunkten; fokaldistans brännvidd, avståndet
mellan brännpunkten o. linsens medelpunkt
Fokkʹer [-å-] flygmaskin från holländaren F:s
fabriker.
foʹkus (fr. lat.) brännpunkt.
fol. förk. för folio el. folia.
folʹia (pl. av folium) blad.
folianʹt (fr. lat.) bok i folioformat; stor, t_]OCk
bok; foliaʹr- blad-; som har avseende på
blad foliatioʹn (fr. lat.) lövsprickning;
bladstallmng
foliʹe [fåli] (fra.) vansinne; dårskap; f.
dʹEspagnʹe [däspanj] en sp. solodans i 3/4 takt;
de grandeuʹr [da grangdör]
storhets
vansinne; Folies-Bergére [bärsjäʹr] varieté
i Paris.
foʹlie (fr. lat.) metallblad, tunt uthamrat
material; folieʹra belägga med folie; förse
sidorna i en bok med fortlöpande numimer.
foöoʹlio (av lat. folium) bok- o. pappersformat, ca
36 cm högt (ett pappersark, som är vikt en
gång); folio recʹto glat) på bladets
framsida; foʹlioräkning (förr) upp- o.
avskrivnmgsrakmng (nu) giro- el. checkräkning;
folʹio verʹso (lat.) på bladets baksida;
folʹ ium (lat., pl. folia) blad (även bot.); sida
i räkenskapsbok.
folklore [fåoʹklå, sv. uttal fålʹklår] (eng.)
folkminne(sforskning), (studiet av) folkskick,
folksägner, -visor o. d.; folklorisʹt person,
som studerar folklore; folkloristiʹk
vetenskapen om folklore.
folliculiʹtis inflammation i en hårsäck;
follicʹulus (lat. ”liten säck”) anat. säckformigt
hålrum i vävnaden, t.ex. f. piʹli hårsäck;
follikʹel = folliculus; follikuläʹr som har
avseende på en follikel.
fomenʹt (fr. lat.) varmt omslag; fomentatioʹn
behandling med varma omslag.
fon el. phon [fån] (fr. gr.) enhet för
ljudstyrka.
fonasʹk (fr. gr.) lärare i fonaski; fonaski”
sångo. talkonst i forntiden.
fonasteni” (fr. gr.) röstsvaghet på grund av
felaktigt bruk av talapparaten.
fonautograʹf (fr. gr.) självregistrerande
apparatur för upptagning av vibrationer från en
ljudande kropp; jfr kymograf.
foncé [fångseʹ] (fra.) mörk (om färger).
fonʹd [fångd, äv. fånd] (fr. fra.) grund,
bakgrund; grundkapital (även fig.).
fonʹda [-å-] (sp.) hotell.
fonʹdaco [få-] (it.) affärshus; varulager för
främmande köpmän i it. städer.
fondamenʹto [få-] (it.) grundval; mus.
grundbas, grundstämma.
fondanʹt [fångdang] (fra. ”smältande”) mjuk
sockermassa, som används till
konfektfyllning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
