- Project Runeberg -  Främmande ord i svenskan /
125

(1978) [MARC] Author: Erik Noreen, Gustav Warberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - fondera ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fondera

fondeʹra [fång-, äv. fån-] (fr. fra.) avsätta
medel till en fond.

fonds (fång] (fra.) grundkapital;
statsobligationer; värdepapper med fast ränta; f.
perdu” [pärdy] ”förlorat kapital”, livränta.

foneʹm (fr. gr.) ljudkvantum, språkljud el.
ljudgrupp utan hänsyn till betydelsen;
fonetiʹk vetenskapen om språkljuden i allm.;
foneʹtiker person, som sysslar med fonetik;
foneʹtisk skrift ljudskrift, skrift som så
troget som möjligt återger det talade språket;
fonetisk stavning ljudenlig stavning;
foniatri” [få-] rättande av talfel; foniaʹtriker
tallärare, läkare, som rättar talfel; jfr
logoped; foʹnisk [få-] som har avseende på
ljuden; f. förlamning förlamning av
stämbanden.

fonn” [-å-] (no.) snödriva; glaciär, jökel.

fonofobi” [fånåfå-] (fr. gr.) fruktan för att tala;
avsky för våldsamma ljud; fonograʹf
talmaskin, apparat som upptar tal o. musik
på en roterande cylinder överdragen med
vax o. senare återger det inspelade ljudet; jfr
diktafon o. grammofon; fonografi” ljudskrift;
fonogram” uppteckning av ljudet från en
fonograf; fonokampsi” läran om ljudets
återkastning; eko; fonoliʹt eruptiv bergart av
(vanl.) grågrön färg (klingar vid krossning;
därav namnet); fonologi” ljudlära; (även)
vetenskapen om språkljudens roll i språkens
funktionella system; fonometri” med.
mätning av kroppsdelars resonansförmåga;
fonoskoʹp [-åp] apparat, som åskådliggör
människoröstens tonhöjd; fonotypi” ett
ljudskriftssystem.

fonʹs [-å-] (lat.) källa; Fons el. Fonʹtus
källguden i den rom. myt.

fontaiʹne [fångtän] (fra.), fontaʹna (it.) =
fontän.

fontanell” [fånn-] (fr. it. ”liten brunn”) ett
med konst anbragt avledningssår; en
broskklädd öppning på ett fosters el. spädbarns
kranium.

fontang” (fr. fra.) damhårklädsel av band,
spetsar o. flor (på modet vid 1600-talets slut).

fontäʹn [fånn-, äv. fång-] (fr. fra.) vattenkonst,
springbrunn.

food for powʹder [fod få paoda](eng.)
kanonmat (Shakespeare).

foot [fott] (pl. feet) (eng.) fot =0,305 m = 1/3
yard.

foraʹmen [få-] (lat.) hål, öppning;
foramineʹra genomborra; foraminifeʹrer ”de
hålbärande”, encelliga djur med
genomborrade kalkskal (utgör en väsentlig
beståndsdel i skrivkritan).

forgaʹt [fårrsa] (fra.) galärslav; tukthusfånge;
force [fårrs], försv. fors kraft, makt,
eftertryck, stark sida; force des choʹses [dä sjås]
omständigheternas makt; force majeuʹre

foronomi

[masjöʹr] tvingande omständigheter, högre
makt, laga förfall (i följd av krig,
naturkatastrof o. d.).

foʹrceps (lat.) tång; förlossningstång.

forceʹra [fårr-] (fr. fra.) tvinga; påskynda;
storma; forceʹrad ansträngd, onaturlig.

Forʹeign offʹice [fårrin åffis] (eng.)
utrikesministeriet.

forenʹsisk [få-] (fr. lat.) hörande till forum;
som har avseende på rättsväsendet.

for evʹer [får evv2a] (eng. ”för evigt”) leve!

foʹrfeit [fåfit] (eng. ”pant”, ”böter”) (vid
hästkapplöpningar) anmälningsavgift, som
skall betalas även om den anmälda hästen
inte startar.

forʹis posʹiti (lat. ”de utanför dörren ställda”)
de av kyrkan utstötta.

forlaʹna [får-] (it.) livlig it. folkdans i 6/8 el.
6/4 takt.

forʹma (lat.) form, gestalt; formaʹl = formell.

forʹmaldehyʹd kem. myrsyrans aldehyd.

formaliʹn ett starkt antiseptiskt medel.

formaliseʹra (av forma) hålla strängt på
formen; formalisʹm strängt iakttagande av
den yttre formen; formalisʹt person, som
huvudsakligen fäster sig vid det yttre;
bokstavsträl; formalisʹtisk formsträng;
andefattig; formaʹliter formligen; uttryckligen;
formaliteʹt formsak, antaget bruk;
formaʹt form o. storlek (på papper, bok o.d.);
formatioʹn gestaltning; mif
uppställningssätt; trupp- el. trängförband; geol. det under
en bestämd period av jordens utveckling
avsatta jordlagret; forʹmel [fårr-] talesätt,
hävdvunnet uttryck; smat. en med
matematiska tecken uttryckt sats; kem. symbolisk
beteckning för ett ämnes sammansättning;
formell” som har avseende på formen, det
yttre; formeʹra bilda, giva tPorm; stifta
bekantskap; spetsa en penna; formeʹring
uppställning av truppavdelning; det läge fartyg
el. flygplan i förband sinsemellan intar.

formiaʹt kem. myrsyrans salter.

formidaʹbel (fr. fra.) fruktansvärd.

formifikatioʹn (fr. lat.) klåda i huden som om
myror kröp på den.

forʹminx [fårr-] (gr.) mus. citterliknande
forngr. stränginstrument.

formoʹs [fårrmås] (fr. lat.) skön; formositeʹt
skönhet.

forʹmula [fårr-] (lat.) föreskrift, formel,
formulär; f. juramenʹti edsformulär;
formuleʹra avfatta; formuläʹr antaget skrivsätt,
mönster; ifyllnadsblankett.

fornicaʹria (lat.) sköka; forʹnix valv; grotta;
bordell; anat. valvformad bildning.

foʹrnyrdislag ett fornnord. versmått (använt
i Eddan).

foronomi” [fårå-] (fr. gr.) vetenskapen om
lagarna för rörelsen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:55:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framord78/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free