Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - forst ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
forst
forʹst [-å-] (ty.) vetenskapligt skött skog; i
sammansättningar: skog-, skogs-.
forʹt [-å-] (fr. fra.) liten, självständig fästning;
befäst plats.
forʹte [-å-] (it.) mus. starkt; jfr fortissimo;
fortepiaʹno grundtypen för det moderna
ianot; föredragsbeteckning, som anger att
Örsta tonen skall anslås starkt, de senare
svagt.
forʹtel (fr. ty.) samling redan uppsatta typer
(boktryckarterm).
forʹtes fortuʹna adʹjuvat [fårr-] (lat.) lyckan
står de djärva bi (Terentius).
fortifieʹra [fårr-] (fr. fra.) befästa, förstärka;
fortifikatioʹn fästningsverk;
befästningskonst; fortifikationen sv. arméns
ingenjörkår; fortifikatoʹrisk som hör till
befästningskonsten, förstärkande.
forʹtis [fårr-] (lat.) stark, tapper; fon. bildad
med stark muskelspänning (t.ex. p, t, k);
mots. lenis.
fortissʹimo [fårr-] (it., jfr forte) mus. så starkt
som möjligt.
forʹtiter in re, suaʹviter in modʹo [fårr-,
sva-] (lat.) kraftigt i sak, men milt i sätt.
fortuʹna [fårr-] (lat.) lycka; lyckans gudinna;
f. caeʹca est lyckan är blind (Cicero);
fortuʹnae filius ”lyckans son”, lyckans
guldgosse (Horatius).
foʹrum (pl. fora) (lat.) torg i en fornrom. stad;
församling; domstol; f. ecclesiasʹticum
kyrklig domstol; f. privilegiaʹtum
särskild domstol (avdömer mål för visst stånd
el. viss klass, som har företrädesrätt till detta
forum).
foʹrward [fåoad] (eng. ”framåt”) främre
anfallsspelare i fotboll o. andra bollspel.
forʹza [fårrtsa] (it.) kraft, styrka; forzanʹdo,
forzaʹto mus. med ökad styrka på en viss
ton el. ett visst ackord.
fosfaʹt [fåss-] (fr. gr.) fosforsyrans salter;
fosfaturi” ökad avsöndring av fosforsura
salter med urinen; fosʹfor ”ljusbärare”, ett
självlysande metalloidiskt grundämne;
fosforescenʹs [-sänns el. -sjänns] ljusutveckling
från vissa ämnen under o. efter bestrålning
med ljus; jfr fluorescens; fosforesceʹra lysa
med = fosforescens; fosforism den
nyromantiska skolans i Sverige litterära
program (efter tidskriften Phosphoros);
fosforisʹt nyromantiker (i Sverige); fosforiʹt
en kalciumfosfatbergart; fosfornekroʹs [-ås]
kronisk fosforförgiftning med brand i
käkbenen; fosforoskoʹp [-åp] apparat för
studium av mycket svag fosforescens.
fosgeʹn [fåsjen] (fr. gr.) koloxidklorid, en
färglös giftgas.
fossʹa [fåssa] (lat. ”grav”, ”grop”) anat. håla,
hålighet; fossiʹl ”det uppgrävda”,
förstenade växt- o. djurlämningar el. avtryck
fotometri
av växter o. djur från förhistorisk tid;
fossiliografiʹ beskrivning el. avbildning av
fossil; fossiliologiʹ läran om fossilierna;
fossilisatioʹn förvandling till fossil;
fossiliseʹra förvandla till fossil, förstena.
fotisʹm (fr. gr.) synförnimmelse som utlöses
genom inverkan av ett annat sinne.
foʹto förk. för fotografi.
fotoalgrafi” (fr. gr.) reproduktionsmetod
varvid ett fotograti överföres på en
aluminiumplåt för mångfaldigande.
fotobakteʹrie (fr. gr.) självlysande bakterie.
fotobiologiʹ (fr. gr.) läran om ljusets inverkan
på livsfunktionerna.
foʹtocell el. foʹtoelektrisk cell apparat som
omformar ljus till elektricitet.
fotoelektriciteʹt elektricitet som framkallas
enom ljusbestrålning av vissa ämnen.
fotofoʹb [-åb] (fr. gr.) ljusskygg; fotofobi”
ljusskygghet, fruktan för starkt ljus (en
ögonsjukdom).
fotofoʹn [-ån] (fr. gr.) apparat för
ljudöverföring medelst ljusstrålar.
fotogalvanografi” (fr. gr.) framställning av
tryckplåtar med hjälp av fotografi o.
galvanoplastik.
fotogeʹn [-sjen] (fr. gr.) belysningsolja
vanLligen framställd av destillerad bergolja.
fotogeʹna bakteʹrier [-je-] (fr. gr.)lysbakterier.
fotogeʹnisk [-sje-] (fr. fra.) som blir bra på
fotografier el. film.
fotoglypti” (fr. gr.) ljustryck av fotografier
medelst ljuskänslig gelatinplåt.
fotograʹf (fr. gr.) person som sysslar med
fotografi; fotografi” ”ljusteckning”,
framställning av bilder i en camera obscura med hjälp
av dljusets kem. verkan; sålunda framställd
bild.
fotogram” [-amm] bild som är framställd
genom fotogrammetri; fotogrammetri”
fotografisk terrängmätningsmetod.
fotogravyʹr (fr. gr.-fra.) kopparljustryck.
fotoheliograʹf apparat för fotografering av
himlakropparna.
fotokemi” läran om ljusets kem. verkningar.
fotokemigrafi” framställning av fotografiska
klichéer medelst zinketsning.
fotokeramiʹk fotografiskt överförande av
bilder på keramik.
fotokromiʹ (fr. gr.) fotografering i naturliga
färger; fotokromoskoʹp [-åp] apparat för
återgivning av fotografier i naturliga färger.
fotolatri” (fr. gr.) ljusdyrkan.
fotolitografi” (fr. gr.) metod att överföra
fotografier på den litografiska stenen el.
zinkplåten.
fotomeʹter (fr. gr. ”ljusmätare”) apparat för
mätning av ljusstyrkan; fotometri”
sammanfattande benämning på flera
ljusmätningsmetoder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
