Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - frankera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
frankera
tidigare medeltiden behärskade Frankrike o.
stora delar av nuvarande egentliga Tyskland;
benämning på europeiska kristna i Orienten.
frankeʹra (fr. it.) förse postförsändelse med
frimärke; franʹko ”fri”, portofri, med
betald befordringsavgift; frankokuveʹrt [-vär]
kuvert med intryckt frimärke.
frankofiʹl (fr. lat.-gr.) franskvän; franskvänlig;
frankofoʹb [-åb] person som lider av
frankofobi; franko?obiʹ skräck för allt
franskt; frankomaʹn person som hyser
frankomani; frankomani” överdriven
beundran för allt franskt.
fransoʹser (fr. ty.) fransmän; ”franska sjukan”,
föråldrad benämning på syfilis.
fransysʹk (särsk. förr) = fransk; f. visit kort
besök.
fransäʹs [frang-] (fr. fra.) kontradans i 2/4 o.
6/8 takt.
frappanʹt [-angt el. -ant] (fra.) slående,
träffande, påfallande; frappeʹra verka slående,
överraska; avkyla mat o. dryck med is.
fras (fr. gr.) talesätt; ordvändning; (även) tomt
talesätt; mus. avdelning av en period;
fraseologiʹ samling av talesätt; läran om de
för ett språk egna talesätten; fraseoloʹgisk
[-å-] som har anknytning till fraseologin;
fraseʹring riktigt föredrag av de mus.
fraserna; riktigt betonande av fraserna i det
muntliga föredraget.
frat (fr. ty.) söndergnagt trä; ohyra.
fraʹte (it.), fraʹter (lat.) broder, klosterbroder,
munk; fraternell” (fr. fra.) broderlig;
fraterniseʹra umgås som bröder; fraternité
(fra.) broderskap, broderlighet; fraʹtres
minoʹres (lat.) ”de små bröderna” =
franciskaner; fraʹtres praedicatoʹres
”predikobröderna” = dominikancr.
fratriʹa (sv. pl. fratriʹer) (gr.) broderskap,
underavdelning av en fyle; fratriarʹk
föreståndare för en fratria.
fratriciʹda (lat.) broder- el. systermördare;
fratriciʹdium broder- el. systermord.
frauʹnhoferska linjerna [fraonhofor-] fys. de
mörka linjerna i solspektrum (efter tysken
Fraunhofer)).
fravashʹi (avestaspråk) människosjälen;
människans skyddsande.
fre., fres förk. för franc(s).
fredonneʹra (fr. fra.) drilla; gnola, nynna.
free church [fri tjatj] (eng.) frikyrka;
freeʹholder [frihåolda] fribonde, ägare av
skattefri gård; free laʹncer [lansa] ”fri lansiär”,
journalist el. skådespelare som ej är fast
anställd, utan skriver o. uppträder efter eget
skön; free on board [fånn båd] se fob.;
free trade [trejd] frihandel.
fregattʹ (fr. it.) tremastat örlogsfartyg.
Freiʹfrau [frajfrao], Freiherr (ty.) friherrinna,
friherre.
frivoliteter
frekvenʹs (fr. lat.) antal, mängd; tillopp; elektr.
växelströms antal hela perioder per sekund;
frekvenʹt ofta förekommande, ofta
upprepad; hastig (om puls); frekventatioʹn cfet
att frekventera; frekventatiʹv [el. freʹ- el.
frekkʹ-] upprepande(om verb); frekventeʹra
ofta besöka, talrikt bevista.
frenesi” (ytt. fr. gr.) raseri, ursinne; freneʹtisk
rasande, ursinnig; frenoloʹg [-åg] person
som sysslar med frenologi; frenologiʹ lära
enligt vilken man av kraniets yttre form kan
sluta sig till hjärnans egenskaper; frenopati”
fölllʹlålldrad beteckning för sinnessjukdom i
allm.
fråre [frär] (fra.) broder; munk; fråéres de la
charité [d3 la sjariteʹ] barmhärtiga bröder.
fresʹco (it.) frisk; mus. muntert, livligt;
freskomålning, fresk målning med
vattenfärg på ännu fuktig kalkgrund.
freudiaʹn [fråj-] anhängare av freudianismen;
freudianisʹm den österrikiske läkaren Freuds
lära om förträngda komplex, könsdriftens
betydelse för själslivet o. psykoanalysen.
fricandeau” [frikangdå] (fra.) späckad
kalvstek.
frigiʹd [-g-] (fr. lat.) kall; känslolös (särsk. i
sexuellt avseende); frigidaʹrium
avkylningsrum med kallvattenbassäng i det
fornrom. badet; kallt växthus; frigideʹra avkyla,
göra kall; frigiditeʹt kallsinnighet; sexuell
kyla (särsk. hos kvinnor).
frikadeller (fr. fra.) små köttbullar (serveras i
soppor).
frikassé (fr. fra.) maträtt av småskuret kött
(serveras i sötsur sås).
frikʹativor el. frikʹativa ljud (fr. lat.
”gnidljud”) konsonantljud som bildas genom
luftens hörbara friktion mot något talorgan
(t.ex. f, s, v); friktioʹn gnidning,
gnidningsmotstånd; slitning (t.ex. vid samarbete).
frilans se free lancer.
frimaiʹre [-är] (fra.) frostmånad, den 3:e
månaden i den fra. revolutionskalendern.
fris (fr. fra.) bjälklaget mellan arkitraven o.
kransgesimsen på ett gr. tempel; dekorerad
bård på byggnader; ett grovt, långhårigt
ylletyg.
friʹsel (fr. ty.) (förr) hudutslag med
vattenfyllda blåsor (vid vissa febersjukdomar).
friseʹra (fr. fra.) krusa, locka håret; ordna
håret; frisyʹr hårläggning, kamning; frisöʹr
person som yrkesmässigt sköter andras hår;
perukmakare; barberare.
frite [fritt] (fra.) flottyrkokt.
frittʹo misʹto (it. ”blandat stekt”) ett slags
pyttipanna; frityʹr (fr. fra.) flottyr, stekfett.
frivoʹl [-ål] (fr. lat.) lättsinnig; oanständig,
slipprig; frivoliseʹra göra frivol; behandla
frivolt; frivoliteʹt lättsinnighet; slipprighet;
frivoliteʹter ett slags fina spetsar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
