Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - furie ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
furie
fuʹrie (fr. lat. ”raseri”) rasande kvinna;
fuʹrier hämndgudinnorna i den rom.
mytologin; furioʹso [foriåså] (it.) mus. häftigt,
vilt.
furiʹr (fr. fra.) (urspr.) underofficer som
ombesörjde trupps inkvartering o.
naturaförplägning; (nu i sv. armén) underbefäl
närmast över korpral.
fuʹrlong [falång] eng. längdmått = 1/8 mile.
furneʹra (fr. fra.) anskaffa, leverera; furnissöʹr
person som anskaffar varor, leverantör.
furʹor (lat.) raseri; hänförelse; f. epilepʹticus
cpileptiskt raseriutbrott; f. poeʹticus
skaldeyra; f. teutonʹicus tysk stridslystnad,
bärsärkagång.
furoʹr [|-år] (fr. it.) stormande bifall.
furunʹkel (fr. lat.) med. finne.
fuʹsa (lat.) mus. åttondelsnot.
fusiforʹm (fr. lat.) spolformig.
fusioʹn (fr. lat.) sammansmältning;
sammanslutning (t.ex. av olika banker).
fustanellʹa veckrik kjol som ingår i den gr.
o. albanska manliga nationaldräkten.
fusʹti [foss-] (it. ”stjälkar”) främmande
inblandningar i varor; rabatt för sådan
förorening.
fusʹtie barn av en vit o. en mustic.
fut. förk. för futurum.
futharʹk benämning på runalfabetet efter dess
sex första bokstäver.
futiʹl (fr. lat.) ringa, obetydlig; futiliteʹt
lappri, obetydlighet.
futuraʹl (fr. lat.) som avser futurum el.
tillkommande tid; futurisʹm en ytterliggående
riktning av expressionismen; futurisʹt
anhängare av futurismen; futuʹrum (lat.)
gram. tempusform för tillkommande tid;
f. exacʹtum tempusform för fullbordad
handling i tillkommande tid.
fux (av ty. Fuchs ”räv”) häst med rödaktiga
täckhår o. man o. svans i samma färg el.
ljusare.
f. v. förk. för folio verso.
Föʹhrer (ty.) ledare (särsk. om Adolf Hitler).
fykologi” (fr. gr.) läran om algerna.
fylakteʹrion (gr. ”skyddsmedel”) läderkapsel
med bibelspråk upptecknade på
pergamentremsor (sådana fylakterier bärs ännu av
judarna vid morgongudstjänsten).
fylarʹk (fr. gr.) antörare för en fyle; fyle”
stam el. folkavdelning i det forna Grekland.
fylʹ gia el. fylgja (isl. ”följerska”) (kvinnlig)
skyddsande som tänktes följa människan
genom livet.
fylʹke (fornno.) liten stat styrd av en
fylkeskonung; (nu) no. civilt förvaltningsområde
(motsvarande sv. län).
fylliʹt (fr. gr.) lerglimmerskifter; fyllodi”
förgröning av endast en del av blomman;
fylloʹdier [-åd-] flata bladskaft som
tjänst
fytogeografi
gör som blad; fylloʹm [-åm] bladbildning;
fyllotaxi” bladställning.
fylogeneʹs (fr. gr.) släktenas utveckling (i
mots. till individens utveckling);
fylogeneʹtisk som har avseende på fylogenesen.
fysiʹk (fr. gr. ”naturlära”) vetenskapen om
naturkrafterna o. de olika energiformerna;
kroppsbeskaffenhet, konstitution;
fysikaʹlisk som har avseende på fysiken; fyʹsiker
person som sysslar med fysik; fysikomagi”
naturlig magi; fysikoteologi” naturlig
teologi (söker bevisa Guds existens på grundval
av den fysiska världens ändamålsenliga
uppbyggnad); fyʹsikum institution för fysik;
fyʹsikus (förr) titel för läkare; (även) =
fysiker.
fysiljeʹra (fr. fra.) avrätta en dödsdömd,
arkebusera; fysiljäʹr (urspr.) fra. fotsoldat
beväpnad med gevär; (nu) infanterist (i
några länders arméer).
fysiognosiʹ(fr. gr.) naturkunskap; fysiognosʹt
person som är kunnig i fysiognosi.
fysiogoniʹ (fr. gr.) naturens historia.
fysiograʹf (fr. gr.) person som sysslar med
fysiografi; fysiografiʹ naturbeskrivning.
fysiokraʹt (fr. gr.) anhängare av det
fysiokratiska systemet, en ekonomisk lära som
hävdar att jordens utnyttjande är källan till
nationens rikedomar o. grundvalen för
näringslivet o. kulturen; fysiokrati” cel.
fysiokratisʹm fysiokraternas lära.
fysioloʹg (fr. gr.) person som är kunnig i
fysiologi; fysiologiʹ läran om
livsfunktionerna; fysioloʹgisk [-å-] som avser
fysiologin; (om skor) formad efter fotens
byggnad o. rörelser.
fysionoʹm [-åm, äv. fysjå-] person kunnig i
fysionomik; fysionomi” utseende, uppsyn,
ansiktsuttryck; människans ansikte som
uttryck för personligheten; särprägel;
fysionomiʹk konsten att sluta sig till en människas
karaktär efter hennes utseende;
fysionoʹmiker el. fysionomisʹt fysionom.
fysiosofi” (fr. gr.) naturfilosofi.
fysioterapiʹ (fr. gr. ”naturläkekonst”)
behandling av sjukdomar med naturliga hjälpmedel
(t.ex. luft, vatten, elektricitet, radium- o.
röntgenstrålar).
fyʹsisk (fr. gr.) som har avseende på fysiken;
med. kroppslig.
fysoklysʹt (fr. gr.) (om fisk) utan
förbindelsegång mellan simblåsan o. tarmkanalen;
fysostoʹm [-åm] (om fisk) med
förbindelsegång mellan simblåsan o. tarmkanalen.
fytobiologi” (fr. gr.) läran om växternas
livsyttringar.
fytofaʹg (fr. gr.) växtätare.
fytogeʹn [-jen] (fr. gr.) geol. bildad av
växtrester (t.ex. om kol o. torv).
fytogeografiʹ (fr. gr.) växtgeografi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
