Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - honorar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
honorar
honoraʹr (fr. lat.) (tillfälligt) arvode åt
författare, konstnärer, jurister, läkare m.fl.;
honoratioʹres [-tsiå-] (lat.) de mest ansedda,
”spetsarna” (t.ex. i ett samhälle el. bland
gäster); honoreʹra betala honorar; honoʹris
cauʹsa (lat.) för hederns el. ärans skull;
doktor h.c. =hedersdoktor (doktor utan
förut avlagda prov); honoräʹr (i
sammansättningar) heders-; honʹourable [ånnarabl]
eng. adelstitel, välboren; jfr right honourable.
honʹvéd [hå-] ung. lantvärn.
hooka(h) österländsk vattenpipa.
hopliʹter (fr. gr.) tungt beväpnat infanteri i
antikens Grekland.
hoʹrae canonʹicae (lat.) tidebön, tidegärd,
(inom kat. kyrkan) bestämda dagliga
bönetider; (även) de därvid hållna bönerna.
hoʹrd [hå-] nomadflock, (oordnad) skara,
band.
hordeiʹn [hå-] äggviteiämne som finns i korn.
hoʹrerna [hå-] (i den gr. myt.) årstidernas
gudinnor.
horisonʹt [-sånt] (fr. gr.) (synbar) gränslinje
mellan himmel o. hav el. jord; (andlig)
synkrets, förstånd; horisontaʹl el. horisontell”
vågrät; mots. vertikal.
hormoʹner [-må- el. -mo-] (fr. gr.) livsviktiga
kem. retningsämnen som avsöndras av de
inresekretoriska körtlarna.
hoʹrnpipe [hånpajp] eng. folkdans (vanl.) i
4/4 takt.
horologʹium (lat.) större ur, urverk; (inom
gr.-kat. kyrkan) bönetider, böner; jfr lorae
canonicae.
horoskoʹp [-åp] (fr. gr.) iakttagelse av
himlakropparnas läge vid en viss tidpunkt (särsk.
vid någons födelse); den på denna observation
grundade förutsägelsen om en (nyfödd)
persons karaktär o. framtid.
horriʹbel [hå-] (fr. fra.) förskräcklig, ryslig,
faslig; horribʹile dicʹtu (lat.) rysligt att säga.
horrʹor vacʹui (lat.) avsky för tomrummet
(ett naturfenomen enligt Aristoteles).
horröʹr [hå-] (fr. fra.) fasa, avsky; ryslighet.
hors (de) concouʹrs [år (da) kångkor] (fra.)
utom tävlan.
hors dʹeuvre [år dövr] (fra.) smörgåsbord;
(förr även) mellanrätt.
horse-power [håʹspaoʹa] (eng.) hästkraft.
horst [-å-] gcol. berg som kvarstår efter
förkastning.
horʹtativ [hår- el. -iʹv] (fr. lat.) uppmanings-.
hortikultuʹr (fr. lat.) trädgårdsskötsel;
hortikulturell” som har samband med
trädgårdsskötsel; hortikultöʹr
trädgårdsmästare; hortonoʹm [-åm] (fr. lat.-gr.) titel för
utexaminerad från högre trädgårdskurs vid
Alnarp.
hosiannʹa [ho-] (hebr. ”hjälp dockʹ) kultiskt
jubelrop hos judarna; jubelsång.
humanistisk
hosʹpes [hå-] (lat.) gäst, gästvän; hospitaʹl
(urspr.) vårdanstalt för sjuka o. fattiga;
(sedermera) sinnessjukhus; hospitanʹt
tillfällig eley vid läroverk; hospiteʹra bevista
som hospitant; hosʹpites (pl. av hospes)
gäster; (särsk.) inbjudna gäster vid vissa off.
högtidligheter; hospitʹium [-ts-] (lat.) (sv.
pl. hospitier) gästvänskap; (munk)härbärge
(i alppass); hospitʹs [el. håsʹ-] enklare (ofta
religiöst betonat) hotell.
hospodaʹr (förr) turk. lydfurste i Moldau o.
Valakiet.
hosʹtia [-å-] (lat. ”offer(djur)”)
nattvardsbrödet el. oblaten (inom den kat. kyrkan).
hot (jazz) [hått] (eng.) en hetsig jazz, swing.
hotch-potch (eng.) soppa på lammbringa o.
grönsaker.
hot dåg [hått dågg] (eng.) varm korv med
bröd.
hötelʹ [åtäll] (fra.) hotell, bostad för resande;
förnämare (privat)hus; h. de ville [da vill]
stadshus; h. garni” rum för resande.
hottʹentotter sydafrikansk folkstam förr
bosatt i hela Sydafrika.
houri se huri.
house of commʹons [haos avv kåmmoanz]
(eng.) underhuset i eng. parlamentet; house
of loʹrds [lådz] överhuset i eng. parlamentet;
houʹseparty [haospati] större möte (inom
Oxfordgrupprörelsen).
hoveʹra sig (fr. ty.) (numera) kråma sig, yvas.
hoveriʹ (da.) (förr) dagsverksskyldighet i
Danmark o. de da. kolonierna.
huberʹtusjakt en parforceritt på
Hubertusdagen den 3/11 (Hubertus är jaktens
skyddspatron).
hugenott” [-å-] (fr. fra.) protestantismens
anhängare i Frankrike under början av nya
tiden.
Huʹgin o. Muʹnin (i den nord. myt.) Odens
två korpar.
huilʹe [uill] (fra.) olja.
huissieʹr [uissie] (fra.) vaktmästare i
ämbetsverk; rättstjänare.
hujʹus annʹi (lat.) under detta år; hujus locʹi
på denna plats, här; hujus meʹnsis under
d2nna månad.
huligaʹn (fr. eng.) (rysk-finsk) bandit,
ligayngling.
humzaʹn (fr. lat.) mänsklig, människovänlig;
hygglig; humanioʹra humanistiska
vetenskaper (språk, filosofi o. historia i mots. till
matematik o. naturvetenskaper);
humaniseʹra göra mänskligare, hyfsa; humanisʹm
(urspr.) senmedeltida antikinspirerad
kulturströmning som opponerade mot skolastiken;
(senare) humanistisk livsåskådning;
humanisʹt anhängare av humanismen; person
som studerar humaniora; humanisʹtisk
numera ofta (felakt.) i bet. ”human”;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
