Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - indisponerad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
indisponerad
indisponeʹrad (fr. lat.) icke upplagd, ohågad;
opasslig; indisponiʹbel icke tillgänglig;
indispositioʹn det att vara indisponerad.
indisputaʹbel (fr. lat.) oomtvistlig,
obestridlig.
inʹdium en sällsynt, mjuk metall.
indiviʹd (fr. lat.) odelbar enhet; enskild varelse;
”gynnare”, ”figur”; individualiseʹra
framhäva el. utforma det för individen
utmärkande; individualisʹm lära som
framhäver individens rätt gentemot det
allmänna; individualisʹt anhängare av
individualismen; individualisʹtisk utmärkande
för individualismen; individualiteʹt
individens säregenhet; personlighet; individuellʹ
karakteristisk för en individ; personlig; mots.
genecrell.
indivisiʹbel (fr. lat.) odelbar.
indoeuropeiska språk språkgrupp som
omfattar de flesta indiska o. europeiska samt
några mindreasiatiska språk;
indogermanska språk ty. beteckning på indoeuropeiska
språk.
indoʹ1 [-å!] illaluktande produkt vid
förruttnelse av äggviteämnen o. reduktion av
indʹgoblått.
indolenʹs (fr. lat.) lojhet, tröghet, slöhet;
indolenʹt loj, slö, maklig.
indoloʹg [-åg] (fr. lat.-gr.) person som sysslar
med indologi; indologiʹ indisk språk- o.
litteraturvetenskap.
in dorʹso (lat.) på baksidan (av en växel o. d.).
indoss- se endoss-.
in dubʹiis non est agenʹdum (lat.) i
tvivelaktiga fall bör man icke handla; in dubʹio
i tvivelsmål.
induceʹra (fr. lat.) log. sluta från det enskilda
till det allmänna; fys. framkalla elektricitet
genom induktion; induktioʹn log. det att
imducera; mots. deduktion; fys. uppkomsten
av elektrisk spännirg mellan ändarna på en
ledare som rör sig i förhållande till ett
magnetiskt fält; induktiʹv som bygger på
induktion; i. metod vetenskaplig metod
där man av flera försök sluter sig till en
allmän regel; indukʹtor apparat som
frambringar elektricitet genom induktion.
in dulʹci juʹbilo (lat. ”med ljuvt jubel”)
början av en lat. julsång.
indulgenʹs (fr. lat.) avlat; det att vara
indulgent; indulgenʹt överseende, förlåtande;
indulʹtfrist se délai de faveur.
in dupʹlo (lat.) i två exemplar.
induratioʹn (fr. lat.) vävnadsförhårdning
genom bindvävstillväxt.
industri” (fr. lat. ”flit”) råvaruförädling (särsk.
i maskindrivna fabriker); industrialiseʹra
förvandla till fabriksdrift; industrialisʹm
den samhällsform som uppstår när
produktionen industrialiseras; industrialisʹtisk som
infinitiv
har avseende på industrialism; industriellʹ
som har avseende på industrier.
ineʹdita (lat.) outgivna skrifter.
in effecʹtu (lat.) i själva verket.
ineffektiʹv (fr. lat.) overksam, resultatlös.
in effigʹie (lat.) i avbild; avrätta någon i. e.
bränna bilden av personen i fråga.
inerʹtia [-tsia] (lat.) tröghet; fys. kroppars
benägenhet att förbli i ett fortvarande
tillstånd av vila el. rörelse.
inessiʹvus (lat.) kasus i fi. som betecknar läge
inuti.
inexakʹt (fr. lat.) mindre noggrann;
felaktig.
in egxtenʹso (lat.) i sin fulla utsträckning,
fullständ gt.
inf. förk. för infinitiv.
in facʹto (lat.) i själva verket.
infalliʹbel (fr. lat.) ofelbar; infallibiliteʹt
ofelbarhet (särsk. den rom.-kat. kyrkans
ofelbarhet i trosfråg2or); infallibilisʹt försvarare
av den kyrkliga infallibiliteten.
infaʹm (fr. lat.) skändlig, gemen; infami”
skändlighet; jur. vanfrejd (i utländsk rätt).
infanʹt (fr. sp. o. port.) sp. prins.
infanteri” (fr. fra.) mil. fotfolk; infanterisʹt
fotsoldat.
infanticiʹdium (lat.) barnamord; infantiʹl
barnslig; outvecklad; infantilism
utvecklingsrubbning kännetecknad av infantila
drag.
infantinnʹa (fr. sp. o. port.) sp. prinsessa.
infarʹkt (fr. lat.) vävnadsförändring på grund
av avspärrning av blodströmmen.
infavoraʹbel (fr. lat.) ogunstig; in favoʹrem
terʹtii [-tsii] (lat.) (avtal) till tredje mans
fördel
el.
infekteʹra (fr. lat.) nedsmitta; infektioʹn
smitta; infektiöʹs [-sjös] smittosam.
inferʹior (lat.) lägre, underordnad;
inferioriteʹt underlägsenhet; psyk.
mindrevärdeskänsla.
infernaʹlisk (fr. lat.) helvetisk, djävulsk;
inferʹno (it.) helvete (ofta fig. i sv.).
inficieʹra = infektera.
infideʹl (fr. lat.) otrogen; infideʹles (lat.) de
otrogna, hedningarna.
in fidʹem (lat.) till bekräftelse (av riktigheten).
inʹfighting [-fajting] (eng.) närkamp (t.ex. i
boxnirg).
infiltratioʹn (fr. lat.) med. spridning i en
vävnad av främmande vätska el. vävnad; geol.
insippring i bergart av främmande ämnen;
polit. förtäckt ockupering av landområde;
infiltreʹra sprida.
in fiʹne (lat.) till slut.
infiniʹt (fr. lat.) oändlig; gram. verbform som
icke kan användas som predikat; mots.
finit; infinitesimaʹlräkning räkning med
oändligt små storheter; inʹfinitiv verbform
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
